- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
65-66

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notariat, jur. - Notariatafdelning - Notariatkammare. Se Notariat. - Notarie - Notarietunnan, förv. - Notarikon - Notaris, Giuseppe de, italiensk botanist - Notarius publicus (lat., "offentlig notarie"). - Notblindhet, patol. Se Amusi. - Notblomster, bot., svensk benämning på Lobelia Dortmanna. Se Lobelia. - Notec, po. Se Netze. - Notelaea ligustrina, bot. Se Järnträ. - Noter (af lat. nota . se d. o.), mus., de musikaliska skriftecknen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Notariataf delning-Noter

66

deras innehåll anses som juridiskt sant, tills
motsatsen bevisas. Notariatinstitutionen anses
leda sitt ursprung från de romerske tabelliones-,
med de romerske notarii har den endast namnet
gemensamt. Institutionen fortlefde och utvecklades
under medeltiden uti Italien. Från Italien utbredde
den sig till andra länder, såsom Frankrike och
Tyskland. Till grund för det franska notariatväsendet,
som är det mest utvecklade, ligger en lag af
1803. De franske notarierna, hvilka anställas af
staten till visst antal inom hvarje departement,
ega att handha "jurisdictio voluntaria" äfvensom
auk-tionsväsendet och äro berättigade att åsätta
de af dem utfärdade notariaturkunderna bevis för
verkställighet, hvarigenom dylika urkunder erhålla
samma exekutiva kraft som en laga kraftvunnen
.dom. Disciplinär myndighet öfver notarierna utöfvas
af notariatkammare (fr. chambres des notaires),
bildade af notarierna. Dessa kamrar ega jämväl
att af göra stridigheter mellan notarie och hans
klient ang. arfvodet. - I Sverige ifrågasattes af
Lagkommittén, att vid häradsrätterna skulle förordnas
notarier, hvilka det till-komme att föra häradsrättens
protokoll och för hvilka det borde bli en plikt att,
när det äskades, biträda enskilda vid handlingars
författande. Den af Lagkommittén sålunda föreslagna
inrättningen i fråga om protokollsföringen vid
häradsrätterna har icke föranledt någon åtgärd. Inom
riksdagen har vid särskilda tillfällen fråga blifvit
väckt om införande af notariatinstitutionen,
men framställningarna ha icke vunnit bifall.
L. A. (E. K.)

Notariatafdelning, särskild afdelning af (större)
bank för utförande af vissa juridiska uppdrag,
såsom uppsättande och granskning af kontrakt,
köpehandlingar, skuldförbindelser, testamenten m. m.,
verkställande af bouppteckningar, arfskiften,
bout-redningar, bevakning i konkurs m. m. samt
lämnande af upplysningar och råd i juridiska
frågor. Däremot åtaga sig notariatafdelningarna i
regel icke inkassering å exekutiv väg eller hjälp vid
rättegångar. En banks notariatafdelning är vanligen
förenad med den s. k. depositionsafdelnin-gen (för
förvaring och förvaltning af värdehandlingar).
A. \V:sonM.

Notariatkammare. Se N o t a r i a t.

Notarie (lat. notärius, eg. snabbskrifvare, stenograf;
se Nota), stenograf (i svenska riksdagen) ; i
allmänhet detsamma som protokollsförare, särskildt
benämning på vissa tjänstemän i hof–ätternas
civilexpeditioner eller i de centrala ämbetsverkens
kanslier. Dessa notariers befattning är hufvudsakligen
att föra protokoll vid domstolens eller ämbetsverkets
sessioner samt att ombesörja uppsättandet och
expedierandet af domar, utslag och beslut. Se vidare
Konsistorienotarie, Notariat och Stadsnotarie. L-A.*

