Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Nykterhetsrörelsen
224
Diagram, utvisande förbudsrörelsens fortgång i
Nord-Amerikas förenta stater. Svart färg betecknar
stater med
lagligt tillåten rusdryckshandtering, slreckadt
utmärker stater, som infört lokalt veto eller äro
delvis "torrlagda",
hvitt torrlagda områden (med totalt rusdrycksförbud),
hvitt med svarta punkter stater med lokalt veto,
där flertalet
kommuner torrlagts, de svarta punkterna platser med
bibehållen försäljningsrätt.
ställde sig på en mindre radikal ståndpunkt än det
amerikanska, och medlemmarnas totala afhåll-samhet
gällde endast de brända och destillerade dryckerna,
under det vin och öl samt öfver hufvud jästa drycker
tolererades. Efter tio år hade sällskapet uppnått
en medlemssiffra af omkr. 50,000 i mer än 300
föreningar, men därefter började dess lifskraft
af tyna, i samma mån som den mer radikala, äfven
mot de svagare dryckerna riktade rörelsen tog
öfverhand. Denna moderna rörelse är i England
representerad af ett synnerligen stort antal
nykterhetsorganisationer, dels de ofvannämnda från
Amerika komna, dels en mängd kyrkliga och religiösa
föreningar äfvensom fristående ordensorganisationer,
af hvilka den största f. n. är rekab-iterorden
(stiftad redan 1835) med ett medlemsantal i England
af omkr. 130,000. De flesta nykterhetsföreningar
i England och Skottland ha för öfrigt anslutit
sig till en samarbetsorganisation benämnd The
united kingdom alliance (från 1853). Särskildt
energisk är den engelska nykterhetsundervisningen
bland barn; millioner sådana äro samlade i en stor
organisation af barnföreningar, Band oj hope (se
Hoppets här). Nykterhetslagstiftningen har dock
i brittiska riket skridit långsamt framåt; 1913
genomdrefs emellertid lokalt veto för Skottland
(dock med 8 års £fvergångstid). Vårt svenska
s. k. Göteborgs-system har i England haft en
talangfull förkämpe i underhusledamoten Arthur
Sherwell, men Englands till öfvervägande del
förbudsvänliga nykterhetsparti har bestämdt motsatt
sig dess införande. Bland framstående engelska
nykterhetsfrämjare må nämnas läkarna B. W. Richardson
och G. S. Wood-head, domprosten och författaren
F. W. Farrar samt godtemplarchefen Joseph Malins. -
Äfven i de engelska koloniområdena i andra världsdelar
är nykterhetsrörelsen starkt representerad; särskildt
i Canada och i Australien har den mäktigt påverkat
lagstiftningen i strängt restriktiv riktning. Två
kanadensiska provinser ha infört totalt förbud, och
i Australien är förbudsfrågan aktuell. I Tyskland
verkade vid början af 1800-talet den berömde läkaren
C. W. Hufeland mot brännvinet, och under den starka
agitation, som från amerikanska nykterhetssällskapet
som centrum spred sig <5fver till Europa, bildades
i Nord-Tyskland åt-
skilliga mot brännvinet riktade föreningar ungefär
af Brittiska och utländska nykterhetssällskapets
typ. Rörelsen, som berörde äfven Holland och Belgien,
blef likväl denna gång föga långvarig. Men från
1880-talet har den ånyo blomstrat upp och visar
nu större lifskraft. Tysklands f. n. största
nykterhetsförening är den tyska storlogen af
internationella godtemplarorden (omkr. 57,000
medlemmar, högkvarter Hamburg). Den äldre, mot
brännvinet riktade och mera moderata rörelsen
spelar dock äfven i våra dagar en roll i Tyskland,
och den på 1880-talet nybildade tyska föreningen mot
missbruk af starka drycker (Deut-scher verein gegen
den missbrauch geistiger ge-tränke) med högkvarter i
Berlin räknar ett 40,000-tal medlemmar. - I Tyskland
och Schweiz ha särskildt många läkare och medicinska
forskare (fysiologen G. von Bunge, psykiatrikerna
A. Forel och E. Kraepelin m. fl.) tagit liflig del
i af håll-samhetspropagandan .
Efter kortvariga brännvinsförbudsperioder i Sverige
(1740, 1756-60 och 1772-74) införde Gustaf III
statsmonopolsystemet ("kronobränne-rier"). Det starka
missnöje, som detta framkallade, föranledde dess
modifiering till arrendebrän-ning 1787 och med vissa
villkor förbunden s. k. husbehofsbränning för vissa
jordbrukare 1800 (jfr Brännvinslagstiftning). Från
1810 fri-gafs husbehofsbränningen ännu mer, och
drycken-skåpen nådde sin höjdpunkt. Justitierådet
M. Tören uppvisade med talande statistiskt material
sammanhanget mellan brännvin och brott (1823). 1829
beräknas konsumtionen af brännvin i Sverige ha uppgått
till 46 liter per individ (nu 6,5 liter). Allt flera
statsmän, präster och läkare höjde dock kraftigt sina
röster, och vid denna tid tog den organiserade svenska
nykterhetsrörelsen sin början. I förstone anslöt
den sig till det Brittiska nykterhetssällskapets
så att säga halfabsolutistiska ståndpunkt (total
afhållsamhet från brännvin, måttligt bruk af vin
och öl). Påverkad af den engelskfödde metodisten
Samuel Owen, den svenska maskinindustriens skapare,
föreslog öfverdirektören K. af Forsell i en år 1830
utgifven skrift bildandet af nykterhetsföreningar. 28
nov. sagda år, då svenska kyrkan ämnade fira en
tusenårsfest till minne af kristendomens första
förkunnelse i Sverige genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
