- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
549-550

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ogasawarajima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mexikanska viken. Flodens fall är tämligen likformigt. I
flodens naturliga tillstånd var flodfarten nästan
omöjlig under lågvattentiden (juli–nov.) och var
alltid farlig till följd af sjunkna trädstammar
(snags). Förbundsregeringen började 1827 låta aflägsna
dessa och fördjupa flodbädden på sandbankarna genom
anläggning af dammar utmed sidorna, och arbetet därmed
fortgick några årtionden, men då resultatet blef
klent, började man bygga slussar. 1895 bildades Ohio
valley improvement association, åt hvilket kongressen
1896–1905 beviljade medel till 36 slussar mellan
Pittsburg och Cincinnati. Därefter har kongressen
anslagit medel till 54 slussar med 9 fots (2,75
m.) djup, och i de förnämsta bifloderna ha byggts 68
slussar. Fallen eller rättare forsarna (8 m. fall på
3 km.) vid Louisville kringgås medelst en 4 km. lång
sidokanal. Vattenståndet i floden är mycket växlande,
och mången gång stiger strömmen 3,5 m. på en enda
natt. Skillnaden mellan hög- och lågvatten öfverstiger
i regel icke 9 m., men kan undei vårfloden uppgå vid
Cincinnati till 21 och vid Cairo till 16 m. Af de
båda källfloderna är Alleghany störst och farbar med
mindre, grunda båtar till Olean, 418 km. Monongahela
är farbar med ångbåtar till Brownsville (97
km.), med mindre båtar ytterligare 190 km. längre
upp. Större bifloder till O. äro Muskingum, Scioto,
Miami och Wabash fr. h. samt Great Kanawha, Licking,
Kentucky, Green river, Cumberland och Tennessee
fr. v. De viktigaste städerna vid O. äro Pittsburg,
Wheeling, Portsmouth, Newport, Covington, Cincinnati,
Louisville, New Albany, Evansville och Paducah.
(J. F. N.)

