Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nutritiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
137
Nya filharmoniska sällskapet-Nya Guinea
138
ett organ för de stockholmske nyromantikerna. I
slutet af sept. 1820 sekvestrerades två nummer
(75 o. 76) af tidningen med anledning af ett i
dem infördt, af finnen A. I. Arwidsson författadt
"Bref ifrån Finland af en resande svensk", hvilket
ansågs innehålla alltför fria yttranden om Finlands
styrelse. Imnelius åtalades och häktades samt
dömdes till ett års fängelse, hvilket straff .dock
ijenom kungl. nåd nedsattes till hälften. Tidningen
upphörde mot slutet af 1821 års första kvartal.
K. F. W.*
Nya filharmoniska sällskapet. Se Fi l harmoniska
sällskapet.
Nya Finland. Se Gamla Finland.
Nya födelsen 1. Pånyttfödelsen, teol., är i N. T. ett
af de uttryck (vanligare är hos Paulus "nyskapelse",
hos Johannes "födelsen af Gud" eller "från ofvan"),
h varmed det kristna lifvets af Gud verkade nya
begynnelse betecknas. Hufvudställena äro Joh. 3:
3 (där dock också öf-versättningen "från ofvan" är
möjlig) samt Tit. 3: 5. I N. T. är detta begrepp,
som har sin betydelse i den skärpa, h värme d det ger
uttryck åt det kristna lifvets karaktär som något
genomgripande nytt och som alltigenom ett verk af
Gud, ännu ej på något fast sätt begränsadt gentemot
de öfriga uttrycken för det kristna lifvets uppkomst
och utveckling, utan står snarare som en beteckning
från en viss synpunkt för det hela och rymmer inom
sig tanken såväl på det genom rättfär-diggörelsen
återupprättade barnaskapsförhållan-det som på
den genom Anden satta nya lifsprin-cipen. En
närmare fixering får det egentligen först i den
evangeliska ortodoxiens dogmatik. Hade begreppet i
den medeltida teologien öfver hufvud starkt trädt
tillbaka, så framträder det hos Luther blott som
ett moment i eller en sida af rättfärdiggörelsen:
den af Guds förlåtande nåd själf skapade tron,
genom hvilken rättfärdiggörelsen tillegnas,
innebär tillika förverkligandet af gemenskapen med
Kristus och därmed det nya lifvets begynnelse. Då
emellertid rättfärdiggörelsen, som hos Luther
betyder den lefvande domshandling, hvarigenom Gud
för Kristi skull trots människans synd återupprättar
gemenskapen med henne, af den följande teologien,
i motsats till katoliserande riktningar, allt
strängare begränsades till att innebära en rent
forensisk akt, ett tillsägande eller tillräknande
af Kristi rättfärdighet, kräfde den vid sin sida
ett komplement, i hvilket nådens etiskt omskapande
verkan kom till uttryck; och som sådant inträdde nu
nyfödelsen. Härvid uppstår emellertid den svårigheten
att, medan å ena sidan rättfärdiggörelsen, om ej
frälsningsvissheten skall altereras, måste tänkas som
grundvalen för omskapelsen, den dock å andra sidan,
om ej tron skall få karaktären af en människans
egen gärning, måste tänkas föregången af ett Andens
förnyande verk i människans inre. Ortodoxien söker nu
i allmänhet lösa denna svårighet genom att begränsa
nya födelsens innebörd till att beteckna den nådesakt,
hvarigenom själfva den rättfärdig-görande tron af
Anden skapas. Men då på detta sätt rättfärdiggörelsen
dock kommer att i viss mening betingas af en densamma
föregående och mot den själfständig omskapelseakt,
måste redan ortodoxien, mot sin egentliga intention,
sägas
ha lagt grund till den tendens, som sedan i de
pietistiska riktningarna allt afgjordare framträder,
att på ett för själfva reformationens grundintresse
ödesdigert sätt skjuta pånyttfödelsen i förgrunden
på rättfärdiggörelsens bekostnad. I nära sammanhang
härmed står det, att just i läran oin pånyttfödelsen
ofta ett för den verkliga lutherdomen främmande,
med katolicismen eller ock med äldre teosofiska
åskådningar besläktadt, magisk-naturartadt
nådebegrepp insmugit sig. I det detta också vid
läran om dopet gjort sig gällande, ha därigenom
tillika stora svårigheter vållats vid bestämmandet
af dopets betydelse som "pånyttfödelsens" sakrament
(Tit. 3: 5) samt af dess förhållande till den
senare, medvetna kristna lif sbegynne Isen. Skall
klarhet i alla dessa frågor kunna vinnas, måste
man å ena sidan återgå till den ursprungliga,
rikare lutherska rättfärdiggörelsetanken och å
den andra göra fullt allvar med det personliga
nådsbegreppet. Jfr 0. Ahnlund, "Läran om nyfödelsen"
(1888), H. Cremer, ;:Taufe, wieder-geburt und
kindertaufe" (2:a uppl. 1901), och P. Gennrich, "Die
lehre von der wiedergeburt in dogmen^eschichtlicher
und relisionsgeschichtlicher beleuchtung" (1907).
" E. Bg.
Nya följetongen. Se Europeiska följetongen.
Nya Georgien. 1. Fordom namn på en del af
nuv. Brittiska Columbia i Dominion of Canada. -
2. SeSalomonöarna. 1. (J. F. N.)
Nya Germania (sp. Nueva Germania), en 1887 grundlagd
tysk koloni i sydamerikanska staten Paraguay,
under 23° 40’ s. br. och 56° 20’ v. lgd, vid
floden Aguaray med 22,500 har kolonialland. 134
inv. (1901). Jordbruk’ (bl. a. matte, Ilex
paraguariensis, och sydfrukter) samt boskapsskötsel.
J. F. N.
Nya Goa, stad. Se Goa.
Nya GradiSka [-di j ka], köping. Se G r a d i s k a.
Nya Granada, fordom namn på Colombia (se d. o.,
sp. 559).
Nya Guinea [-ginēa; se kartorna till Asien],
af engelsmännen ofta kalladt Papúa, af fransmännen
Papouasie, näst Grönland jordens största ö, ligger
omedelbart n. om Australien, mellan 0° 19’ och 10° 43’
s. br. samt mellan 131° 12’ och 150° 48’ ö. lgd. Från
Australien skiljes det genom det 160 km. breda,
mycket grunda och på öar rika Torressundet, från Nya
Pommern i Bismarckarkipelagen genom Dampiersundet,
från Molukkerna genom Djilolosundet. I n. och
ö. omges det af Stilla hafvet, i s. af Korallhafvet
och Arafurasjön. Öns längd från dess östligaste udde
(East Cape) till den västligaste (K. Sefe) är 2,300
km.; den är intill 660 km bred. Sin nordligaste punkt
når ön i nordvästligaste delen (Goda-Hoppsudden),
sin sydligaste längst i s. ö. (South Cape, endast
100 km. från East Cape). Areal 785,000 kvkm. (större
än Skandinaviska halfön), men 818,060 kvkm., om man
medräknar de geografiskt till N. hörande grannöarna:
i v. Aruarkipelagen, 7,700 kvkm, och Papuaöarna,
8,600 kvkm.; i n. Geelvinkbayöarna, 6,600 kvkm.; i
ö. D’Entrecasteauxöarna, 3,145 kvkm., Woodlarköarna,
1,200 km., och Louisiadearkipelagen, 2,200 kvkm.,
jämte en del kustöar.
Genom två stora bukter, Geelvink bay in. v. och
Papuagolfen i s. ö., åtskiljas från hufvudön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
