- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
539-540

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Official ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

539

Og-Ogarev

540

att egarna till naturtillgångar på vederbörande
föremål nedlagt arbete eller kapital, utan
ett resultat af allmänna samhällsförhållanden,
hvarigenom egarna bli, enl. J. St. Mill, rika
"utan att arbeta, utan att löpa risk eller
hushålla". Den af uttrycket sålunda täckta
ekonomiska företeelsen tillhör alltså den grupp,
som beskrifves och förklaras med jordränteteorien,
sådan denna framställts och utvecklats af Kicardo,
v. Thiinen o. a. Redan 1821 hade James Mill (se
Mill 1) yttrat, att staten hade rätt att tillegna
sig icke den f. n. utgående jordräntan, men väl
den framtida ökningen af densamma för att därmed
bestrida offentliga utgifter. Motsvarande meningar
uttalades af de franske saint-simonisterna (se Saint
Simon). Sedan kom J. St. Mills utformande af tanken
mer programmatiskt dels i "Principles of political
economy" (1848; särskildt bok V, kap. 2), dels 1870
i "Land tenure reform associationY’ grundsatser och
förklaringarna till dessa (se Mills "Dissertations
and discussions", bd 4). I nämnda förenings program
hette det, att "den framtida oförtjänta tillväxten
af jordräntan (så långt den kunde utforskas) eller
en stor del däraf" skulle på beskattningens väg
indragas till staten. Jordegare, som ej funne sig i
denna ordning, egde att åt staten hembjuda egendomen
till försäljning efter dess vid lagens stiftande
gällande marknadsvärde. När J. St. Mill förordade
fortvaron af den privata eganderätten till jorden,
skedde detta förnämligast ur lämplighetssynpunkt och
speciellt i produktivitetens intresse. - Medan sålunda
jordräntans framtida stegring för Mill utgjorde
ett synnerligen lämpligt beskattningsföremål, var
fölamerikanen Henry George den oinskränkta privata
eganderätten till jordräntan grundorsaken till alla
sociala missförhållanden. Därför måste jordräntan,
den nu utgående såväl som den framtida, indragas genom
en skatt, som motsvarade den å det "nakna" jordvärdet
sålunda uppstående räntan (se George, H.). Själfva
jordens indragning vore, enl. George, icke nödvändig,
men dess förstatligande anse vissa förf. vara en
oundgänglig följd af Georges plan. De i olika länder
och världsdelar framträdande jordreformföreningarna
(jfr Jordreform) ha olika program: en del påyrkar,
utom jord värdets indragning till det allmänna,
jordens eller naturtillgångarnas förstatligande
eller socialisering som slutmål; andra inskränka sig
till kraf på värde-och värdestegringsskatt på jord
(se d. o.). Det svenska Ekonomiska frihetsförbundet
(bildadt 1909) intar principiellt en rent georgeistisk
ståndpunkt. De senare årens skattelagstiftning i
Storbritannien, Tyskland och vissa brittiska kolonier
har i viss mån infört ofvannämnda skatteprinciper
i stats- och kommunalhushållningen ; den från
England härstammande "betterments"-principen,
d. v. s. skyldighet för egare till en fastighet, hvars
marknadsvärde stigit genom en af lokala myndigheter
verkställd förbättring, att lämna särskildt bidrag
till denna förbättring, har vunnit stor spridning
i Förenta staterna. I Sverige har frågan om den
oförtjänta värdestegringen å jord varit föremål för
kommittébehandling. - Litt.: G. Cassel, "Beskattningen
av den oförtjänta värdestegringen å jord" (1908), Gide
och Rist, "Histoire des doctrines économiques" (V,
kap. 2, 1909), G. R. A. Seligman, "Essays in taxation"

(1912) och "Recent tax reforms abroad" (i "Political
science -quarterly", 1912-13). E. H. T.

Og, en sagokonung i Basan, som enligt 4 Mos. 21: 33
ff. (jfr 5 Mos. 3: 1–11) skall ha besegrats af Mose
vid Edrei och hvars jättesarkofag skall ha visats i
Rabbat Ammon.
E. S-e.

Ogaden, östafrikanskt landskap i det inre af
Somallandet, omkring öfre och mellersta Wabi Schebeli
och dess bifloder, ett stäppland genomdraget af lägre
bergåsar, i n. ö. vatten- och trädlöst, men f. ö. i
allmänhet med förträffliga betesmarker och delvis
äfven odladt. Det är bebodt af olika nomadiserande
somalstammar. E. L. James var den förste, som 1885
färdades genom landet ("The unknown horn of Africa",
1888).

Ogam, Ogham (se Iriska språket, sp. 848), ett
svårtydt skriftsystem, som nyttjades af forn-irerna
och andra keltiska folkstammar. Själfva alfabetet
heter bethluisnin (af de två första bokstäfverna:
b, som kallas beith, björk, och l, som kallas
luis, rönn). Icke mindre än omkr. 80 olika former
af ogamalfabetet förekomma. Ogam har återfunnits
inristadt på stenvårdar och metall samt skrifvet
på pergament. Inskrifterna börja nederst och
läsas uppåt i rader från vänster till höger;
när man hunnit så högt man kommer, händer det
att skriften fortsättes nedåt på andra sidan
eller i en vinkel. Bokstäfverna fortgå utan någon
begränsning emellan de särskilda orden, hvilket
försvårar tolkningen. Bevisligen var ogam i bruk
från 400-talet och ända in på 900-talet. Ovisst är,
huruvida dess ursprung är äldre än kristendomens
införande på Irland (i midten af 400-talet). På många
af de nämnda stenmonumenten vittnar ett inhugget
kors om deras kristna ursprung. De äro ofta resta
på kristna kyrkogårdar och bära då vanligen endast
ett namn (såsom man antar namnet på någon skald)
jämte bifogadt patronymikon. Namnen äro gärna
latiniserade. Förmodligen af latinskt ursprung, ega
tecknen dock onekligen en viss likhet med runor,
och i ett iriskt manuskript påstås t. o. m., att
de kommit öfver från Skandinavien: "Hit fördes, på
skidan af Lochlans konungs svärd, Ogam tvärs öfver
hafvet. Hans egen hand det
ristat."

Jfr O’Curry, "Lectures on the manuscript
materials of ancient irish history" (1861), Rhys,
"Lectures on welsh philology" (2:a uppl. 1879),
Brash, "The ogam inscribed monuments of Gaedhil"
(1879), Ferguson, "Ogham inscriptions in Ireland,
Wales and Scotland" (1887), Stokes, "Celtic
declension" (i Bezzenbergers "Beiträge zur kunde
der indogermanischen sprachen", bd 11, 1886).
(K. F. J.)

Ogarev [agarjåVf, Nikolaj Platonovitj, rysk skald
och politisk emigrant, f. 1813, d. 1877, måste för
deltagande i studentoroligheter i Moskva 1831 afbryta
universitetsstudierna och förvisades till Penza. Han
lämnade Ryssland för alltid 1856 och blef jämte sin
vän Herzen ledare af den ryska emigrantrörelsen. På
grund af olyckliga familjeförhållanden i ett dubbelt
äktenskap och sin stora gif-mildhet - han skänkte bort
större delen af sin stora fäderneärfda förmögenhet i
det fåfänga hoppet att därigenom kunna förbättra de
ryske böndernas ställning - råkade han själf i stor
nöd och dog i armod. Hans diktning röjer verkligt
poetisk be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:20:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free