- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1459-1460

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Normandisk boskap - Normandisk (normannisk) byggnadskonst. Se Byggnadskonsten, sp. 730 - Normandpannan [nårma'-]. Se Normand 2 - Normands formler [nårma's]. Se Normand 2 - Normann, Eilert Adelsteen - Normanner. Se Normander - Normanniska skolan. Se Normander - Normannus, musikteoretiker. Se Muris 1 - Norman Shaw [nå'men ºå'], engelsk arkitekt. Se Shaw - Noremanton - Normativ - Normativsystem. Se Försäkring, sp. 305 - Normera - Normlösa - Normoblast, fysiol., patol. Se Megaloblast - Norn [nårn], järnbruk. Se Larsbo - Norna, bot. Se Calypso 2 - Norna-Gest - Nornan - Nornor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(3,000 kg. per år och ko i medeltal). Af denna
mjölk framställes synnerligen godt smör (beurre
d’Isigny)
och fina ost sorter, såsom camembertost
m. fl. Djurens färg är mörkbrun med svarta strimmor
i samma riktning som refbenen och med större eller
mindre hvita fläckar, gulröd utan strimmor eller
hvitbrokig. Hornen äro korta och fina. Kroppen är
välbyggd. Mankhöjden 135–155 cm. H. F.

Normandisk (normannisk) byggnadskonst. Se
Byggnadskonsten, sp. 730.

<b>Normandpannan [nårmã-]. Se Normand 2.

<b>Normands formler</sp> [nårmãs]. Se Normand 2.

Norman-Hansen, Carl Martin, dansk författare,
f. 7 jan. 1861, student 1878, med. kandidat 1885,
vistades 1887–93 i Amerika och har sedan varit
verksam som ögonläkare i Köpenhamn. N. började sitt
författarskap med två samlingar Chicagonoveller
(1892–93), följda af berättelser, Nordöst til öst
(1900, reseskisser från Ryssland och Finland),
Stærstikkeren (1902, med historisk bakgrund
från ögonläkekonstens barndom), dialogsamlingen
Manas ansvar (1903), den på franska skrifna Toumân
(1907, bilder från Ryssland efter kriget med Japan),
en grönländsk berättelse, De glade smils boplats
(1909), och ett af den danska teatercensuren
förbjudet politiskt skådespel, Aina (utg. 1904),
med motiv från Finland. N:s arbeten vittna om
hög litterär kultur; stämningar och psykologiska
skildringar utmärkas af finess och iakttagelseskärpa.
R–n B.

Normann, Eilert Adelsteen, norsk målare, f. 1848
i Bodö, kom 1869 till Düsseldorf och flyttade
därifrån till Berlin 1887. Hans norska landskap,
oftast flodutsikter med höga berg och speglande
vatten, målade med mycken virtuositet, vunno stor
popularitet, framför allt i Tyskland. En utsikt
af Romsdalsfjorden från hans äldre skede (1877)
finns på Nationalmuseum i Stockholm. Andra taflor af
honom ha blifvit inköpta för gallerierna i Berlin
och Dresden, Luxembourggalleriet i Paris m. fl.
G–g N.

Normanner. Se Normander.

Normanniska skolan. Se Normander.

Normannus, musikteoretiker. Se Muris 1.

Norman Shaw [nåmen Jå], engelsk arkitekt. Se Shaw.

Normanton [nåmenten], stadsliknande samhälle (urban
district
) i engelska grefsk. York, West-Riding,
vid floden Calder. 15,032 inv. (1911). Viktig
järnvägsknut, stenkolsgrufvor, stenbrott. J. F. N.

Normativ (jfr Norm), som handlar om normer eller
uppställer sådana. Logiken, etiken och estetiken äro
normativa vetenskaper. S–e.

Normativsystem. Se Försäkring, sp. 305.

Normera, fastställa som norm (se d. o.), reglera,
föreskrifva, t. ex. i uttrycket "normerande
(normativa) bestämmelser", bestämmelser, som skola
tjäna som norm vid alla de fall, som kunna hänföras
under dem, som de normerande bestämmelserna närmast
afse.

