- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
659-660

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

659

Olympen-Olympia

660

1870-talet några utländska bolag
olycksfallsförsäkring. Det första inhemska
försäkringsbolaget i denna gren bildades
1881. F. n. drifva 6 aktiebolag och 3 ömsesidiga bolag
olycksfallsförsäkring. Yid 1912 års slut voro i dessa
bolag försäkrade inom den enskilda försäkringen 77,869
personer och inom den kollektiva 160,890 personer. Den
sammanlagda premieintäkten uppgick till 4,221,953
kr. S. å. utbetalades i skadeersättningar 2,657,691
kr., hvarjämte för under året inträffade skadefall
reserverades 1,024,909 kr.

Inom den sociala försäkringen framträdde
olycksfallsförsäkringen tidigast af alla dess
grenar. Enligt de flesta länders lagar ålåg redan
sedan gammalt arbetsgifvaren ersättningsskyldighet, om
den skada, som arbetaren ådragit sig, kunde uppvisas
vara en följd af arbetsgifvarens vårdslösa anordningar
eller vara direkt förvållad af denne. Man utbyggde
nu inom socialpolitiken denna princip och ålade
arbetsgifvaren ersättningsskyldighet för hvarje skada
på grund af olycksfall i arbete, såvida ej skadan
förorsakats genom grof vårdslöshet eller med vett
och vilja. Denna anordning visade sig emellertid ej
tillfredsställande. Arbetaren är ej tryggad i fråga om
ersättningens utfående, ty dels måste vissa juridiska
formaliteter iakttagas, dels kan arbetsgifvaren vara
eller bli insolvent. Härtill kom, att den moderna
socialpolitiken ser i arbetsaftalet ett socialt
förhållande. Det blir då icke enbart arbetets
farlighet, som skapar för arbetaren en rätt till
ersättning vid olycksfall, utan arbetsförhållandet
ålägger arbetsgifvaren en skyldighet att erlägga
lön, som räcker till, att äfven sörja för arbetarens
skydd i det arbete, för hvilket han riskerar lif och
lemmar. För att då trygga arbetaren för ersättningens
utgående vid olycksfall visade det sig nödvändigt att
ålägga arbetsgifvaren skyldighet att försäkra sina
arbetare. Obligatorisk olycksfallsförsäkring infördes
i Tyskland redan 1884 och har sedermera införts i
Finland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Rumänien, Ryssland, Serbien, Ungern och Österrike. I
Sverige är arbetsgifvare i vissa yrken (hufvudsakligen
industriella) genom lag af 5 juli 1901, hvilken trädde
i kraft l jan. 1903, ålagda ersättningsskyldighet
på grund af skada genom olycksfall, som träffa
arbetare under utöfningen af arbetsgifvarens
yrke (se Olycksfall i arbete). Samtidigt med
lagens ikraftträdande inrättades en statsanstalt,
Eiksförsäkringsanstalten (se d. o.), på hvilken
arbetsgifvarna kunna genom försäkring öf-verflytta
sin ersättningsskyldighet. N. V. E. N.

Olympen. Se O l y m p o s.

Oly’mpia (grek. ’Olv^jiia}^ berömd forngrekisk
helgedoms-, orakel- och festplats, betydelsefull
framför allt genom de där firade olympiska spelen
(se d. o.) och som alla grekers gemensamma religiöst
nationella samlingsort. Det låg i Pisatis, mellersta
delen af landskapet Elis, på en rymlig, af skogbevuxna
höjder omgifven dalslätt, som begränsas i s. af
Alfeios (nu Kufias), Pelopon-nesos’ betydligaste flod,
i v. af dennas biflod från n. Kladeos (där kallad
Lalaiko), och i n. af Kronoshöjden, ett utsprång
från Olymposberget. I ö. sammanhänger denna plats
med de mot de arkadiska gränsbergen uppstigande
sluttningarna. Genom gräfningar 1906-08 har det
visats, att

