- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
151-152

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny Archangelsk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Finland. Hufvudredaktör var A. J. Lille (se
d.o.). Sedan Bobrikov blifvit generalguvernör, kämpade
tidningen kraftigt för grundlagarnas försvar, tills
den 1900 indrogs. Efter "storstrejken" uppsattes
tidningen ånyo med samma hufvudredaktör och började
fr. o. m. 1906 utkomma som daglig eftermiddagstidning.

M. G. S.


Ny Archangelsk. Se Sitka.

Nya republiken. Se Nieuwe republiek.

Nyaristotelism l. Neoaristotelism (af grek. ne’os,
ny), en filosofisk riktning under renässansens
tid, hvars anhängare visserligen i likhet med
medeltidens tänkare, särskildt skolastikerna, sökte
sin utgångspunkt i Aristoteles eller t. o. m. i
hufvudsak reproducerade dennes läror, men stödde
sin kunskap om honom, ej såsom de förre, på yngre,
mestadels arabiska bearbetningar, utan på själfva
urkällorna, till hvilka de åter vaknade klassiska
studierna visat vägen. Här röja de ock en strängare
vetenskaplig hållning. F. ö. räknas hit dels rena
kommentatorer af Aristoteles (Leonicus Thomaeus,
Augustinus Niphus m. fi.), dels mera själfständiga
bearbetare af hans läror (Andreas Caesalpinus,
Zabarella, Vanini m. fl.).

L. H. Å.*


Nya roteringen kallades den tvångsåtgärd för
anskaffande af krigsfolk, som Karl XII använde 1717
och som bestod däri, att 400 man skulle uttagas ur
hvarje län. Landshöfdingarna uppgjorde förteckning
öfver allt befintligt manfolk; detta indelades i
rotar, och ur hvarje rote uttogs l man. Åtgärden
fyllde dock endast i ringa mån behofvet af manskap.

C. O. N.

Nya Ryssland, den del af Syd-Ryssland, som ligger
emellan Dnjestr, Lill-Ryssland, Donska kosackernas
land samt Azovska sjön och Svarta hafvet. Det
motsvaras af guv. Jekaterinoslav, Cherson och
Taurien. Namnet uppkom 1764, då Katarina II
sammanslog Nya Serbien och Slavjano-Serbien
(de hufvudsakligen af serber under kejsarinnan
Elisabets tid koloniserade stäppländerna ö. om
Dnjestr) samt en del af Ukrajna till ett guv. N.,
och efter Krims införlifvande (1783) med Ryssland
utbredde sig namnet äfven öfver det då nyvunna
området. Till 1874 voro N. och Bessarabien förenade
under en generalguvernör. Det året delades N. i de
ofvan nämnda guv.

(J. F. N.)

Nya samhället, daglig aftontidning i Sundsvall,
hvilken började utges 1900 och vardt daglig
1908. Prenumerationspriset på posten är 7,20
kr. Upplagan 8,000 ex. Tidningen är socialdemokratisk.

