- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
251-252

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyliberala partiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länets städer 225 och på landsbygden 330 industriella
företag med ett bruttotillverkningsvärde af i städerna
86 och på landsbygden 35 mill. mark. Det största
antalet industriella företag fanns i Helsingfors
samt trakten däromkring äfvensom i Lojo och i
närheten af Kymmene älf. Af fabriksindustriens
olika grenar må främst framhållas sågverksrörelsen
och järnindustrien. 1910 sysselsattes 47 ång-
och 23 vattensågar, hvilka försågade öfver
2,1 mill. st. timmer. Bland järnbruk, delvis
förenade med masugnar och mekaniska verkstäder,
må nämnas Billnäs, Fiskars och Åminnefors i Pojo
s:n, Trollshofda i Tenala, Högfors i Pyhäjärvi
s:n, Strömfors i Pernå s:n och Mariefors i Thusby
s:n. Antalet handlande i länets städer uppgafs till
3,879, landthandlandena till 685. Handelsflottan
räknade vid utgången af 1911 73 ångfartyg, om
34,823 reg.-ton, samt 330 segelfartyg, om 22,791
reg.-ton. Genom länet gå Helsingfors–Hyvinge,
Hyvinge–Hangö, Helsingfors–Karis, Kervo–Borgå,
Lovisa–Vesijärvi, Fiskars–Skuru, Nääs–Hyvinge
och en del af Hyvinge–Riihimäki–S:t Petersburgs
banlinjer. 1911 funnos inom länet 228 postanstalter
och 40 sparbanker, med en ansvarssumma af 46,3
mill. mark, fördelad på 65,284 insättare. 8,590
personer, eller 2,3 proc. af folkmängden, åtnjöto
understöd af den kommunala fattigvården. Landskommuner
funnos 39, byar 1,298, stadsförsamlingar 17 (hvaraf
7 i Helsingfors), landsförsamlingar 39, dessutom 2
grek.-ryska och 1 rom,-katolsk stadsförsamling, bägge
i Helsingfors. Provinsialläkardistrikt funnos 4. För
den lärda och allmänt medborgerliga bildningen är
bättre sörjdt än i något annat län. För folkbildningen
arbetade under läsåret 1911 343 fasta folkskolor
(hvaraf 162 svenska) med 15,198 lärjungar. Ingen
kommun var i saknad af fast folkskola. – Se vidare
Nyland.
A. G. F.

Nyliberala partiet. Efter representationsförändringen
ansågo åtskilliga liberaler, att man först borde
afvakta dennas verkningar, innan man mera bestämdt
glede in på reformstråten. Andra mera radikala
element ansågo åter en dylik töfvan för omotiverad
försiktighet. Vid 1867 års riksdag kom ingen
formell sammanslutning till stånd i mera bestämdt
framstegsvänligt syfte, men vid slutet af
1868 års riksdag bildades nyliberala partiet,
bland hvars mera framträdande ledamöter märktes
L. J. Hierta och A. Blanche från städerna samt
A. V. Uhr, K. J. Svensén, K. A. Larsson i Maspelösa,
O. Jönsson i Kungshult, J. Andersson i Häckenäs, m.
fl. från landsbygden. Det vidlyftiga programmet
gick i ytterst radikal riktning och fordrade
bl. a. borttagande af all census för valbarhet till
riksdagens båda kamrar och för valrätt till den
Andra, kommunal rösträtt per capita, afskaffande
af ordensväsen, biskopsämbeten, generaldirektörs-
och presidentsbefattningar o. s. v. Trots att
sammanhållningen ej ens var så stark bland partiets
medlemmar, att de gingo fram med gemensam lista vid
utskottsvalen, väckte dess blotta tillkomst stor oro
inom landtmannapartiet, som vid
1869 års riksdag straffade dess medlemmar med
förlust af utskotts- och andra förtroendeposter.
Yid 1869 års val stärktes visserligen partiet
i städerna genom inval af bl. a. S. A. Hedin och
J. Mankell från Stockholm, A. Gumælius från Örebro
m. fl.,
men på landsbygden föllo bl. a. K. J. Svensén,
K. A. Larsson och J. Andersson igenom. Därtill kom,
att försvarsfrågan snart vållade splittring inom
partiets led, och efter några få år var dess saga all.
V. M.

Niill, Eduard van der, österrikisk arkitekt,
f. 1812 i Wien, d. 1868, var 1844-65 professor i
ornamentik vid akademien. Han arbetade i förening
med A. S. v. Sicardsburg. Bland deras gemensamma
arbeten märkas Karlteatern, Palais Larisch, men
framför allt de båda storverken kommendantbyggnaden
i den oerhörda byggnadskomplex, som utgör Wiens
arsenal, utförd i romansk stil med kraftiga
rundbågar och karakteristiska detaljer (1849-59),
samt Operahuset, en storartad teaterbyggnad,
utförd 1861-69 i rik renässans, i plananordningen
ej blott sinnrik och förtjänstfull, utan ock
mönstergill och normgif vande. Bygget blef ett
sorgebarn för sina båda upphofsmän, och ingendera
af dem upplefde dess slutliga fullbordan. N. utförde
äfven konstindustriella ritningar af stor förtjänst.
(G-g N.)

Nylund, Felix Artur, finsk bildhuggare, f. 1878
i Korpo socken (Åbo län), genomgick Finska
konstföreningens ritskola i Åbo och konstakademien1 i
Köpenhamn samt har senare studerat i Paris. N:s konst
visar i sin rena förenkling af formen inflytande
från Thorvaldsens och Bissens klassicism. Bland
hans arbeten må nämnas porträtt af Sören Onsager,
"Skrubtudsen" (i k. museet i Köpenhamn),
Mot morgongryningen (Vers Taube) och Ervin (i
konstsamlingarna i Ateneum, Helsingfors)., Gunnar
och En man och en kvinna (i Åbo konstmuseum) .
T. Stz.

Nylågtyska. Se Fornsachsiska och Platt-ty ska.

Nyläst. Se Läst 2.

Ny m., vid växtnamn förkortning för K. F. Nyman
(se d. o.).

Nymalthusianism, Neomalthusianism
(af grek. ne’os, ny), såväl den praktiska rörelse
som den teoretiska lära, som afse inskränkning af
familjernas storlek, icke genom sena giftermål och
återhållsamhet, såsom Malthus (se denne) förordat,
utan genom s. k. preventiva medel, afseende att
förhindra befruktning. Som folksed uppenbarade sig
nymalthusianismen i nyare tid tidigast i Frankrike
i form af det s. k. tvåbarnssystemet; f. n. håller
denna rörelse på att utbreda sig till alla kristna
folk utom slaverna. Som teoretisk lära förkunnades
nymalthusianismen först i England, där äfven (1877)
på bl. a. Annie Besants tillskyndelse en "Malthusian
league" i sådant syfte bildades. Senare har den
predikats af en mängd ekonomer och filantroper i
alla länder såsom bästa medlet till fattigdomens
bekämpande (i Sverige af K. Wicksell). I
forntiden förde tvåbarnssystemet Grekland och
Rom mot undergången. Det torde göra detsamma
med våra folk, därest det blir allmän folksed.
P. E. F-k.

Nyman, Mårten, öfversättare, ämbetsman, f. 1643 i
Stockholm, d. där 1715, blef student i Uppsala och
utgaf där ett tal De conservanda linguce patrice
rectitudine et sinceritate (1664) samt öfv. Then
underskiöna Psyche (ur Appulejus, 1666; omtryckt 1690
och 1778), en af de första svenska tolkningarna från
en vitter klassisk författare. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free