- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
835-836

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordnar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nassau. Se Luxemburg.

Nederländerna. Vilhelms militärorden, st. 30 april
1815 af konung Vilhelm I; 4 kl. – *Nederländska
lejonorden
(Nederländska lejonets civilförtjänstorden),
st. 29 sept. 1815 af konung Vilhelm I;
3 kl. Ordenstecknet är ett krönt hvitemaljeradt S:t
Georgskors med klufna armändar och gyllene kulor å de
åtta uddarna samt med fyra gyllene W mellan armarna
och en blå midtsköld, som å framsidan visar ett krönt
gyllene lejon med svärd och pilar, å baksidan devisen
Virtus nobilitat ("Dugligheten adlar"). Bandet är
blått, med orangegula ränder. – Oranien-Nassauorden,
st. 4 april 1892 af drottningen-regentinnan Emma
i drottning Vilhelminas namn; 5 kl. – Nassauitiska
husorden Gyllene lejonet
. Se ofvan Luxemburg.

Nord-Amerikas förenta stater. Spansk-amerikanska
krigets marin- och militärorden
, st. 2 febr. 1901. –
[Cincinnatusorden, se d. o.].

Norge. *Sankt Olavsorden, st. 1847 (se Olavsorden). –
Norska lejonet (Den norske löve), st. 21 jan. 1904
af konung Oskar II, 1 kl., afsedd att vara en
pendang till Serafimerorden, att utdelas till endast 12
norrmän, alla innehafvare af S:t Olavsordens storkors,
hvilka inlagt synnerliga förtjänster i statens högsta
ämbeten eller i öfrigt utmärkt sig genom en för
fäderneslandet ärofull verksamhet, och till främmande
staters öfverhufvud, högsta dignitärer och medlemmar
af regerande hus. Orden har ej utdelats sedan 1904,
och riddarnas antal är f. n. 9, hvaraf ingen norrman.

Oldenburg. Hertig Peter Fredrik Ludvigs hus- och
förtjänstorden
, st. 27 nov. 1838 af storhertig Paul
Fredrik August, 2 afdelningar, hvardera med 5 kl.

Parma. [Ludvig den heliges förtjänstorden, st. 22
dec. 1836 af Karl II, då hertig af Lucca; 5 kl.].

Persien. Lejon- och solorden (pers. Nischan-i-schir ve
churschid
), st. 1808 af Feth Ali schah; enligt senaste
statut (19 juni 1894) 3 afdelningar: I, 3 kl., II,
civil, 5 kl., III, militär, 10 kl.

Porto Novo (Dahomey). Se Frankrike.

Portugal. [*Kristusorden (Kristiorden),
st. 14 aug. 1318 af konung Dionysius, 3 kl.;
afskaffad 1911. – São Bento de Aviz-orden, ofta
kallad endast Aviz-orden (se d. o.), sedan 1789
militärförtjänstorden, 4 kl.; afskaffad 1911. –
São Thiagoorden, Jakob den heliges af svärdet
orden, st. 1175 i Spanien, införd 1290 i Portugal,
förändrad 31 okt. 1862 till orden för vetenskap,
litteratur och konster, 5 kl.; afskaffad 1911. –
Torn- och svärdsorden, st. 1459 af konung Alfons V,
reorganiserad 28 juli 1832 som orden för tapperhet och
förtjänst, 5 kl.; afskaffad 1911. – Conceição-orden
(port. Nossa senhora da conceição de Villa Viçosa,
"Vår frus af den obefläckade aflelsen till Villa
Viçosa orden"), st. 10 sept. 1819 af konung Johan
VI, som midtskölden angaf, åt Padroéira do reino
("Rikets skyddspatronessa"),
4 kl.; afskaffad 1911. – Isabella den heligas orden
(port. Real ordem de Santa Isabel), kvinnoorden,
st. 4 nov. 1801 af prinsen-regenten Johan; 1 kl.;
afskaffad 1911.].

