- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
307-308

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nådendal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

Nåldamm-Nåltelegraf

308

genom nålspetsen införes i hylsan efter att ha
stuckits igenom tyget. Säkerhetsnålar svartlacke-ras
eller blåanlöpas, eller ock förtennas de medelst
"hvitkokning". Säkerhetsnålen har sin förebild i
forntidens fibula (se d. o.). - K n a p p n å-1 a r
tillverkades ursprungligen (redan under medeltiden
förekommo sådana af metall) för hand, men göras numera
till största delen medelst maskin. Af hufvudets form
kan man afgöra, hvilken-dera tillverkningsmetoden,
som användts: handgjorda knappnålar ha kulformigt
hufvud, maskin-gjorda linsformigt. Som material
användes i allmänhet mässingstråd, mera sällan stål-
eller järntråd. Knappnålar af dessa senare material
antingen svartlackeras eller blåanlöpas och förses
stundom med glashufvud. Tillverkningen för hand,
som endast genom långt drifven arbetsfördelning och
användning af ytterst billig arbetskraft (kvinnor
och barn) kunnat i någon mån bibehålla sig, tillgår
på följande sätt. Till nålarna användas två sorter
mässingstråd, en gröfre till "skaftet", en tunnare
till "hufvudet". Den gröfre tråden, som kommer
från tråddrageriet i form af ringar, rätas först
på riktbrädet, där den dragés mellan i sicksack
ställda stift. Samtidigt afknipes den i stycken om
den blifvande nålens dubbla längd. Dessa spetsas
i båda ändar genom slipning mot s. k. spetsringar,
d. v. s. snabbt roterande cylinderfor-miga filar. De
spetsade nålämnena afklippas på midten. Hufvudena
bildas af den tunnare tråden, som upplindas tätt på
en lång styf tråd af samma diameter som skaftet. Den
täta spiral eller "bräns", som därvid erhålles,
sönderklippes i stycken, hvartdera innehållande
två vindningar och afsedt för ett nålhufvud. Detta
uppträdes på skaftet och präglas fast medelst
"vippan", en liten fallpress med stålstampar,
i hvilka uttagningar gjorts för nålens hufvud
och skaft. Knappnålarna betsas därefter blanka i
vinstenslösning och "hvit-kokas" i vinstenslösning
med granulerad zink, af-spolas med vatten,
torkas i sågspån och poleras med kli i roterande
cylindrar. Maskintillverkningen försiggår på följande
sätt. Hufvudet göres i regel så, att det uppstukas
direkt af tråden mellan en liten fjäderhammare och ett
sänke, under det att trådändan strax bakom hufvudet
fasthålles af ett par klämmare, s. k. backar. Därpå
afskäres nålen, som på ett lutande plan glider ned
till slipapparaten. Tråden frammatas en nållängd,
och ett nytt hufvud slås. Slipningen sker antingen
i maskiner eller ock för hand. Betsning, hvitkokning
och polering ske på samma sätt som vid tillverkning
för hand. Under det att vid tillverkning för
hand endast genom långt drifven arbetsfördelning
en dagsproduktion af 10,000 a 12,000 knappnålar
per arbetare kan erhållas, fabricerar en maskin,
som skötes al en man och en pojke, omkr. 200,000
per dag. De färdiga knappnålarna insättas medelst
särskilda maskiner i s. k. "bref". En arbe-terska
kan med en dylik maskin insätta omkr. 50,000
nålar i timmen. Knappnålsfabrikationen bedrifves
hufvudsakligen i Tyskland, Holland, England och
Amerika, i Sverige endast vid Gusum. 2. Arkeol. Under
forntiden utgjorde nålen en viktig, sammanhållande
del af dräkten. Redan under stenåldern uppträda olika
typer af dräktnålar af ben och koppar (fig. 1). Under
bronsåldern äro dräkt-

nålar af brons ytterligt vanliga i Mellan-Europa, men
däremot mera sällsynta i Södern (Italien) och i Norden
(fig. 2), där de ersättas af spännet (fibu-lan),
som uppstått ur dräktnålen. Det är först

Fig. 1. Dräktnål af ben, från stenåldern.
Västergötland.

Fig. 2. Dräktnål af brons, från bronsåldern.
Uppland.



Fig. 3 o. 4. Dräkt- eller hårnålar af brons,
från järn åldern. Gottland.

under, öfvergången mellan brons- och järnåldrarna,
som dräktnålar bli mera vanliga i Norden (om
svanhalsnålar se Hallstatt-tiden). Under järnåldern
försvinna dräktnålarna och ersättas af spännet,
som sedan under medeltiden småningom uttränges
af en ny uppfinning, dräktknappen. Hårnålar af
ben och brons äro ej ovanliga under forntiden,
särskildt den äldre järnåldern (se fig. 3
o. 4). Synålar förekomma såväl under stenåldern
som under brons- och järnåldrarna samt gjordes
tidigast af ben, sedermera af brons eller järn.
1. P.S-e. 2. Br Sr.

Nåldamm. Se Damm, sp. 1225, 1226.

Nåldörne, bygnk. Se D or ne.

Nålfil, mek. tekn. Se F i l, sp. 190.

Nålgalvanométer, fys. Se Gal va nome te r, sp. 670.

Nålkörfvel, bot., namn på Scandix Pecten.

Nälpenningar (ty. nadelgeld), den årliga penningsumma,
som en kvinna uppbär (af sin make, af sin fader)
för att bestrida utgifter för sin toalett o. s. v.

Nåltelegraf, en telegraf, hvars mottagningsan-ordning
består af en eller flera magnetnålar med
trådspolar. Dess afsändningsanordning utgöres
af en elektrisk strömkälla och en strömvändare
(kom-mutator). Sedan Örsted 1820 upptäckt
elektro-magnetismen, framlade Ampere samma år
för franska vet. akad. ett förslag att använda
den elektriska strömmens inverkan på magnetnålen
för telegrafisk teckenöfverföring. Enligt detta
förslag borde man använda lika många magnetnålar och
ledningstrådar som bokstäfver i alfabetet. Ryssen
Schilling reducerade trådantalet till två. Därigenom
erhöll problemet sin första praktiskt utförbara
lösning. Efter detta system anordnade Gauss och Weber
1833 telegrafisk förbindelse mellan astrono-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free