- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
15-16

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsborg, landtegendom i Botkyrka socken, Stockholms län - Norselius, Erik, målare - Norshammar. Se Svärta 2. - Norsholm, gods i Kimstads socken, Östergötlands län - Norsholm-Bersbo järnväg. Se Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar. - Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15

Norselius-Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar

16

att nedläggas. Landtegendomen är utarrenderad.
Taxeringsvärdet var 1912 140,000 kr. å
jordbruksfastighet, 115,000 kr. å arbetarbostäder och
2,187,500 kr. å vattenledningsverket. Wbg.

Norselius, Erik, målare, f. 1874 i Stockholm,
blef 1891 elev af Alf Wallander, reste i dennes
sällskap till Italien och stannade där, till dess han
1896 öfverflyttade till Paris. Där utställde han
venezianska motiv, På kajen, Fisktorg, Flickor som
spela tombola m. fl. Från sommaren 1902 har han
målat hufvudsakligen motiv och typer från
Bretagne, interiörer med figurer eller friluftsbilder
med bönder, gummor och flickor. N. har gjort sig
bemärkt på "salongerna" i Paris, men har ej
utställt i Sverige. G-g N.

Norshammar. Se Svärta 2.

Norsholm, gods i Kimstads socken, Östergötlands
län, vid Motala ströms utlopp ur Roxen, nära N:s
kanalstation och järnvägsstation vid Östra stambanan
och de därifrån utgående bibanorna till
Västervik samt till Finspång och Pålsboda. 7 3/8
mtl, tax.-v. 263,600 kr. (1912). N. var redan
på 1100-talet ett betydande gods, tillhörigt
biskopsstolen i Linköping och kalladt Munkeboda.
Det hade en fast byggnad på en liten holme eller
udde vid strömmens vänstra strand, men denna
flyttades vid medeltidens slut till högra stranden och
kallades Noor, hvaraf det nuv. namnet uppkommit.
Från Hans Brask, den siste innehafvaren bland
biskoparna, indrogs gården på grund af Västerås
recess (1527) till kronan. 1636 donerades den
till P. Spiring (adlad Silfvercrona), som skaffade
sig allodialrätt å densamma. 1668 såldes den till
riksrådet frih. Knut Kurck, reducerades 1689 och
berustades, men stannade i Kurcks ego. 1718 löstes
den till staten. Den egdes länge af f. d. kapten
Axel Abelin och tillhör nu (1913) hans stärbhus.

Norsholm–Bersbo järnväg. Se Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnvägar.

Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnvägar
(sign.: järnv. N. V. H., materielen N. B. J.,
V. Å. B. och H. V. J.), gemensam benämning på
de smalspåriga (0,891 m.), under gemensam
trafikförvaltning som en enhet trafikerade järnvägarna
Norsholm–Bersbo (egare Norsholm–Ristens
kommunikations-a.-b.), Västervik–Åtvidaberg–Bersbo
järnväg
(egare Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnvägs-a.-b.) och
Hultsfred–Jenny järnväg (egare Hultsfred–
Västerviks järnvägs-a.-b.) samt den på arrende (år
1912: 6,410 kr.) trafikerade, förut Vimmerby–
Spångenäs järnvägs-a.-b., men numera Västerviks
stad tillhöriga Vimmerby–Spångenäs
järnväg
af samma spårvidd. Trafikeringen af
detta tills. 202,4 km. långa järnvägssystem
handhas af en trafikkommitté, Norsholm–Västervik–
Hultsfreds järnvägstrafik, utsedd af styrelserna för
de resp. järnvägar egande aktiebolagen och
Västerviks stad. Norsholm–Bersbo järnväg,
32,5 km. lång, öppnad för trafik 18 nov.
1878, belägen inom Östergötlands län, leder från
Östra stambanans vid Göta kanal belägna station
Norsholm åt s. ö. öfver Ringstorp till Bersbo
koppargrufvor i Värna socken. Från Häfversby station
utgår sidospår, 0,4 km., till sjön Häfvern och från
stationen Lakvik sidospår, 0,5 km., till sjön Risten,
som genom en kommunikations-a.-b. tillhörig kanal
står i förbindelse med sjön Såkern. Å nämnda
vattenled drifver bolaget såväl person- som
godstrafik. – Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg,
86 km. lång, hvaraf 14,2 km. tillhöra
Östergötlands och 71,8 km. Kalmar län,
sträcker sig från Bersbo i hufvudsakligen sydöstlig
riktning öfver Åtvidabergs kopparverk, Forsaström
och Öfverrums bruk samt Gamleby köping till
Västervik. Från hufvudlinjen utgå sidospår: från
Forsaströms station till Forsaströms bruk, från en
punkt i närheten af Öfverums station dels till
Tyllinge sågverk och hamn, O,6 km., dels till
Öfverums bruk, 0,3 km., samt från Gamleby och
Västerviks stationer spår till resp. hamnar vid Östersjön.
För trafik öppnades sträckan Bersbo–Åtvidaberg,
8,9 km., 18 nov. 1878 och sträckan Åtvidaberg–
Västervik, 77,1 km., 16 aug. 1879.
Hultsfred–Jenny järnväg, 66 km. lång, är
belägen inom Kalmar län och sträcker sig åt n. ö.
från Hultsfreds station vid Nässjö–Oskarshamns
järnväg öfver Spångenäs, Blägda, Ankarsrum och
Verkebäck till Jenny station på Västervik–
Åtvidaberg–Bersbo järnväg, 4 km. från Västervik; den
öppnades för trafik 16 nov. 1879. Från hufvudlinjen
utgå sidospår: från Blägda station, 28 km. från
Hultsfred, åt n. till Yxern, 2 km., från Ankarsrums
station till Ankarsrums bruk, 0,6 km., från närheten
af samma station till Ankarsrums lastplats vid
Långsjön, 1,4 km., och från Verkebäcks station till
Verkebäcks hamn, O,6 km. Vid Spångenäs anknyter
västerifrån Vimmerby–Spångenäs järnväg.
Vimmerby–Spångenäs järnväg, 17,9
km. lång, belägen inom Kalmar län, utgår från
Vimmerby i hufvudsakligen sydöstlig riktning till
Slättfall och därifrån åt ö. till Spångenäs på
Hultsfred–Jenny järnväg, 26 km. från Hultsfred.
Järnvägen öppnades för trafik 30 jan. 1906.

I Norsholm ha Norsholm–Västervik-Hultfreds
järnvägar förutom med Östra stambanan förbindelse
med Finspång–Norsholms järnväg och genom
denna dels med Norra Östergötlands järnvägs-a.-b:s
öfriga linjer, Örebro–Pålsboda–Finspång–Norrköping,
dels med Norrköping–Söderköping–Vikbolandets
järnväg, samtliga af samma spårvidd;
vid Ringstorp, 13 km. från Norsholm, med Mellersta
Östergötlands och genom denna med
Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs järnväg, äfven dessa
likspåriga; vid Åtvidaberg med den normalspåriga
(1,435 m.) Åtvidaberg–Bjärka-Säby järnväg; vid
Vimmerby med Östra centralbanan och slutligen
vid Hultsfred med denna senare och
Nässjö–Oskarshamns järnvägar, båda normalspåriga. Vid
1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
för Norsholm–Bersbo järnväg för järnvägsanläggningen
682,781 kr. och för rullande materielen
169,281 kr., för Västervik–Åtvidaberg–Bersbo
järnväg resp. 2,912,192 kr. och 411,455 kr. samt
för Hultsfred–Jenny järnväg resp. 2,439,866 kr.
och 428,241 kr. eller tills. för linjerna
Norsholm–Västervik och Hultsfred–Jenny för
järnvägsanläggningen 6,034,839 kr. och för rullande
materielen 1,008,977 kr. Med tillägg af 107,669 kr. för
inventarier uppgick totala, bokförda byggnadskostnaden
således till 7,151,485 kr. Vid samma tid
utgjorde aktiekapitalet för Norsholm–Ristens
kommunikations-a.-b. 400,000 kr., för
Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnvägs-a.-b. 1,237,600 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free