Ohio [å͡uha͡ı’å͡u], den fjärde i folkmängd af
Nord-Amerikas förenta stater (se d. o., kartan),
ligger mellan 38° 27’ och 41° 57’ n. br. samt 80°
34’ och 84° 49’ v. lgd samt begränsas i n. af staten
Michigan och sjön Erie, i ö. af Pennsylvania och West
Virginia, i s. af Kentucky och i v. af Indiana. Mot
West Virginia och i s. bildar floden O. gräns under
700 km., och af Eriesjöns södra strand höra 370
km. till O. 106,289 kvkm., hvaraf 780 kvkm. vatten,
oberäknadt 8,917 kvkm. af Eriesjön. Största delen
af staten bildar en mot s. v. lindrigt sluttande,
delvis vågig slätt, som i sin nordöstra del (vid
Akron) ligger 420 m. ö. h. och längst i s. v. (vid
Miamis inflöde i Ohio) 120 m. ö. h. Den östra
delen (30,000 kvkm.) tillhör det appalachiska
stenkolsområdet; västra delen består af siluriska
och devoniska lager, täckta, i synnerhet i n., af
glaciala bildningar (märgel). Hufvudfloden är Ohio,
hvars öfre del har branta kalkstensstränder och som
i staten upptar Muskingum, Scioto, Great och Little
Miami. Till Eriesjön flyta Maumee, Portage, Sandusky,
Cuyahoga och Chagrin. De stora sjöarna inverka
betydligt på klimatet i n., i det att de mildra
sommarhettan. I Cincinnati är årsmedeltemperaturen
12,8° (med juli 25,2° och jan. 0,3), i Cleveland 9,4°
(med 21,9° i juli och -3,2 i jan.). I Cincinnati
kan man i veckotal ha 32°-38° under den varmaste
årstiden. Plötsliga temperaturväxlingar, uppgående på
ett dygn ända till 25°, förekomma ofta, i synnerhet
om vintern. Nederbörden är i Cincinnati 1,052 mm., i
Cleveland 890 mm. om året. – Urspr. var största delen
af landet täckt af en vacker löfskog (ek, hickory
och valnötsträd, kastanjer, lönn, platan, poppel,
ask, lind etc.), medan den mellersta delen
upptogs af en stor gräspräri. Jorden är i allmänhet
mycket bördig, mest i flodernas alluvialdalar (de
s. k. bottom lands l. bottoms), i synnerhet Sciotos
och Miamis. Jordbruket är ock hufvudnäringen. 1910
funnos 272,045 farmer med en sammanlagd areal af 9,75
mill. har, af hvilka 80 proc. voro odlad (improved)
jord. De viktigaste föremål för odling voro majs
och säd af alla slag, hö, potatis, frukter, tobak
m. m. Skörden af majs steg 1912 till 61,4 mill. hl.,
hveteskörden till 3,4 mill. hl. och hafreskörden till
33,7 mill. hl. Af tobak skördades nära 36 mill. kg
Boskapsstocken räknade 1912 bl. a. 901,000 hästar,
öfver 1,8 mill. nötkreatur, 3,7 mill. får och 3,6
mill. svin. Af ull producerades 7,6 mill. kg. till
ett värde af 4,65 mill. doll. Mejeriprodukter, kött
och fläsk höra till statens exportvaror. O. har äfven
ett storartadt bergsbruk, hvars viktigaste produkter
äro stenkol och järn. Ensamt i stenkolsbrytningen
sysselsattes 50,000 arbetare, och produktionen steg
till 27,4 mill. ton (värde 31,8 mill. doll.). Af
järnmalm brötos 16,697 ton. Jämte kol förekommer
petroleum, hvaraf vunnos 13 mill. hl. (värde 9,5
mill. doll.). Naturlig gas erhölls till ett värde af
9,4 mill. doll. Dessutom brötos sandsten och kalksten,
salt m. m. Tillverkning af portlandcement, tegel
o. a. lergods är likaledes högst betydande. Hela
af kastningen af bergsbruket steg 1911 till 97,1
mill. doll., inberäknadt tegel- och cement, men
utom tackjärnstillverkningen (5,3 mill. ton, näst
Pennsylvanias den största i unionen). 1909 funnos
15,138 industriella verk med 447,000 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 1,438 mill. doll., hvaraf
824 mill. doll. materialvärde. Främst står järn- och
stålproduktionen (281,5 mill. doll.), maskinfabriker
och gjuterier (145,8 mill.), slakterier (50,8 mill.),
mjöl- och grynkvarnar (48 mill.), skrädderier
(44,3 mill.), trävaruhandtering (34,6 mill.) och
skofabriker (31,5 mill.). De största industristäderna
med afseende på tillverkningsvärdet äro Cleveland (272
mill.), Cincinnati (194,5 mill.), Youngstown (81,3
mill.) samt Akron (73 mill doll.). Som industristat
öfverträffas O. endast af New York, Pennsylvania,
Illinois och Massachusetts. Statens järnvägar hade
1912 en längd af 15,137 km.; dessutom har det lätta
vattenkommunikationer. De viktigaste kanalerna äro
den 497 km. långa Ohio–Erie-kanalen (se d. o.) samt
Miami–Erie-kanalen (se d. o.). – Folkmängden uppgick
1800 till 45,365 pers., 1860 till 2,339,511, 1900
till 4,157,545 och 1910 till 4,767,121 pers. (45
inv. på 1 kvkm.). I utlandet voro 12,5 proc. födda
(i Sverige 5,522, hvarjämte 5,533 hade en eller
båda föräldrarna födda i Sverige), färgade voro
111,443. Skolundervisningen är obligatorisk för barn
mellan 6 och 14 år. 1910 funnos i folkskolorna 32,175
lärare och 976,622 inskrifna barn; dessutom funnos
834 offentliga "high schools", 7 normalskolor samt
36 universitet och colleges, af hvilka de största äro
Ohio university i Athens (statens), Oberlin college
(osekteriskt), Cincinnatiuniversitetet (stadens),
Statsuniversitetet i Columbus, metodisternas
universitet i Delaware och Western reserve university
i Cleveland.

Författningen är af 1851 med senare förändringar.
Guvernören (governor), vice guvernören och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free