Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opera buffa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Duni, Monsigny, sedermera Grétry, d’Alayrac
m. fl.). 1762 förenade sig truppen med Comédie
italiennes sällskap i f. d. Hotel Bourgogne, erhöll
1783 ny lokal i Salle Favart vid Boulevard des
Italiens och kallades Théâtre Favart eller (från 1792)
O. national. 1801 skedde en ny sammanslagning, med
den konkurrerande Théâtre Feydeau, och man spelade
i Salle Feydeau till 1829, därefter i Salle Ventadour
till 1832 och i teatern vid Börsplatsen, tills Salle
Favart 1840 ånyo togs i besittning. Sedan denna
brunnit 1887 (hvarvid en fruktansvärd mängd människor
omkom), fick Théâtre lyrique vid Place du Châtelet
tjänstgöra som lokal, tills O:s nya konstnärligt
utstyrda teaterhus, på Salle Favarts tomt, invigdes
1898. - Under 1800-talet blomstrade O. som hemvist för
äfven den nyare komiska operan, företrädd af namnen
Boieldieu, Auber, Hérold, Adam m. fl., och har efter
hand därjämte framfört den högre lyriska operans
inhemska verk, af hvilka många först därifrån funnit
vägen till Stora operans scen. O. hör till Europas
konstnärligt mest framstående lyriska scener. Bland
dess direktörer må här nämnas E. Perrin (1848-57),
Carvalho (1876-87 och 1891-97) samt A. Carré (från
1898). O. åtnjuter ett årligt statsanslag af 300,000
frcs. E. F-t.
Opera et studio, lat., med nit och flit.
Operahus. Se Teater.
Operakällaren, ett i operahuset (K. teatern) i
Stockholm inredt näringsställe, hvars långvariga
roll som en medelpunkt för det glada utelifvet
i hufvudstaden icke sällan afsatt märken i
litteraturen. I det äldre operahuset lär denna lokal
ha öppnats på 1780-talet, och i många årtionden var
där matserveringen i den tämligen torftigt inredda
salen endast ett bihang till dryckesvarorna. Gamla
"Opris", som stället i hvardagslag kallades, upplefde
på 1830-40-talen sin gyllene tid som stamhåll för
aktörsstaten, andra konstnärer samt skriftställare och
politiker. Om förmiddagarna inmundigades där särskildt
"stenborgare" (ett slags kryddad spritdryck, som
förtärdes med en skorpa som tilltugg och nedsköljdes
med ett glas svagdricka). Om aftnarna gick där
lifligt och gemytligt till, och nattliga dryckeslag
med kvartettsång o. d. voro rätt vanliga, tills
förordn, om näringsställenas stängning vid midnatt
utfärdades under Jakob Hamiltons öfverståthållarskap
(1848-62). Omkr. slutet af 1870-talet förändrades
O. af dåv. innehafvaren Bengt Carlsson till en
verklig och fin restaurang, som i sammanhang med
operahusets rifning upphörde 1891, och i det nya
operahuset öppnades 1895 den återuppståndna
operakällaren, utstyrd med gedigen prakt
(bl. a. väggmålningar af O. Björck). Förenade med
den nya O. äro det stora Operakafét, Operaterrassen,
som erbjuder vacker utsikt öfver Norrström och hamnen,
samt Operahallen, Strömkafét och Operabaren.
Operan, Kungl., i Stockholm. Se Stockholms teatrar.
Opera semiseria, it. Se Semiseria.
0pera seria, it. Se Opera, sp. 739-741, och Serio.
Operation (lat. operatio), arbete, företag,
förrättning, förfarande. - 1. Med., hvarje manuell
åtgärd, hvarigenom man söker befria en patient från
ett kroppsligt ondt, vare sig man därvid begagnar
instrument eller endast händerna. Inriktandet
af en ledvrickning är t. ex. en så god operation som
någon annan och i vissa fall mycket svårare än mången
blodig operation. De trubbiga instrumentens rätta
bruk fordrar oftast större färdighet än opererandet
med knif och sax. En stenkrossning t. ex. är svårare
att verkställa än ett stensnitt. Genom de kolossala
framsteg, som kirurgien på senare tiden gjort, har
antalet af operationer mångdubblats, utsikterna
för lycklig utgång likaledes; men på samma gång
har samma framåtskridande vållat en underström i
motsatt riktning. Åtskilliga, synnerligast stympande,
operationer ha blifvit öfverflödiga eller ersättas
nu med mindre ingrepp. Många operationer, som
förr hörde till ordningen för dagen, höra numera
till sällsyntheterna; andra, som man ej tänkte
sig som möjliga, förrättas nu i mängd. - 2. Mat.,
i allmänhet hvarje förändring af en på matematiskt
teckenspråk angifven storhet. För att operationen
skall vara riktig, måste den naturligtvis vara utförd
enligt matematiskt giltiga lagar. Ett exempel på
det enklaste slaget af operationer är additionen,
där en storhet ändras genom att ökas med en annan
storhet. Operationen kan vara blott tecknad eller
verkligen utförd; så är t. ex. 4.3 en tecknad,
men 12 en utförd operation (multiplikation af 4
och 3). Stundom verkar en operation ingen synbar
ändring, t. ex. upphöjandet af en storhet till
första potensen eller utdragandet af positiva
kvadratroten ur 1. Operationerna äro antingen
enkla eller sammansatta. Inom algebran äro de
enkla operationerna addition, multiplikation,
upphöjning till dignitet och logaritmering,
med deras omvändningar. För att utmärka de enkla
operationerna begagnas särskilda operationstecken
(se Matematiska tecken); de sammansatta betecknas
medelst kombinationer af dessa. - 3. Krigsv., en
krigsrörelse, som utföres af en armé eller af flera
tillsammans opererande arméer eller af en större eller
mindre del af en armé, som utför en särskild rörelse
för sig och som om möjligt afslutas med uppnåendet
af det för densamma uppställda målet. Alltefter
operationernas riktning eller omfattning särskiljer
man anfalls- och försvarsoperationer, hufvud- och
bioperationer, flankoperationer o. s. v. Den plan,
som lägges till grund för en operation, kallas
operationsplan, och för denna gäller detsamma
som för hvarje krigsplan (se d. o.). Den del
af krigsskådeplatsen, på hvilken en operation
utföres, benämnes ofta operationsskådeplats. -
Innan krigsrörelserna öppnas, måste arméerna samlas
och tillräcklig mängd förnödenheter af olika slag
uppläggas. Detta sker vanligen på operationsbasen,
d. v. s. den punkt, den linje eller det område, där
alla de för arméns bibehållande i stridsfärdigt skick
erforderliga förråden och förnödenheterna sammanföras,
därifrån arméns anfallsrörelser merendels utgå, och
där armén i händelse af motgång kan finna stöd och
skydd. En af naturen stark eller af fästningar stärkt
gräns tages vanligen till operationsbas af den, som
tänker föra anfallskrig. I saknad af en sådan linje
måste basen förläggas längre in i eget land, hvilket
dessutom blir fallet för den, som från början måste
inskränka sig till försvarskrig. Enskilda viktiga
punkter på operationsbasen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
