Print (PDF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terare och byråföreståndare är d:r R. Hercod i Lausanne. -- Beträffande maltdryckslagstiftningen och öfriga här icke berörda frågor i afseende på maltdryckerna se Maltdrycksbeskattning och Öl. Litt.: J. Bergman, "Den svenska nykterhetsrörelsens historia" (1893; 3:e uppl. 1913) och "Geschichte der antialkoholbestrebungen" (1903-04; ny uppl. under tryckning 1913; äfven på svenska under titeln "Nykterhetsrörelsens världshistoria", 1900), M. Helenius, "Alkoholspörsmålet" (1903), V. Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens banérförare" (1906), G. H. v. Koch, "Rusdrycksförbud, amerikanska studier" (1909), och O. Mannström, "Bilder och blad ur den svenska nykterhetsrörelsens historia" (1912). Jfr ock F. Schultess' bibliografi "Svensk nykterhetslitteratur 1557-1877" (1900). J. Bgn. Nyktigam (af grek. nyx, natt, och ga'mos, bröllop), bot. Se Nattblomma. Nyktinastisk, bot. Se Nyktitropisk. Nyktitropisk (af grek. nyx, natt, och tro'pos, vändning), Nyktinastisk (af grek. nasto's, tryckande), bot., säges om en rörelse hos en växt, sömnrörelse, beroende på växlingen mellan dag och natt; växten öfvergår från dagställning till nattställning l. sömnställning (se fig.). Allteftersom rörelsen betingas af ändringar i ljusets, temperaturens eller bådas intensitet, talar man om fotonastiska (af grek. fos, foto's, ljus), termonastiska (af grek. the'rme, värme) och nyktinastiska rörelser. Rörelserna äro dels nutations-, dels variationsrörelser. Termonastiska rörelser iakttagas i synnerhet hos blommor, t. ex. hos Crocus och Tulipa, hvilkas blommor öppna sig vid stigande temperatur; känsliga blommor af Crocus reagera på en temperaturstigning af 1/2° C. Andra blommor utföra fotonastiska rörelser, t. ex. kompositernas korgar, Nymphæa-arterna (se Nymphæa) och nattblommorna (se Nattblomma). Nyktinastiska rörelser utföras af bladen hos många växter; särskildt i ögonen fallande äro de hos leguminoserna. Hos Mimosa- och Acacia-arter böja sig på aftonen småbladen uppåt och framåt och täcka hvarandra taktegellikt (hos Mimosa pudica böjer sig dessutom bladskaftet nedåt; se Rörelsefenomen, växternas, med fig.), hos klöfver bli småbladen uppåtriktade, hos Phaseolus, Robinia och Vicia-arter hänga de rakt ner. Af växter ur andra familjer, hvilkas blad utföra sömnrörelser, kunna anföras Marsilia, Portulaca och marantacéer, som höja bladen, och Oxalis och malvacéer, som sänka dem. Hos vissa leguminoser synas de nyktitropiska rörelserna vara förorsakade af geotropism (se d. o.), beroende på, att växten reagerar geotropiskt olika i ljus och mörker. Man kallar dessa växter geonyktitropiska och de öfriga autonyktitropiska (af grek. auto's, själf). Betydelsen för växten af sömnställningen ligger däri, att genom bladens vertikala ställning daggbildningen minskas, hvarigenom transpirationen befordras. Om dagsömnställning se Paraheliotropisk. G. L-m.
Blad af hvitklöfver (Trifolium repens): A i dagställning,
B i nattställning, där det midtersta småbladet
sammansluter sig öfver sidobladen och täcker dem.
Nyktofobi (af grek. nyx, natt, och fo'bos,
fruktan), mörkrädsla.
Nykvarn, gods i Turinge socken, Stockholms län,
med hufvudgården vackert belägen vid den
från Yngensjöarna kommande Turingeån. 1O 11/24
mtl, tax. till 432,800 kr. (1912). På N. har sedan
gamla tider bruksrörelse drifvits. Ett
stångjärnverk anlades redan 1590 af borgaren i Stockholm
Hans Ulfsson, fick vidgade privilegier 1678 och
1699, hvilka afsågo äfven mässings- och
kopparsmide, och hade på 1600-talet dessutom en del
manufakturverk förlagda till Sundsör vid åns
utlopp i Mälaren. Under 1700-talet nedbrann
bruket två gånger, men rörelsen fortsattes, i växlande
skala, ända till 1860-talet. Bland egare må
nämnas Abr. Cronström och And. Grönberg på
1600-talet, bergsrådet J. Cederstedt (d. 1730) samt
majoren Alex. Tham, som genom köp af angränsande
hemman förökade egendomen. På 1780-talet kom
den till släkten Leijonhufvud, och under förra
hälften af 1800-talet var den delad mellan baron Seb.
Winckler och expeditionssekreteraren Per
Ulmgren. På 1880-talet styckades södra delen af
godset till mindre hemman. -- På en från N.
afsöndrad lägenhet anlades 1848-50 ett 1877
nedlagdt pappersbruk, som 1880 köptes af D. J.
Ekenbergs Söner i Södertälje och hvars drift
återupptogs 1886. En eldsvåda 1896 förstörde bruket, men
driften återupptogs 1897, sedan E. C. Gjestvang
bildat Aktiebolaget N. (nuv. aktiekapital 850,000
kr.). Taxeringsvärde 744,200 kr. (1912).
Tillverkningen, uppgående till omkr. 5,000 ton,
utgöres af gröfre och finare tryck- och skrifpapper,
olifant- och duplexpapper (tvåfärgadt), duplex-
och triplexkartong, omslags- och tapetpapper m. m.
Nykyrka. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,979 har. 732 inv. (1912). Annex till
Sandhem, Skara stift, Redvägs kontrakt. -- 2.
Socken i Södermanlands län, Jönåkers härad. 2,872
har. 439 inv. (1912). Annex till Stigtomta,
Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt. -- 3.
Socken i Östergötlands (och Örebro) län. Se
Västra Ny.
Nykyrka (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af
1:a kl., Stranda domsaga och härad, Viborgs län,
Finland, Viborgs kontrakt, Nyslotts stift. Areal
820 kvkm. 16,127 inv. (1910), finsktalande. Finsk
folkhögskola. F. n. är från rysk sida fråga om
att afskilja socknen jämte den närliggande finska
socknen Kivinebb från Finland och införlifva dess
område med ryska kejsardömet.
A. G. F.
Nykyrko (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af
3:e kl., Vemo domsaga och härad, Åbo och
Björneborgs län, Finland, Vemo kontrakt, Åbo
ärkestift. Areal 271 kvkm. 5,021 inv. (1910),
finsktalande.
A. G. F.
Nyköping, gammal stad i Södermanland, säte för
landshövdingen öfver Södermanlands län, har ett
naturskönt läge i kuperad terräng på ömse sidor om
Nyköpingsån (se fig. 3), nära detta vattendrags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