Normlösa, socken i Östergötlands län, Vifolka
härad. 2,243 har. 733 inv. (1912). N. bildar med
Härberga ett pastorat i Linköpings stift, Vifolka
och Valkebo kontrakt.

Normoblast, fysiol., patol. Se Megaloblast.

Norn [nårn], järnbruk. Se Larsbo.

Norna, bot. Se Calypso 2.

Norna-Gest. 1. Namn på en i den fornnordiska
litteraturen omtalad sagohjälte, vid hvars födelse
tre valör eller nornor kommo tillstädes. Två af dessa
tilldelade barnet lycka och goda gåfvor, men den
tredje vredgades och spådde, att han icke skulle lefva
längre, än ett vid vaggan brinnande ljus räckte. Den
äldsta nornan släckte då strax ljuset och bad modern
gömma det väl. När sonen blef vuxen, fick han själf
ljuset i sitt förvar. Norna-Gest berättas ha lefvat i
300 år och deltagit i Sigurd Fafnesbanes strider samt
sedan vistats hos Ragnar Lodbroks söner, hos konung
Erik i Uppsala och hos Harald Hårfager och konung
Hlodver (Ludvig) i Tyskland. Slutligen kom han till
Olof Tryggvesson och lät döpa sig. När han var mätt
på lifvet, tände han sitt alltjämt förvarade ljus och
dog, när detta var utbrunnet. Berättelsen härom är
inflickad som en episod i Olof Tryggvessons saga i
"Flatöboken" (se d. o.) och innehåller flera citat
af Eddans sånger. Myten om Norna-Gest erinrar om
den grekiske Meleagros (se d. o.).
– 2. Skalden Nicanders brodersnamn i Götiska förbundet.
– 3. Pseudonym för författaren J. A. Kiellman-Göranson.
1. Th. W.*

Nornan, litterär illustrerad julkalender, utgifven
i Stockholm sedan julen 1873, på Fr. Skoglunds
förlag till 1885. därefter på Z. Hæggströms
förlagsexpeditions förlag t. o. m. julen 1906, då den
upphörde med den 34:e årgången. Under åren 1885–1902
redigerades den af Georg Nordensvan.

Nornor (isl. norn, fem., pl. nornir), nord. myt., de
kvinnliga väsen, som ansågos råda för människornas
lifstid och öde. De förnämsta nornorna voro Urd,
Verdandi
(isl. Verðandi, af svenskar ofta felaktigt
uttaladt med accent på andra stafvelsen i st. f. den
första) och Skuld, hvilka enligt Snorres tolkning
af Eddadikten "Voluspa" (se d. o.) komma ur en sal,
som står vid Urdarbrunnen (se d. o.) under asken
Yggdrasil, och hvar dag taga vatten ur brunnen
jämte den sand, som ligger omkring den, och ösa upp
öfver asken, att dess grenar ej skola torka eller
ruttna. Dessa nornor anses vara de tre mäktiga
jättemör, med hvilkas ankomst från Jotunheim gudarnas
guldålder slutade, och äro kanske samma ödesgudinnor,
som i Eddadikten "Vaftrudismal" kallas Mogtrasers
mör. Utom de tre ofvannämnda omtalas flera andra
nornor, nämligen de, som infinna sig, när en människa
födes, för att bestämma hennes lefnadsöden. Det
fanns både goda och onda nornor. De senare voro
upphofvet till alla olyckor i världen, medan de
förra tänktes som ett slags skyddsgudinnor. Namnet
Urd brukas ock i betydelsen olycksöde, hvaraf det
utgör en personifikation, och hör jämte Verdandi
till verbet isl. verða "varda", liksom Skuld till
skola. Namnen häntyda alltså på framtiden, som ju
ödets beslut måste afse, och hvarken i sak eller
namn finnes stöd för den tanklösa fördelningen,
att Urd skulle vara forntidens, Verdandi nutidens
och blott Skuld framtidens norna. De förnämsta
nornornas tretal är troligen en efterbildning af
de antika parcerna (se d. o.), då de liksom
dessa sägas spinna ödestrådar. Härledningen af ordet
norna är oviss; möjligen betyder det "snoende (af
ödestråden)". Jfr Dis, Fylgja
och Valkyrjor. Th. W. (B–e.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:12:36 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free