Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrström, Karl Hjalmar, ståletsare och skulptör. - Norrsunda, socken i Stockholms län. - Norrsundet, lastageplats i Hamrånge socken, Gäfleborgs län. - Norrtorp, gods i Sköllersta socken, Örebro län. - Norrtälje, sjöstad i Upplandsdelen (Roslagen) af Stockholms län. - Norrvidinge - Norrviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungarna af Portugal och Sachsen, ett skåp med
stålinläggningar, silfverbröllopspresent till storhertigen
af Sachsen-Weimar, eldskärmar, portföljer, skrin
m. m.), vidare en stor praktvas af etsadt och
förgylldt stål med statyetter och figurkompositioner
(Ceres, Demeter m. fl., Nationalmuseum), ett skrin
skänkt af Stockholms stad till f. överståthållaren
frih. af Ugglas, en sköld: valkyrjor förande de
aflidne hjältarna till Valhall (1886) och en sköld,
köpt af konungen af Siam. Dessutom har N. utfört
porträtt dels i olja, dels i skulptur, statyetter i
brons (Skördaren och Flicka med räfsa), djurbilder,
dekorativa friser samt konstindustriella ritningar.
Vid Sv. slöjdföreningens utställning 1895 erhöll N.
konungens hederspris.
J. K–e.*
Norrsunda, socken i Stockholms län, Ärlinghundra
härad. 3,465 har. 794 inv. (1912). Annex
till Skånela, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt.
Norrsundet, lastageplats i Hamrånge socken,
Gäfleborgs län, vid Bottniska viken, ändpunkt för
Dala–Ockelbo–N:s järnväg (se d. o.), och
ångsåg med 7 ramar, hyfleri m. m. (tax.-v. 1,122,600
kr. 1912), som sysselsätter omkr. 600 arbetare och
1909 sågade omkr. 12,000 stds trävaror. Såväl
järnväg som lastageplats och såg tillhöra
Kopparberg-Hofors sågverksaktiebolag.
Norrtorp, gods i Sköllersta socken, Örebro län,
utgörande med underlydande 11 29/144 mtl, tax. till
439,900 kr. (1912). Den slottslika, af stor
trädgård och park omgifna hufvudbyggnaden uppfördes,
efter ritning af arkitekten K. Lundmark,
1872–75 af kapten G. A. Coyet, som på 1870-talet
bildade godset genom inköp af flera hemman, af
hvilka några på 1600-talet egdes af diplomaten
Peter Coyet. Nu tillhör N. liksom Nynäs i Ekeby
socken den ofvannämnde kapten Coyets barnbarn
Gillis och Achates Coyet samt Hedvig Coyet, gift med
Erling Ribbing.
Norrtälje, sjöstad i Upplandsdelen (Roslagen)
af Stockholms län, ligger i en dalgång på båda
sidor om sjön Lommarens utfallså (Norrtäljeån)
vid denna ås utlopp i västra ändan af en 20 km. lång vik af Östersjön
(Norrtäljefjärden). Med ett område af 455 har, satt till 6½ mtl,
hade staden 1912 ett taxeringsvärde af 4,786,500 kr., hvaraf 217,900 kr.
för jordbruksfastighet och 523,900 kr. för bevillningsfria fastigheter.
Ny stadsplan (se fig. 2 å sp. 11–12) öfver betydligt större område
än den nu gällande är antagen, men ej ännu
fastställd. Folkmängden var s. å. 3,931 personer. 1911
var handlandenas antal 68 med 102 biträden och
en för bevillning uppskattad inkomst af handelsrörelsen
af 134,400 kr. och fabrikernas 23 med
276 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr.
960,000 kr. Stadens inkomster för 1910 utgjorde
161,107 kr., dess utgifter 170,433 kr.; dess
bokförda tillgångar uppgingo 1912 till 384,258,84 kr.,
skulderna till 301,375,40 kr. För kommunens
utgifter utdebiterades 1912 kr. 6,16 för
hvarje bevillningskrona. Genom en smalspårig
järnväg står N. öfver Rimbo station i förbindelse
dels med Stockholm, dels med Uppsala. Hamnen,
som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg,
besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg
om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande
ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg
voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg
om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast
ved. – Stadens förnämsta byggnader äro
kyrkan (”Fredriks”), Mellersta Roslags domsagas
tingshus med vackert läge n. om stationshuset samt
societetshuset med vacker park. Privatbyggnaderna
äro merendels oansenliga trähus. N. är sedan 1844
badort, nu en af de mest besökta svenska badorterna
vid Östersjön (omkr. 500 bad- och sommargäster).
Den undergick 1848 utvidgning och fick 1865, då
det nya aktiebolaget bildades, nytt badhus, hvilket
ännu är i bruk och i fullt tidsenligt skick. N. är
mest berömdt för sina goda gyttjebad, som ges
efter en gammal metod: efter ingnidning med
gyttjan erhåller patienten en stark stråldusch af
35°–38° och därefter ett varmt karbad under 20
min. med efterföljande kall regndusch. Staden
har en 6-klassig samskola, elektrisk belysning och
till en del kloakledning, och vattenledning torde
komma att anläggas inom den närmaste
framtiden. I kyrkligt hänseende utgör den ett
pastorat i Sjuhundra kontrakt af ärkestiftet. Från 2
boktryckerier i staden utges två tidningar,
”Norrtälje tidning” och ”Roslagens nyheter” (3 ggr i
veckan); där finnas sparbank, A.-b. Roslagens
folkbank (1908) samt afdelningskontor af Upplands
ensk. bank och A.-b. Stockholms diskontobank. För
riksdagsmannaval till Andra kammaren tillhör
staden länets norra valkrets. Stadens vapen är ett
upp- och nedvändt ankare (fig. 1).
 |
| Fig. 1. Norrtäljes vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
