Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyblom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ny borgf jorden-Nybygge
188
dansk-holländsk här på 9,000 man, understödd af
holländska flottan. Svenskarna togo först ställning
framför staden samt uppkastade några fältbefästningar,
och då de allierade 14 nov. anföllo, försvarade de
sig hela dagen, men på kvällen måste de draga sig
tillbaka inom de halffärdiga befästningarna ute
på udden. Där anföllos de åter dagen därpå och
nödgades ge sig fångna; blott pfalzgrefven och
Stenbock lyckades rädda sig i en båt öfver till
Själland. Efter fredsslutet fullföljde danskarna
de påbörjade befästningsarbetena. 1869 slopades
de samla försvarsverken, men på senaste tid ha
kustbatterier anlagts vid N. för beskjutning af
Stora Belt. Från N. inskeppades i aug. 1808 på
engelska flottan en stor del af de spanska trupperna
på Fyn under anförande af markisen La Romana.
L\ Ebg. L. W:sonM.
Nyborgfjorden. Se Nyborg.
Nybro, köping och (enl. k. br. 25 apr. 1879)
egen kommun i Kalmar län, Södra Möre härad, Madesjö
kyrkoförsamling. 1,953 inv. (1912). Taxeringsvärde
å fastigheter 1,967,900 kr. (1912). hvaraf 95,000
kr. å jordbruksfastighet. Köpingen, med station å
Kalmar–Emmaboda järnväg, är utgångspunkt for järnvägen
till Säfsjöström samt har läkare (extra prov.-läkare),
apotek, afdelningskontor af Skånska handelsbanken
och Bank-a.-b. Södra Sverige samt Madesjö och
Örsjö kommuners sparbank (1871) äfvensom kommunal
mellanskola med dimissionsrätt till realskolexamen. I
och omkring köpingen ha utvecklat sig en rätt
liflig handel och någon fabriksverksamhet. 1911
funnos 28 handlande med 39 biträden och med
en inkomst af rörelsen af 52,600 kr. och 13
fabriker med 200 arb. och ett tillverkningsvärde
af 450,660 kr., hvaraf största värdena kommo på en
tändsticksfabrik, en mek. verkstad och formfabrik och
ett glasbruk. S. å. voro N:s inkomster 77,758 kr.,
utgifter 72,363 kr., tillgångar 378,032 kr., skulder
136,844 (dessa siffror gälla endast skolväsen och
fattigvård; de kyrkliga ärendena äro gemensamma med
Madesjö församling); utdebitering kr. 4,35 (äfven
inberäknadt for kyrkliga ändamål). Platsen fick
köpingsrättigheter genom k. br. 3 febr. 1865. Invid
köpingen ligger (sedan 1883) en mycket besökt
kallvattenkuranstalt, belägen på torr grusgrund
med högvuxen barrskog (omkr. 90 m. ö. h.) och
utrustad med flera slags bad: varma bad, elektriska
ljusbad, Nauheimbad med flytande kolsyra m. m. Två
järnkällor. Badläkare under säsongen (1 juni–början
af sept.).
Wbg. Ln.
Nybro skans. Se Orrekulla skans.
Nybro–Säfsjöströms järnväg, som öppnades för
trafik 21 okt. 1876, egdes och trafikerades urspr.
