- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
215-216

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny-Grekland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

215 Ny illustrerad tidning–Nykantianism

Ny illustrerad tidning, veckoskrift, som utgafs i
Stockholm 1865–1900. Förlaget för tidningen
bestreds 1865–79 af för ändamålet bildade aktiebolag,
dessemellan en tid, t. o. m. 1876, af firman
P. A. Norstedt & söner, vidare 1880–88 af I.
Hæggström, 1888–91 af 0. Granberg och 1891–1900
af ett nytt aktiebolag. Tidningen
redigerades under sitt första år af K. Wetterhoff,
biträdd af K. J. Backman (i nov.–dec. var F.
Hedberg redaktör), därefter under fjorton år (1866–79)
af H. Wieselgren. Med 1880 begynte ”ny
serie”, till våren 1883 redigerad af E. Beckman
(1880–81 biträdd af Fr. Vult von Steijern och
därefter af J. Josephson), 1883 maj–1886 sept. af
D. Weber och därefter af 0. Granberg (med J. A.
Runström som redaktionssekreterare 1888–90).
Granberg häfdade med kraft och begåfning tidningens
framskjutna plats. Tidningen utkom hvarje
lördag med ett nummer om minst 8 vanligen
trespaltiga sidor i folio (1899 dock i kvart, tvåspaltigt),
rikt illustrerade med träsnitt, fototypi,
zinkotypi, autotypi o. s. v. Jämte tidningen
uppsattes en xylografisk ateljé, under ledning af den
från England inkallade E. Skill. Äfven en
framstående fransk xylograf, J. Regnier, arbetade i
flera år på tidningens ateljé, som mottog elever till
utbildning och först 1879 upplöstes. Ida Falander
(se denna) efterträdde värdigt Skill. Tidningen
lyckades fullgöra sitt från början föresätta värf
att i vårt land höja träsnittets dittills försummade
konstgren. Under 1890-talet utträngdes
träsnittet i tidningen alltmer af den då ännu
unga autotypimetoden, hvilket minskade
illustrationernas konstnärliga intresse. Tidningen
måste upphöra, sedan 21 nummer af årgången 1900
utkommit. – Textinnehållet i tidningen utgjordes
af biografier (ett flertal härrörande från H.
Wieselgren), novelletter, poem, historiska och
kulturskildringar, uppsatser i populär naturkunnighet,
fornkunskap och litteraturhistoria, politiska
öfversikter, teater-, musik- och litteraturrecensioner,
musikstycken o. s. v. Afbildningarna utgjordes af
porträtt, bilder till dagskrönikan, fosterländska
fornminnen, in- och utländska natur- och
arkitekturvyer, äldre och nyare konstalster m. m. En
stor mängd af landets mera framstående skriftställare
och konstnärer voro medarbetare. Tidningen
fyllde värdigt sin uppgift att med bild och text
belysa de märkligaste samtida tilldragelserna samt
lyfta sin läsarkrets till en högre estetisk
ståndpunkt. Prenumerationspriset var 12 kr. för år
(endast 1878–79 14 kr. och 1899 kr. 5 à 7,50).
Under hela sin tillvaro (utom okt. 1899–maj 1900)
trycktes tidningen på I. Hæggströms tryckeri.
”Register till Ny illustrerad tidnings första serie,
1865–79” utkom 1885. Jfr Illustrerad tidning.

Nyimpressionism (Neoimpressionism). Se
Impressionism och Målarkonsten, sp. 197.

Nyindiska. Se Ariska språk I.

Nying, två på hvarandra lagda afkvistade
furustammar, mellan hvilka stickas spån och
torrvedstickor, som antändas. Det börjar då kola och
glöda i stockarna, och en mild, jämn värme sprides
från dem. Nyingen användes mest af skogsarbetare,
jägare och timmerflottare, som nödgas tillbringa
natten under bar himmel.
(W. E-n.)

Nyir (ung. Nyirség), en stor, kal sandslätt i ungerska komitatet Szabolcs, i ö. sträckande sig in i komitatet Szatmár till floden Kraszna. 4,800 kvkm. Området har flera vassbevuxna träsk och fyra natronsjöar, bl. a. Sóstó. Invånarna lefva af salpeterberedning och något jordbruk. Hufvudort är Nyiregyhåza (se d. o.).
J. F. N.

Nyiranska. Se Ariska språk II.

Nyiregyhåza [nji’redjhasa], hufvudstad i ungerska komitatet Szabolcs, vid Theissbanan och ungerska nordöstbanan, 50 km. n. om Debreczen. 38,198 inv. (1910), ungrare, slovaker och tyskar. Jordbruk, vinodling samt tillverkning af soda och salpeter. I trakten finnas många saltdammar.
(J. F. N.)

Nyiriska. Se Iriska språket.

Nyirség [njirrjeg], ungerska namnet på Nyir (se d. o.).

Nyirvingianer [-örvin-]. Se Irving, E.

Nyisraeliter kallades anhängarna till Johanna
Southcote (f. 1750), som 1801 uppträdde i
England med det föregifvandet, att hon vore den
i Uppenbarelseboken (12 kap.) omtalade kvinnan
och att genom henne Messias skulle ånyo födas.
En vagga hölls i beredskap, och sekten förberedde
sig genom strängt iakttagande af den judiska lagen,
i synnerhet sabbaten (däraf kallades den äfven
sabbatärier). Allt förgäfves. Sedan försöket
med ett understucket barn misslyckats, dog Johanna
1814. I väntan på hennes uppståndelse och löftets
fullbordan fortlefde sekten till omkr. 1831.
K. H.*

Nyitalienska befästningsskolan, Ny italienska
skolan. Se Befästningskonst, sp, 1198.

Nyitra [njirtra], ung. Se Neutra.

Nykantianism l. Neokantianism (af grek.
neos, ny), filos., en riktning inom den nutida
filosofien, som utgår från Kant och särskildt söker
tillämpa hans kritiska metod. I midten af
1800-talet hade den idealistiska filosofien genom
Schellings och Hegels konstruktiva spekulationer råkat
i misskredit, och materialismen hotade att gå
segrande ur striden. Från flera olika håll gjorde sig
då en fordran gällande, att man för att få en fastare
utgångspunkt för filosofien borde återgå till Kant
och tillgodogöra sig hans kunskapsteoretiska
undersökningar. Inom den hegelska skolan fordrades
detta af Fortlage och Zeller, bland herbartianerna
af Drobisch och bland Fries’ lärjungar af J. B.
Meyer. Äfven från naturvetenskapligt håll erhöll
denna riktning stöd genom H. v. Helmholtz, som
påvisade öfverensstämmelsen mellan fysiologiens
resultat och Kants åsikter. Intresset för Kant
ökades särskildt genom K. Fischers historiska
framställning af den kritiska filosofien (1860). Som
den nya riktningens egentlige grundläggare kan
dock F. A. Lange betraktas, hvars "Geschichte
des materialismus" utkom 1866. Året förut hade
riktningens programskrift utgetts af O.
Liebmann. I dennes "Kant und die epigonen" (1865)
slutade hvarje kapitel med refrängen: "- alltså
måste man gå tillbaka till Kant". Den förnämste
målsmannen för den nya skola, hvars program detta
blef, är H. Cohen. Till samma riktning ha
anslutit sig Natorp, Stammler, Staudinger,
Vorländer, Stadier, Lasswitz
m. fl. Dit hör ock J. Volkelt och med starkare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free