- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1479-1480

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norris [nå'ris], gammal engelsk släkt - Norris [nå'ris], Edwin - Norris [nå'ris], Frank - Norristown - Norkvinten, zool. Se Finksläktet - Norrköping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konvention afslöts, fick N., som med en eskader
anländt till Köpenhamn 3 juli, till uppgift att
afskräcka ryssarna från fortsatta härjningar på
Sveriges östkust. Han blef emellertid länge liggande
overksam i Sundet, anlände först i slutet af aug.
till Hanö, förenade sig med en liten svensk
eskader och kastade i sept. ankar vid Dalarö.
Ryssarnas härjningar voro då längesedan slut och deras
flotta tillbaka i Reval. I slutet af okt. afseglade
N. åter till England. Han återvände emellertid i
maj 1720, konvojerande ett 60-tal handelsfartyg
med lifsmedel, kastade ankar vid Älfsnabben, men
kunde ej hindra ryska galärflottan att företaga ett
plundringståg uppåt Bottniska viken. Efter
upprepade kryssningar i samverkan med en svensk
eskader mellan Gottland och svenska skärgården
lämnade N. i början af nov. de svenska
farvattnen. I maj 1721 återupptog N. kryssningarna i
Östersjön, men vågade eller ville ej utsträcka dessa
uppåt Bottniska viken, där ryssarna ostördt härjade
på kusten från Gäfle till ofvanför Umeå. Sedan
Sverige omsider ingått fred med Ryssland (i
Nystad 31 aug. g. st.), var N:s mission till ända, och
han seglade hem med sin eskader några veckor
senare. N. företog 1727 sin sista kryssning i
Östersjön (i syfte att öfva påtryckning på Ryssland
under då pågående diplomatiska förhandlingar),
blef 1734 amiral och högste befälhafvare öfver
engelska flottan samt afgick 1744 ur aktiv tjänst.
Han bar inom flottan öknamnet "Foul-weather
Jack" och åtnjöt, utan att ega några särdeles
glänsande befälsegenskaper, dock stort anseende.
Jfr om N:s verksamhet i Östersjön Malmström,
"Sveriges politiska historia från konung Karl XII:s
död", I (2:a uppl. 1893), och i synnerhet J. F.
Chance, "George I and the northern war"
(1909).
1-3. V. S-g.

Norris [nå’ris], Edwin, engelsk assyriolog, f.
1795, d. 1872 som hederssekreterare vid Royal
asiatic society, lämnade värderika afhandlingar till
detta samfunds "Transactions", utarbetade A
grammar of the Fulah language
och A grammar
of the Bornu or Kanuri language
(1853), biträdde
sir H. Rawlinson vid utgifvandet af "Cuneiform
inscriptions of western Asia" samt framstod som
en flitig och skarpsinnig kilskriftforskare äfven i
sitt ofullbordade arbete Assyrian dictionary (3
bd, 1868–72), hvilken ordbok står utan
föregångare.
(D. M.)

Norris [nå’ris], Frank, amerikansk författare,
f. 1870 i Chicago, d. 1902, studerade konst i Paris
1887–89 och litteratur vid California- och
Harvarduniversiteten, var 1896 tidningskorrespondent
i Syd-Afrika och 1898 på Cuba. Han började
redan 1891 offentliggöra noveller (Yberville), men
vardt mera känd först 1899 genom Mc Teague, en
slumhistoria från San Francisco. 1901 började han
med The octopus ("Hvirfveln", 1904) en stor
romantrilogi, af hvilken han medhann äfven andra
delen, The jut (1903; "Polypen", 1908). Första
delen af denna "hvetets roman" skildrar
hveteodlingen i västra Amerika och hveteodlarnas strid
med fraktbolagen, järnvägstrusten, andra delen har
till ämne hvetebörsen i Chicago, och den tredje
("The wolf") skulle ha beskrifvit striden för
brödet i ett europeiskt hungerdistrikt. Hvetets
historia var för honom en allegori af Amerika,
industriens och finansens rike. N:s verk visar en
amerikansk utveckling af zolaska och kiplingska
element, delvis mäktig, delvis skämd af
sentimentalitet och råhet. N:s samlade arbeten utgåfvos i 7
bd 1903.

R–n B.

Norristown [nå’ristaun], stad i
nordamerikanska staten Pennsylvania, på vänstra stranden af
floden Schuylkill, 29 km. n. v. om Philadelphia,
till hvilket N. betraktas som förstad. 27,875 inv.
(1910). Stor ylleindustri. Stora sjukhus och
ålderdomshem, statens dårhus.

(J. F. N.)

Norrkvinten, zool. Se Finksläktet.

illustration placeholder

Fig. 1 a och b. Norrköpings bägge stadsvapen (jfr sp. 1486).

Norrköping, sjö- och stapelstad i Östergötland,
ligger nära Motala ströms utlopp i Bråviken, på
bägge sidor om den forsande strömmen, som där
med en bredd af 30–120 m. kröker sig i form
af ett S (se den till art. hörande färglagda
kartan). Taxeringsvärdet å fastigheter var 1912
113,934,900 kr. Stadens areal utgör 861 har, men
efter den beslutade inkorporeringen i kommunalt,
administrativt och judiciellt hänseende af Östra
Eneby socken (8,657 inv. 1912) fr. o. m. 1915 blir
stadsområdet mycket ökadt. Stadens egna jordar
uppgå (1913) till 5,964 tld, hvaraf 781 tld inom
stadens jurisdiktion, det öfriga inom närgränsande
socknar. Folkmängden, som 1740 utgjorde blott
2,492 pers., hade 1800 vuxit till 8,875 och
räknade 1912 46,674 pers.; staden är till
folkmängd den 4:e af rikets städer. N. har af
ålder indelats i Norr, Söder, Öster, Väster och
Saltängen, nu officiellt i 6 distrikt: Hedvigs, S:t Olai
norra, södra och västra samt Norra församlingens
östra och västra distrikt, mellan hvilka två
sistnämnda Norra kungsgatan utgör gräns. Öfver
strömmen leda nu 4 broar: Bergsbron, Järnbron,
Spången (gångbro) och Oskar Fredriks bro l.
Saltängsbron, men en femte, en kombinerad gatu- och
järnvägsbro, är under byggnad nedanför
Strömsholmen. Stadens förnämsta torg äro Tyska torget, Nya
torget, Stortorget, Gamla torget, Kanontorget, Lilla
torget, vid Bergsbron, och Norra l. Kungstorget, vid
Norr tull. N. är numera en modern, regelbundet
byggd stad med merendels ståtliga, delvis t. o. m.
palatslika byggnader. På alla sidor omges den af
vackra parker och promenader. Norra sidan
begränsas af Norra promenaden, och midtför Norra
järnvägsstationen ligger den vackra järnvägsparken
(jfr pl., fig. 3), mot s. fortsatt af Karl Johans park
(fig. 15), sedan 1846 prydd med Karl XIV Johans
af Schwanthaler modellerade bildstod. Där ligga på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:10 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free