Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - North, engelsk släkt - North, Christopher. Se Wilson, John. - North, Marianne, engelsk växtmålarinna - North Adams, stad i nordamerikanska staten Massachusetts - Northallerton, hufvudstad i North Riding - Northam, stad i West-Australia - North american review, amerikansk tidskrift - Northampton - Northampton, earler och markiser af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
45
North-Northampton
minister. Han hade på 1760-talet i parlamentet
försvarat sådana kortsynta mått och steg som
stämpelakten mot de amerikanska kolonierna
(se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1214-15)
och åtgärderna mot Wilkes (se d. o.), och i den
amerikanska frågan blef han, med åren alltmera
mot bättre vetande, ett redskap för Georg III:s
okloka politik. Till Englands olycka bibehöll
han 1770 tetullen, under det han genomdref
af-skaffandet af de öfriga 1767 nämnda kolonier
påtvungna införseltullarna. Efter våldsamheterna
i Boston 1773 genomdref han 1774, att denna ort
miste sina handelsrättigheter som sjöstad och att
vissa provinsen Massachusetts’ författningsenligt
tillkommande friheter upphäfdes, beslut, som
voro ämnade att injaga skräck hos de trotsige
kolonisterna, men i stället förmådde dem vidtaga de
första förberedelserna till uppror. Väl gjorde N. 1775
ett svagt försök att blidka deras förbittring, men
uppretade dem samtidigt ytterligare genom lagar, som
stadgade nya inskränkningar i deras rättigheter. Sedan
oafhängighetskriget i Nord-Amerika utbrutit, 1775,
syntes han dock bli mera förutseende. Han framlade
(1778) lagförslag, som innehöllo betydande eftergifter
åt amerikanerna och äfven af båda husen antogos,
ehuru de blefvo utan följd. Trots sin flera gånger
uttalade önskan att afgå lät han sig af den envise
Georg III öfvertala att kvarstanna och fortsätta ett
krig, som han ansåg hopplöst. Ändtligen tilläts honom
i mars 1782 att afgå, när han ej längre kunde räkna
på underhusets stöd. Under sin ministertid hade N. på
det hela taget skött de ostindiska angelägenheterna
på ett berömvärdt sätt. Han hade 1773 bragt "the
regulating act" till stånd (se Indien, sp. 528)
och, ehuru han ogillade Hastings’ deltagande i
rohillakriget (se Hastings, sp. 74), likväl 1778
samtyckt till förlängningen af dennes ämbetstid,
emedan han insåg dennes oumbärlighet under i Indien då
rådande kritiska förhållanden. Förbundet med N:s förre
motståndare Fox 1783 förde honom åter in i kabinettet,
där han blef inrikes- och kolonialminister; men
denna "koalition" skadade hans anseende, och i
dec. s. å. afskedades han jämte sina medbröder
af den förbittrade konungen. N. blef längre fram
blind, men deltog dock i underhusets förhandlingar,
tills han vid faderns död 1790 som earl of Guilford
förflyttades till öfverhuset. - N. var en framstående
administratör och debattör samt en rättrådig man med
ett vinnande sätt att uppträda, men saknade större
statsmannaförmåga och fast karaktär. Jfr W. B. Donne,
"Correspondence of George III with lord N." (2 bd,
1867).
1-3. V. S-g. 4. E. B. (V. S-g.)
North [nå’th], Christopher. Se Wilson, John.
North [nå’th], Marianne, engelsk växtmålarinna, f. 1830, d. 30 aug. 1890 på Alderton (Gloucestershire), företog flera resor i tropikerna
och afmålade träd, blommor och vegetationsbilder. Sina
målningar, öfver 800 större och mindre taflor,
jämte en särskild byggnad för deras förvaring,
uppförd i Kews botaniska trädgård, skänkte hon till
engelska staten under namnet "North gallery". Detta
museum är en af Kews förnämsta sevärdheter.
C. Lmn.
North Adams [nå’th ä’dəms], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Hoosicfloden, nära västra
ändan af den 7,620 m. långa Hoosactunneln och
genom en 6,9 km. lång elektrisk järnväg förenad med
staden Adams. 22,019 inv. (1910). Ylle-, bomulls-
och skovaruindustri.
(J. F. N.)
Northallerton [nåthä’lətən], hufvudstad i North Riding
af engelska grefsk. York, på en fruktbar slätt. 4,806
inv. (1911). Gammal latinskola. Bryggerier och
garfverier.
J. F. N.
Northam [nå’thəm], stad i West-Australia, vid järnvägen
Perth–Coolgardie. 3,361 inv. (1911).
North american review [nå’th əme’rikən rivjō’],
amerikansk tidskrift, som uppsattes 1815 och
bland hvars ledare märkas A. H. och E. Everett
och J. R. Lowell. Där ha bl. a. förts polemiker
af Gladstone, Balfour och Parnell. Redaktör är
f. n. öfverste G. B. M. Harvey.
Northampton [nåthä’mptən]. 1. Grefskap i mellersta
England. 2,367 kvkm. 213,754 inv. (1911), oberäknadt
Soke of Peterborough och "county borough" N. Det
är ett bland Englands vackraste grefskap och har
många herresäten. Det består af ett svagt kuperadt
slättland, med mycket bördig jord. Den odlade
jorden upptar ej mindre än 88 proc. – större
delen gräsmark – af hela arealen. Jordbrukarna
inköpa om våren boskap från andra trakter och
göda den under sommaren på de rika betena. Mycket
järnmalm brytes inom N., men endast en mindre del
smältes i grefskapet. – 2. Stad och sedan 1888
eget grefskap (county borough) samt hufvudstad
i nämnda grefskap, vid Nen, som blir segelbar där,
vid London–Northwestern railway samt en gren af Grand
Junction-kanalen. 14 kvkm. 90,064 inv. (1911). Katolsk
biskop. Latinskola, teknisk skola, fornsaks- och
geologiskt museum. Bland stadens kyrkor må nämnas
den normandiska S:t Peter’s, S:t Sepulchre’s,
en af de fyra ännu kvarstående rundkyrkorna i
England (sannolikt från slutet af 1000-talet),
samt den rom.-katolska katedralen. Viktiga häst- och
boskapsmarknader, spannmålshandel samt tillverkning
af skodon (den största i England). – N. är en mycket
gammal stad, enligt någras förmodan af romerskt
ursprung. 917–921 tillhörde den danskarna och blef
1010 nästan fullständigt förstörd af dem. Efter
normandiska eröfringen (1066) blef staden starkt
befäst. 10 juli 1460 blef konung Henrik VI vid
N. slagen och tillfångatagen af yorkska partiet. –
3. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid
Connecticut. 19,431 inv. (1910). Bland läroanstalter
märkas de genom en donation af O. Smith (d. 1845)
inrättade landtbruksskolan (1908) samt kvinnohögskolan
(Smith college, 1871). Vidare finnas döfstuminstitut
samt statens dårhus. N. anlades 1654 och blef stad
1883.
1–3. (J. F. N.)
Northampton [nåthä;mpton], earler och markiser
af. Dessa titlar ha burits inom ett stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
