- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
229-230

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

terare och byråföreståndare är d:r R. Hercod i
Lausanne. – Beträffande maltdryckslagstiftningen
och öfriga här icke berörda frågor i afseende på
maltdryckerna se Maltdrycksbeskattning
och Öl.

Litt.: J. Bergman, "Den svenska
nykterhetsrörelsens historia" (1893; 3:e uppl. 1913) och
"Geschichte der antialkoholbestrebungen" (1903-04;
ny uppl. under tryckning 1913; äfven på svenska
under titeln "Nykterhetsrörelsens världshistoria",
1900), M. Helenius, "Alkoholspörsmålet" (1903),
V. Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens banérförare" (1906),
G. H. v. Koch, "Rusdrycksförbud, amerikanska
studier" (1909), och O. Mannström, "Bilder och
blad ur den svenska nykterhetsrörelsens historia"
(1912). Jfr ock F. Schultess’ bibliografi "Svensk
nykterhetslitteratur 1557-1877" (1900).

J. Bgn.

Nyktigam (af grek. nyx, natt, och ga’mos,
bröllop), bot. Se Nattblomma.

Nyktinastisk, bot. Se Nyktitropisk.

Nyktitropisk (af grek. nyx, natt, och tro’pos,
vändning), Nyktinastisk (af grek. nasto’s,
tryckande), bot., säges om en rörelse hos en växt,
sömnrörelse, beroende på växlingen mellan
dag och natt; växten öfvergår från
dagställning till nattställning l.
sömnställning (se fig.). Allteftersom rörelsen betingas
af ändringar i ljusets, temperaturens eller bådas
intensitet, talar man om fotonastiska (af
grek. fos, foto’s, ljus), termonastiska (af
grek. the’rme, värme) och nyktinastiska
rörelser. Rörelserna äro dels nutations-, dels
variationsrörelser. Termonastiska rörelser
iakttagas i synnerhet hos blommor, t. ex. hos Crocus
och Tulipa, hvilkas blommor öppna sig vid
stigande temperatur; känsliga blommor af Crocus
reagera på en temperaturstigning af 1/2° C. Andra
blommor utföra fotonastiska rörelser, t. ex.
kompositernas korgar, Nymphæa-arterna (se
Nymphæa) och nattblommorna (se Nattblomma).
Nyktinastiska rörelser utföras af bladen hos många
växter; särskildt i ögonen fallande äro de hos
leguminoserna. Hos Mimosa- och Acacia-arter böja
sig på aftonen småbladen uppåt och framåt och
täcka hvarandra taktegellikt (hos Mimosa pudica
böjer sig dessutom bladskaftet nedåt; se
Rörelsefenomen, växternas, med fig.), hos klöfver bli
småbladen uppåtriktade, hos Phaseolus, Robinia
och Vicia-arter hänga de rakt ner. Af växter ur
andra familjer, hvilkas blad utföra sömnrörelser,
kunna anföras Marsilia, Portulaca och marantacéer,
som höja bladen, och Oxalis och malvacéer, som
sänka dem. Hos vissa leguminoser synas de
nyktitropiska rörelserna vara förorsakade af geotropism
(se d. o.), beroende på, att växten reagerar
geotropiskt olika i ljus och mörker. Man kallar dessa
växter geonyktitropiska och de öfriga
autonyktitropiska (af grek. auto’s, själf).
Betydelsen för växten af sömnställningen ligger
däri, att genom bladens vertikala ställning
daggbildningen minskas, hvarigenom transpirationen
befordras. Om dagsömnställning se
Paraheliotropisk.

G. L-m.

illustration placeholder

Blad af hvitklöfver (Trifolium repens): A i dagställning,
B i nattställning, där det midtersta småbladet
sammansluter sig öfver sidobladen och täcker dem.

Nyktofobi (af grek. nyx, natt, och fo’bos,
fruktan), mörkrädsla.

Nykvarn, gods i Turinge socken, Stockholms län,
med hufvudgården vackert belägen vid den
från Yngensjöarna kommande Turingeån. 1O 11/24
mtl, tax. till 432,800 kr. (1912). På N. har sedan
gamla tider bruksrörelse drifvits. Ett
stångjärnverk anlades redan 1590 af borgaren i Stockholm
Hans Ulfsson, fick vidgade privilegier 1678 och
1699, hvilka afsågo äfven mässings- och
kopparsmide, och hade på 1600-talet dessutom en del
manufakturverk förlagda till Sundsör vid åns
utlopp i Mälaren. Under 1700-talet nedbrann
bruket två gånger, men rörelsen fortsattes, i växlande
skala, ända till 1860-talet. Bland egare må
nämnas Abr. Cronström och And. Grönberg på
1600-talet, bergsrådet J. Cederstedt (d. 1730) samt
majoren Alex. Tham, som genom köp af angränsande
hemman förökade egendomen. På 1780-talet kom
den till släkten Leijonhufvud, och under förra
hälften af 1800-talet var den delad mellan baron Seb.
Winckler och expeditionssekreteraren Per
Ulmgren. På 1880-talet styckades södra delen af
godset till mindre hemman. – På en från N.
afsöndrad lägenhet anlades 1848-50 ett 1877
nedlagdt pappersbruk, som 1880 köptes af D. J.
Ekenbergs Söner i Södertälje och hvars drift
återupptogs 1886. En eldsvåda 1896 förstörde bruket, men
driften återupptogs 1897, sedan E. C. Gjestvang
bildat Aktiebolaget N. (nuv. aktiekapital 850,000
kr.). Taxeringsvärde 744,200 kr. (1912).
Tillverkningen, uppgående till omkr. 5,000 ton,
utgöres af gröfre och finare tryck- och skrifpapper,
olifant- och duplexpapper (tvåfärgadt), duplex-
och triplexkartong, omslags- och tapetpapper m. m.

Nykyrka. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,979 har. 732 inv. (1912). Annex till
Sandhem, Skara stift, Redvägs kontrakt. – 2.
Socken i Södermanlands län, Jönåkers härad. 2,872
har. 439 inv. (1912). Annex till Stigtomta,
Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt. – 3.
Socken i Östergötlands (och Örebro) län. Se
Västra Ny.

Nykyrka (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af
1:a kl., Stranda domsaga och härad, Viborgs län,
Finland, Viborgs kontrakt, Nyslotts stift. Areal
820 kvkm. 16,127 inv. (1910), finsktalande. Finsk
folkhögskola. F. n. är från rysk sida fråga om
att afskilja socknen jämte den närliggande finska
socknen Kivinebb från Finland och införlifva dess
område med ryska kejsardömet.

A. G. F.

Nykyrko (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af
3:e kl., Vemo domsaga och härad, Åbo och
Björneborgs län, Finland, Vemo kontrakt, Åbo
ärkestift. Areal 271 kvkm. 5,021 inv. (1910),
finsktalande.

A. G. F.

Nyköping, gammal stad i Södermanland, säte för
landshövdingen öfver Södermanlands län, har ett
naturskönt läge i kuperad terräng på ömse sidor om
Nyköpingsån (se fig. 3), nära detta vattendrags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free