Nya Sibirien (ry. Novaja Sibirj), Nysibiriska öarna,
en till rysk-sibiriska guv. Jakutsk hörande ögrupp i
Norra ishafvet, under 73° 9’ och 77° 30’ n. br. samt
136° W och 159° 6’ ö. lgd, består, frånsedt några
mindre öar, af 4 större öar: Novaja Sibirj i
ö. (2,316 kvkm.), Fadjejev- l. Taddeusön i midten
(2,573 kvkm.), Koteljnyj i v. (10,814 kvkm.) och
Ljachovskij 1. Blizjnij i s. (3,907 kvkm.), midt
emot Svjatoj nos. Samtliga öarna, som ha en areal af
25,966 kvkm., eller, inberäknadt De Long-öarna (4,829
kvkm.), som vanligen föras till Nysibiriska gruppen,
30,800 kvkm., äro låga (utom Koteljnyj), trädlösa
och i allmänhet mycket vegetationsfattiga samt nästan
hela året omgifna af is, som äfven i stor mäktighet
betäcker en stor del af öarna. Dessa äro obebodda och
besökas af ryssar endast för sin rikedom på sjödjur
samt på ben och tänder af mammut. Öarna Blizjni], och
Koteljnyj upptäcktes 1770 och 1773 af ryske köpmannen
Ljachov, och 1805 upptäcktes Fadjejev-ön och Novaja
Sibirj. Hela gruppen undersöktes närmare af Hedenström
1809-11 och uppmättes 1822 af marinofficerarna Anjou
och Iljin. De Long (se d. o.) fann 1879 de efter honom
uppkallade öarna, om hvilkas utforskande ryssen Toll
inlagt stora förtjänster. Bunge och Toll utforskade
1886 och 1893 äfven N. Den senare omkom under en
1900 företagen resa till N. Se A. G. Nathorst,
"De Nysibiriska öarne" (i "Ymer", 1896).

(J. F. N.)

Nya skolan. Se Nyromantiken.

Nya Skottland. Se Nova Scotia.

Nya skånska posten, daglig aftontidning i
Kristianstad, som fortsätter "Skånska posten", uppsatt
1830, och 1899 sammanslogs med den 1896 uppsatta
"Kristianstads läns tidning", hvilket senare namn
den nu bär som undertitel. Prenumerationspriset på
posten är 6,55 kr. Upplagan är 3,000 ex. Tidningens
hållning är moderat.

Nya Spanien (sp. Nueva España) kallades Mexico, så
länge det var spanskt vicekonungarike (1536-1822).

(J. F. N.)

Nyassa, sjö. Se Njassa.

Nyassaland. Se Njassaland.

Nyaste Kristianstadsbladet, daglig aftontidning
i Kristianstad, hvilken började utkomma 1856 under
namnet "Christianstads-bladet" med två nummer i veckan
och som med smärre förändringar i titeln fortgått allt
sedan dess. 1891 vardt den daglig. Redaktör är sedan
nov. 1874 Anders Ljunggren. Prenumerationspriset på
posten är 6,50 kr. Upplagan är 6,000 ex. Tidningens
hållning är liberal.

Nya Stilen l. Gregorianska tidräkningen. Se Kronologi,
sp. 41-42.

Nya stjärnor l. Temporära stjärnor, astron. Se
Variabla stjärnor.

Nya svenska teatern. Se Stockholms teatrar.

Nya Sverige, svensk koloni i Nord-Amerika 1638-55, var
beläget på ömse sidor om floden och viken Delaware
samt omfattade delar af nuv. staterna Delaware,
New Jersey och Pennsylvania. 1626 hade Gustaf II
Adolf, på förslag af Willem Usselinx (se d. o.),
stiftaren af ett holländsk-västindiskt kompani,
utfärdat privilegier för ett i Sverige upprättadt
Söderkompani, som ensamt skulle i Sverige ega
rätt till handel och kolonisation i de öfriga
världsdelarna. Men då de ekonomiska och politiska
förhållandena hindrade utförandet af de storartade
planer man afsett såväl med detta kompani som med en
förnyad form af detsamma, blef det rikskansleren
A. Oxenstierna förbehållet att ge upphof till
det företag, som frambragte kolonien N. Under ett
besök i Holland 1635 kom Oxenstierna i beröring
med en köpman i Amsterdam Samuel Blommaert. Denne
jämte Peter Spiring, en bekant holländare i svensk
tjänst, samt tysken Peter Minuit (se d. o.),
f. d. guvernör i holländska-västindiska kompaniets
koloni Nya Nederländerna, uppgjorde planen till
den påtänkta kolonisationen. På våren 1637 framlade
Minuit i Sverige förslag till anläggande af en koloni
vid floden Delaware. Sedan de tre Oxenstiernorna i
regeringen jämte Klas Fleming och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free