Notarietunnan, förv., ett af kyrkorna i Halland
från äldre tider utgående anslag af l tunna
kyrko-tiondespannmål (se Kyrkotionde), hvilket
anslag urspr, afsett att utgöra ersättning för
kyrkoherdens "notariat", d. v. s. hans förande af
kyrkans räkenskaper, men hvaraf längre fram, på
sätt k. br. 1769 och 1773 närmare bestämma, hälften
anvisades till torftiga och nödlidande prästänkors
underhåll, under det andra hälften åtnjöts af
kyrkoherden och uppbars i penningar ("pastoris
notarie-Tryckt den ~° n 13

penningar"). Då genom k. förordn. 14
okt. 1898 lämnades föreskrift i fråga om
kyrkotiondens upphörande, bestämdes tillika,
att för den till fattiga prästänkor i
Halland utgående kyrkotionden (omkr. 760
kr.) ersättning skulle lämnas af statsmedel.
C. v. O.

Notärikon, grek.-lat., en af de mystiska metoder,
som kabbalisterna använde vid tydningen af gamla
testamentet: af slutbokstäfverna i ett ord och
begynnelsebokstäverna i ett annat bildade man ett
nytt ord, eller ock plockade man ut ur ett ord
be-gynnelsebokstäfver till andra ord, så t. ex. ur
adäm, människa, begynnelseorden Adam, David, Messias.
J. C.

Notäris [nå-], Giuseppe de, italiensk botanist,
f. 1805 i Milano, d. 1877 i Rom, var professor vid
universitetet och direktör för botaniska trädgården
först i Genua, sedan i Rom. Han var en framstående
kryptogamkännare och författade många arbeten inom
kryptogamernas skilda klasser, de omfångsrikaste
öfver Italiens mossor. C. Lmn.

Notärius publicus (lat., "offentlig notarie"). Ehuru
notariatinstitutionen (se Notariat) i sin helhet
icke blifvit införd i Sverige, har dock rörelsens
behof föranledt, att i de större städerna blifvit
antagna särskilda personer, notarii publici, för
verkställande af protester. Redan i författningar
från 1600-talet omförmälas sådana, och 1661
fastställdes taxa för "notärius publicus’ attester
och protester". Växelstadgan af 21 jan. 1748 stadgade
uttryckligen, att alla protester på växelbref borde
ske och upprättas genom en notärius publicus, om
en sådan funnes å orten, och nu gällande växellag
innehåller föreskrifter om verkställande af protest
genom notärius publicus. Med anledning af riksdagens
begäran om utarbetande af en lag, som till omfång och
beskaffenhet ordnade notarius-publicusbefattningen,
utfärdades 6 okt. 1882 stadga ang. densamma. Enligt
denna stadga har notärius publicus till åliggande
att, då han därom anlitas, verkställa protester och
att, då han ej har hinder af andra ämbetsgöromål,
på anmodan bevittna underskrifter, bestyrka
riktigheten af öfversättnin-gar och afskrifter
samt Öfvervara utlottningar af obligationer
äfvensom besiktningar, om hvilka i sjölagen
talas. Därjämte eger notärius publicus att efter
anmodan öfvervara andra förrättningar samt att
lämna allmänheten biträde med upprättande af
handlingar. Hans tjänsterum är viss tid hvarje
söckendag tillgängligt för allmänheten. Notärius
publicus skall föra protokoll öfver de af honom
verkställda protesterna, äfvensom öfver andra af
honom utförda förrättningar, där det begäres af
den, som anlitar hans ämbetsbiträde. Notärius
publicusbefattningen kan i stad, om nämligen
föreskrift därom meddelats af K. M:t, vara förenad
med tjänst i rådstufvurätt eller magistrat.
L. A. (E. K.)

Notblindhet, patol. Se A m u s i.

Notblomster, bot., svensk benämning på Lobelia
Dortmanna. Se Lobelia.

Notec [nå’tets], po. SeNetze.

Notelaea ligustrina, bot. Se J ä r n t r ä.

Noter (af lat. nota . se d. o.), wws., de musikaliska
skriftecknen; i vidsträcktare mening alla sådana,
vare sig de bestå i bokstäfver, siffror, accenttecken
eller hufvud och streck på ett linjeradt plan; i

20 b. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free