af Nybro–Säfsjöströms järnvägsaktiebolag, öfvergick
därefter i Nybro–Säfsjöströms nya järnvägsaktiebolags
ego och inköptes enligt beslut 19 febr. 1909 af Kalmar
nya järnvägsaktiebolag, som sedan dess trafikerar
densamma tills. med bolagets andra linje mellan
Kalmar och Emmaboda under den gemensamma benämningen
Kalmar järnväg. Linjen, normalspårig (1,435 m.),
42,9 km. lång, hvaraf 29,6 km. inom Kronobergs
och 13,3 km. inom Kalmar län, utgår från Nybro
köping och station, 29 km. från Kalmar, på linjen
Kalmar–Emmaboda och sträcker sig åt n. v. öfver
stationerna Orrefors och Målerås, hvilken senare
står i
spårförbindelse med den smalspåriga (0,600 m.) Kosta
järnvägs slutpunkt Målerås södra station, till
Säisjöströms station och liknämnda bruk vid sjön
Alstern i Uppvidinge härad. Genom under byggnad
varande fortsättning af linjen kommer densamma
att utsträckas åt n. v. öfver Åsheda station vid
Växjö–Virserums järnväg och öfver Hvetlanda,
föreningsstation mellan Hvetlanda–Säfsjö och
Hvetlanda–Målilla järnvägar, till Nässjö vid
Södra stambanan. Räkenskaperna för linjen Nybro
–Säfsjöström ingå sedan 1 juli 1909 i bokföringen
för Kalmar järnväg utan särskild specifikation. Vid
sista bokslutet för linjen som särskild järnväg, 31
dec. 1908, uppgick bokförda byggnadskostnaden till
789,314 kr., hvaraf för rullande materiel 173,685 kr.
A. d’A.
Nyby, socken. Se Nastola0.
Nyby bruk i Torshälla landsförsamling, vid
Eskilstunaåns västra, urspr. konstgjorda gren,
strax nedanför N:s station vid Norra Södermanlands
järnväg, omfattar inom socknen jordbruksfastigheter
(N., Kjällsta, Roxnäs och Årby m. fl.) om 4 23/24
mtl, tax. till 120,000 kr. (1912) samt följande
industriella anläggningar: Nyby järnverk med 5
lancashiresmälthärdar, martinugn, valsverk för plåt,
stång- och finjärn samt klippspikfabrik, Holmens
gjuteri och mek. verkstad, som tillverkar lokomobiler,
ångmaskiner, ångpannor, såg- och kvarnverk,
bobinmaskiner, turbiner, grufspel och annan
grufmateriel m. m., N. l. Roxnäs ångsåg med 2 ramar
samt Torshälla vattenkvarn, tills. tax. till 747,400
kr., hvarjämte egaren, Nyby bruks a.-b. (aktiekapital
600,000 kr., bildadt 1892), eger annan fastighet
(kvartsberg) i Jäders socken, tax. till 2,000 kr. och
laxfiske i ån. Gården N., 5/8 mtl. köptes till skatte
i slutet af 1600-talet af advokatfiskalen, hauptmannen
N. Gavelius (adlad Adelstierna 1708, då gården blef
frälse). Efter 1807 tillhörde den mekanikern Erik
Nordevall, därefter hans måg Ad. Zethelius, som
där 1829 anlade järnverket, och efter honom sonen
Er. Zethelius. Torshälla kvarn, vid stadens södra
ända, är urgammal, har varit kyrko- och klostergods,
sedermera kronogods och köptes till skatte 1737.
Wbg.
Nybygd, socken. Se Mårtens, Sankt.
Nybygge, kam., en i viss ordning till odling och
bebyggande anvisad jordbrukslägenhet å kronans
mark i vissa orter. Redan i äldre tider sökte man
genom beviljande af särskilda förmåner uppmuntra
till sådana anläggningar å allmänningar, stora
skogar och ödemarker i riket. I senare tider
ha nybyggesupplåtelserna afsett ödeskogar och
kronomarker i de norrländska länen likasom de till
kronan hemfallna delarna af bergslagsallmänningar och
rekognitionsskogar vid dessas reglering. I Norrlands
obebyggda skogar var det till en början hvar och
en tillåtet att slå sig ned, dock under en period
från midten af 1600-talet till midten af 1700-talet
hufvudsakligen endast för dem, som kunde betjäna
bergverken (jfr Norrlandsfrågan). Med hänsyn till
vådan af en med obegränsad nybyggesanläggning förenad
skogssköfling meddelades 25 maj 1860 och 21 dec. 1865
förbud mot nybyggesanläggningar, ett förbud, som dock
upphäfdes, sedan 29 juni 1866 meddelats inskränkande
föreskrifter i afseende på dispositionsrätten till
skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
