- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
295-296

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

295

Nyvall-Nåd

296

tjäna ett praktiskt nyttigt ändamål; för det dagliga
lifvets behof använd konst.

Nyvall, David, svensk-amerikansk författare, skolman,
f. 19 jan. 1863 i Vall, Karlskoga församling,
Värmland, blef student 1882 och idkade med. studier
i Uppsala till 1886. Han utvandrade då till Amerika,
var lärare i olika skolor till 1891, då han var med
om grundläggandet af North park college (se d. o.),
och var 1891-1905 dess rektor, 1905-07 rektor
för Walden college i McPherson, Kansas, 1910-11
professor i skandinaviska språk och litteratur vid
statsuniversitetet i staten Washington och sedan
1911 rektor vid North park college. Han har utgett
bl. a. diktsamlingen Skogsdrillar (1901) och 3
samlingar tal till ungdom. O. A. L-r.

Nyvel [ne’jfel], flarn. Se N i velie s.

Nyvitairsm. Se Vitalism. Nyx (grek. Nv£, lat. N
ox), natt; grek. rom. myt., nattens gudinna. Af
Homeros omtalas hon som en mäktig och vördnadsvärd
gudinna, som Zeus själf icke vågar trotsa. I
Hesiodos’ teogoni är hon ett bland dessa äldsta,
gåtlika ursprungsväsenden, ur hvilka alla öfriga
varelser uppstått. Hon är dotter af Chaos och syster
till Erebos (afgrunds-mörkret) samt med densamme
moder till etern (Aither) och dagen (Hemera). Själf
frambringar hon åtskilliga andra varelser af hemsk och
olycks-bringande natur, såsom döden, jämmern, hämnden,
tadlet, tvedräkten och kärleksyran. Dock har hon äfven
en vänligare sida. Hon är nämligen moder till sömnen
(Hypnos) och drömmarnas skara. Af Euripides och senare
skalder skildras hon som en "nattens drottning", dels
bevingad, dels åkande på en af svarta hästar dragen
vagn och klädd i svart, stjärnbeströdd mantel. Enligt
en uppgift hos Pausanias var Nattens gudinna på
den s. k. "Kyp-selos’ kista" i Olympia (se K y p s
e l o s) framställd under gestalten af en kvinna,
som i sin famn höll två barn, föreställande döden
och sömnen. Denna idé har upptagits af Thorvaldsen
i hans berömda medaljongrelief "Natten". Af
Atterbom är hon i "Lycksalighetens ö" skildrad
som Eelicias moder, den öfversvinnliga fantasien.
A. M. A.

Nyyrikki [nyr-], finsk myt., en jaktgud (i Agri-colas
förteckning öfver f ömannarnas gudar: Nyrc-kes, som
"gaf ekorrar" åt jägaren). Man tror sig häri finna
en förvrängd form af Jyrki, d. v. s. Sankt Göran,
hvilket dock är osäkert. E. N. S.

Ny-zeeländska dammaraträdet [-sel-], löt. Se A g a
t h i s.

Ny-zeeländska linet [-sel-], Phormium tenax Först.,
löt., hör till fam. Liliacece, underfam. Asphodeloidew
och är inhemskt på Nya Zeeland. Från dess rotstock
uppskjuta jämbreda eller svärdlika blad till en
betydlig längd (l-l*/2 m.). Dessa blad kunna icke
af den starkaste man afslitas, emedan deras fibrer
äro ytterst sega. Det är dessa, som beredas till
det s. k. ny-zeeländska linet. Växten odlas därför
i varmare länder; hos oss odlas den ej sällan
som prydnadsväxt i kruka. Jfr Beklädnadsväxter.
O. T. S. (G. L-m.)

Ny-zeeländsk spenat [-sel-], bot. Se Tetra-g o n i a.

Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag, nu
allmänt l jan., firades af den gamla kyrkan med
allvarlig botpredikan som protest mot de hedniska
utsväfningarna på denna dag. Efter jul-

festens uppkomst (omkr. midten af 4:e årh.) blef
l jan. helt naturligt denna fests "åttondedag"
samt firades till minne af Jesu omskärelse
och namngif-ning, med användande af Luk. 2:21
som text. Denna är ock den svenska kyrkans
gamla evangelietext för nyårsdagen. Af de nya
högmässotexterna för denna dag tar den 2:a årgångens
särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. -
Judarna firade alla nymånadsdagar som religiösa
högtidsdagar, men i synnerhet den första dagen
i månaden Tischri. Med denna dag, som infaller
i september, börjar ännu judarnas borgerliga år,
hvaremot deras kyrkliga år begynner med månaden N
isan (i april). Judarna fira nyårsfesten likasom alla
andra fester under 2 dagar, och ännu bibehålles vid
detta tillfälle en gammal ceremoni med basunskall på
vädurshorn (däraf namnet ba-sunfesten). Om persernas
nyårsdag, nevruz, se d. o. Komarna offrade på
nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en
dies faustus ("lycklig dag"), på hvilken man gärna
företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med
lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna,
samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar
och fikon, senare små kopparmynt. Särskildt var
det klientens skyldighet att på årets första dag
tillställa sin patron en gåfva (sirena), och kejsarna
fordrade en dylik tribut af alla Roms invånare. Detta
bruk att ge nyårsgåfvor (fr. étrennes, af det
nyssnämnda strena) har bibehållit sig i Frankrike och
Belgien, och bruket af nyårsönskningar är allmänt i
hela den civiliserade världen. Jfr Omskärelsefest.

N. Z. och N. Zeal., engelska förkortningar för Nya
Zeeland (eng. New Zealand).

Nåd (grek. cha’ris, lat. gratia). 1. Teol.,
stundom ungefärligen liktydigt med Guds "godhet",
"barmhärtighet" e. d., men i noggrannare språkbruk
begränsadt gentemot dessa allmännare begrepp
därigenom, att tanken på Guds kärlek här sättes i
relation till människans synd och skuld samt hennes
därigenom vållade skilsmässa från Gud. Nåd betecknar
sålunda Guds kärleksfulla sinnelag och handlingssätt
mot syndarna eller, närmare bestämdt, Guds kärlek,
för så vidt den trots människornas synd håller fast
vid dem, genom förlåtelsen för dem öppnar tillgången
till sin gemenskap och så åt dem bereder frälsning
från synden. Detta rent personliga nådebegrepp har
emellertid genom nästan hela kyrkans historia haft att
kämpa emot eller ock oklart sammanblandats med en helt
annan, ytterst från den antika religiositeten och
särskildt den s. k. mysteriefromheten stammande
uppfattning af "nåden" som ett slags naturartad
substans eller kraft, en högre natur, af hvilken
människan genom vissa hemlighetsfulla handlingar
delaktig göres. Hos Paulus, som åt den kristna
nådetanken gett den första och djupaste utpräglingen,
är visserligen allt ännu personligt tänkt: blott
på sin höjd i vissa egendomligheter i själfva
terminologien gör sig här inflytandet från den
nämnda föreställningskretsen märkbart. De två stora
idékomplexer, i hvilka han gett uttryck åt nådens
innebörd – läran om rättfärdiggörelsen genom tron
(den s. k. forensiska tankegången) å den ena, läran
om den i och genom Anden förverkligade lifsgemenskapen
eller lifsenheten med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free