platsen varit bebyggd redan omkr. 2000 f. Kr., ehuru
endast med torftiga hyddor, innehållande primitiva
stenredskap och lergods. Det egentliga, med en
mur kringgärdade och delvis af pelargångar omgifna
helgedomsområdet utgjordes af Zeus’ heliga lund,
Altis (en dialektform af grek. aZsos, lund), hvilken
från början synes ha bildat en nästan regelbunden
fyrsiding med ungefär 200 m. längd i ö. och v. och 175
m. bredd i n. och s. (se situationsplanen, fig. l,
samt rekonstruktions-bilderna fig. 2 o. 3, visande
hufvuddelar af Altis). Nära medelpunkten af denna
fyrkant låg det stora, ovala Zeusaltaret, enligt
sägnen bildadt under tidernas längd af aska från
offren på ett underlag af ohuggen sten. ,S. v. om
nämnda offeraltare, med orientering i ö. och v.,
låg 0:s förnämsta tempelbyggnad, det väldiga,
64 m. långa Z e u s-templet, i dorisk stil, ett
verk af den eliske byggmästaren Libon, påbörjadt
omkr. 470 f. Kr. och fullbordadt inom en tidrymd
af 15 år. Tem-pelcellan (se afbildning af densamma
på pl. V till art. Byggnadskonsten) inneslöt den
berömda, i guld och elfenben utförda kolossalbilden
af Zeus, Fidias’ förnämsta mästerverk (se Fidias,
sp. 161). Templets båda gafvelfält smyckades af
fristående skulpturgrupper i marmor, den östra,
framställande förberedelserna till den sagoberömda
kappkörningen mellan Oinomaos och Pelops, är enligt
hvad Pausanias (se nedan) håller före, ett verk af
Paionios, och den västra, framställande striden mellan
lapiter och centaurer, utförd af Alkamenes (se fig. 4
o. 5). Meto-perna återgåfvo i reliefbilder scener
från He-rakles’ lif och stordåd. N. om Zeustemplet,
men på betydligt afstånd därifrån och nära den norra
Altismuren, låg Heraion (Heratemplet), sannolikt det
äldsta kända exemplet på grekisk tempelbyggnadskonst
och i sina ursprungliga delar sannolikt härrörande
från 7:e, möjligen från 8:e (enligt Dörpfeld ända
från 11 :e-) årh. f. Kr. I dess inre förvarades bland
andra kostbarheter "Kypselos’ kista" (se K y p se l
o s), ö. om detta tempel låg Metroon (gudamoderns,
Khea-Kybeles, tempel), sannolikt från tiden efter
Alexander den store och under den romerska tiden
inrymmande porträttstatyer af kejsare. Förutom
dessa tre huf-vudtempel inrymde Altis ett stort
antal byggnader, afsedda dels för religiösa, dels
för profana ändamål. Bland dem må nämnas Prytaneion
i nordvästra hörnet af inhägnaden, innehållande
Hestias altare, med den eviga elden, och en matsal
(hestia-torion], i hvilken de olympiske segrarna
bespisades på offentlig bekostnad, Filippeion,
s. om nyssnämnda byggnad, ett efter konung Filip
II uppkalladt rundtempel med porträttstatyer af den
ma-cedoniska konungafamiljen, 12 s. k. "skattkammare"
(thesauröi) på en terrass utmed norra Altismuren,
tillhörande särskilda grekiska stater och afsedda
till förvaringsrum för dyrbara helgedomsskänker, och
"rådhuset" (Buleuterion), där prisdomarna höllo sina
sammanträden, invid södra Altismuren, med sitt område
bildande en utvidgning mot s. af den ursprungliga
fyrsidiga platsen. Utanför Altismuren lågo på västra
sidan ett stort gym-nasion och en palaistra, båda
afsedda för gymnastiska öfningar, samt längre mot
s. Leonidaion, en vidlyftig, efter sin uppbyggare,
eliern Leonidas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free