- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
141-142

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Guinea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefver i N. Af högre vildt lefvande däggdjur anträffas
blott råttor, flädermöss och en svinart. Däremot är
fågelvärlden både rik och praktfull (bl. a. papegojor,
kakaduor, isfåglar och paradisfåglar). Bland reptilier
finnas flera giftiga ormar. Många af N:s djurarter
stå mycket nära australiska eller äro identiska
med sådana, hvilket talar för, att ön en gång hängt
tillsammans med Australien. – Befolkningen kallas
papuaer (se

illustration placeholder
Fig. 2. Papuamän med lansar, bågar, pilar och sköldar (de senare af ett enda trästycke).


fig. 9 på färgplansch I till art. Oceanien)
och räknas till melanesierna. Dock förekomma
märkbara olikheter, särskildt mellan nordöstra delen,
där malajiskt inflytande gjort sig gällande, och

illustration placeholder
Fig. 3. Pålbyggnadsby i västra delen af Nya Guinea.


den sydöstra, där australiska och polynesiska
element äro märkbara. Hudfärgen varierar mellan
svart och ljusbrun, ehuru en mörkbrun färg är den
vanligaste. Håret, på hvars utsmyckning stor omsorg
nedlägges, är svart, i spetsen ofta med
dragning i rödt. Många stammar gå nakna, andra med
ringa beklädnad; hufvudvapnet är pil och båge, men
äfven svärd, lansar, spjut och klubbor äro i bruk
(fig. 2). Åkerbruk förekommer öfverallt. Papuaernas
antal anslås till omkr. 600,000. I allmänhet stå de
lågt, kannibalism är vanlig. Metaller känna de icke,
utan lefva ännu i stenåldern. Den samhälleliga och
språkliga splittringen är mycket stor; nästan hvarje
by har en särskild dialekt och bildar en särskild
politisk enhet. Polygami är bruklig, kvinnans
ställning låg. Det ser ut, som om endast kusterna
och strandlandskapen skulle vara någorlunda tätt
bebyggda: det inre är tydligen till största delen
alldeles obebodt. – Politiskt är ön delad mellan
Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.

1. Nederländska N. omfattar hela västra hälften af
ön, från 141° ö. lgd, och upptar jämte tillhörande
öar 394,789 kvkm. med omkr. 200,000 inv. Området
lyder under residenten i Ternate med en holländsk
"kontrollör" på ön. Plantageodling förekommer
icke alls, men väl drifva holländare byteshandel
med infödingarna (pärlor, pärlemor, sköldpadd,
trepang, paradisfåglar, värdefulla träslag, sago,
muskotnötter etc.). En holländsk ångbåtslinje går
från Makassar till Aruöarna och sydkusten, en annan
från Ternate till nordkusten af ön. – 2. Brittiska
N.
, sedan 1901 under namn af Territory of Papua,
lyder under australiska statsförbundet och omfattar
jämte södra delen af ön ö. om 141:a meridianen
D’Entrecasteaux- och Louisiadeöarna samt alla öar
mellan 8° och 12° s. br. och mellan 141° och 155°
ö. lgd, med en areal af 234,500 kvkm., hvaraf 227,360
kvkm. på N. 272,000 inv. (1911), hvaraf 1,000-tal
européer. Denna del är det värdefullaste och bäst
förvaltade området af ön. De infödda stammarna ha
vants vid fred, fyra missionssällskap verka bland
dem, och flera tusen infödingar ha besökt deras
skolor. Stora områden ha utarrenderats, mest till
jordbruk, och plantageodling har bedrifvits med
energi. Man producerar hufvudsakligen kokosnötter,
kautschuk, sisalhampa och kaffe; men äfven
bomull, vanilj, kakao, tapioka, kanel, te och
tobak ha börjat planteras. Dessutom äro stora,
åt infödingarna upplåtna områden bevuxna med sago-
och kokospalmer. Skogarna lämna värdefulla träslag,
och ett lönande bergsbruk idkas på åtta malmfält,
af hvilka sju lämna guld (afkastningen 1888–1911
inalles 1,160,250 pd st.) och ett koppar. Hela
importen värderades 1910–11 till 202,910 pd st. och
exporten till 117,410 pd st. Stora ångbåtar gå hvar
fjortonde dag från Sydney till koloniens hufvudort,
Port Moresby, och små kustångare uppehålla trafiken
mellan hamnarna på kusten. Kolonien styres af
en lieutenant-governor, utnämnd af Australiens
generalguvernör, jämte ett förvaltande råd af
ämbetsmän. Lagstiftningen utöfvas af en legislative
council
, bestående af det förvaltande rådet och tre
icke ämbetsmän, utnämnda af generalguvernören. –
3. Tyska N. (Kaiser Wilhelmsland), 181,650 kvkm.,
112,000 inv., upptar norra hälften af ön ö. om 141°
ö. lgd intill 8° s. br., som bildar gräns mot den
engelska kolonien. Från början (sedan 1885) utöfvade
Nya Guinea-kompaniet höghetsrätt öfver området,
men 1889–92 hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free