Preussen. *Svarta örns orden (ty. Orden des
schwarzen adlers
), Preussens förnämsta orden, st. af
konung Fredrik I vid hans kröning, 18 jan. 1701,
består af en enda klass. Ordens stormästare är
konungen, och de k. prinsarna äro födda riddare af
densamma. F. ö. förlänas den endast åt utländska
furstar och deras förnämsta dignitärer samt
inländska militära och civila ämbetsmän af minst
generallöjtnants rang. Den ges endast åt personer, som
förut äro riddare af Röda örns ordens första klass,
och medför för innehafvaren ärftligt preussiskt
adelskap. Ordenstecknet är ett blåemaljeradt,
åttauddigt kors med statsvapnets svarta krönta örn i
de fyra mellanrummen mellan armarna samt initialerna
F. R. (= Fredericus Rex) på midtskölden. Det bäres i
orangefärgadt band öfver vänstra skuldran. Dessutom
bäres en åttauddig silfverstjärna (plaque) med
svarta örnen i orangefärgadt fält och devisen Suum
cuique
("Åt hvar och en hvad honom tillkommer"). –
Preussiska kronans förtjänstorden, st. 18 jan. 1901
af konung Vilhelm II; 1 kl. – Röda örns orden (Orden
des rothen adlers
), st. 17 nov. 1705 af arfprinsen
Georg Vilhelm af Baireuth under benämningen Ordre de
la sincérité
("Uppriktighetens orden"), upphöjdes 1792
till preussiska monarkiens andra orden och omfattar 5
kl. Ordenstecknet utgöres af ett hvitemaljeradt kors
med hvit midtsköld, som på åtsidan visar den krönta
röda örnen och på frånsidan initialerna F. W. med
krona öfver. Ordensbandet är hvitt, med orangefärgade
ränder nära kanterna. Riddarna af första klassen
bära utom korset på bröstet
en åttauddig silfverstjärna med röda örnens bild,
på hvars bröst det hohenzollernska vapnet med den
latinska omskriften Sincere et constanter ("Redligt
och ståndaktigt") är anbragt. – Pour le mérite ("Till
lön åt förtjänsten") har två klasser: för militärer
och civila. Den förra stiftades 1740 af Fredrik
II och gafs till en början åt både militärer och
civila, men genom statut af 18 jan. 1810 bestämdes
den till belöning uteslutande åt förtjänster i
krig. Militärdekorationen är ett blåemaljeradt
Maltakors med gyllene infattning. Å dess öfversta
arm står ett krönt F och å de tre andra inskriften
Pour le mérite, medan vinklarna mellan armarna
utfyllas af gyllene örnar. Den civila orden, för
vetenskaper och konster, stiftades af Fredrik Vilhelm
IV 31 maj 1842. Medlemmarnas antal är begränsadt
till 30 tyska och högst lika många utländska.
*Civildekorationen utgöres af en gyllene midtsköld
(med den preussiska örnen), kring hvars rand höjer
sig namntecknet FF II, fyra gånger upprepadt, samt
därutomkring en blåemaljerad ring med inskriften
Pour le mérite, hvilken ring är krönt af fyra i
korsform ställda konungakronor. Bägge ordnarnas
band är svart med silfverhvit rand. – Kronorden
(ty. Kronenorden), st. 18 okt. 1861 af konung Vilhelm
I; 4 kl. i 21 olika slag. Ordenstecknet utgöres af
ett gyllene kors, hvars midtsköld å framsidan visar
konungakronan å guldgrund med devisen Gott mit uns
("Gud med oss"). – Kungliga hohenzollernska husorden,
st. 5 dec. 1841 som furstlig husorden af furstarna
Fredrik af Hohenzollern-Hechingen och Karl af
Hohenzollern-Sigmaringen, upptagen bland de preussiska
ordnarna 23 aug. 1851 af konung Fredrik Vilhelm IV;
4 kl. – Järnkorset (ty. Eisernes kreuz), st. 10 mars
1813 (till belöning för förtjänster om fosterlandet
i striden mot Frankrike) af konung Fredrik Vilhelm
III; förnyadt 19 juli 1870 (vid fransk-tyska krigets
utbrott) af konung Vilhelm I; 3 kl.
Vilhelmsorden, st. 18 jan. 1896 af konung Vilhelm
II; 1 kl.; i form af en minnespenning med Vilhelm
I:s bild på åtsidan och med omskrift på frånsidan
omkring Vilhelm II:s initialer under kunglig krona:
Wirke im andenken an kaiser Wilhelm den grossen;
utdelas åt män och kvinnor. – Johannitorden (se d. o.,
sp. 48-49).
Lovisaorden (ty. Luisenorden), orden för i Preussen
födda kvinnor, st. 3 aug. 1814 af konung
Fredrik Vilhelm III till minne af hans 1810 aflidna
gemål; 4 kl.; utdelas som belöning för framstående
handlingar af fosterlands- och människokärlek.

Påfvestolen. Kristusorden, st. 1318 af konung
Dionysius af Portugal (se ofvan), konfirmerad 14 mars
1319 af påfven Johannes XXII med rätt för påfvestolen
att förläna den åt personer af hög rang. – Gyllene
sporren
l. Den helige Sylvesters orden. Se Gyllene
sporren
. – Piusorden, st. 17 juni 1847 af Pius IX;
2 kl. Orden medför ärftligt adelskap åt riddare
af 1:a kl. och personligt åt riddare af 2:a kl. –
Sankt Gregorius den stores orden, st. 1 sept. 1831
af Gregorius XVI; 4 kl. - Heliga grafvens orden,
från korstågstiden, då riddarslag vid Heliga grafven
var i bruk, påflig orden 1496; 4 kl. Orden förlänas
(äfven åt kvinnor) af latinske patriarken i Jerusalem,
påfvens vikarie i ordens ärenden.

Rumänien. Karl I:s orden, st. 23 maj 1906 af konung
Karl I; 4 kl. – *Rumäniens stjärna (rum. Steaua
României
), för militära och civila förtjänster,
st. 22 maj 1877 af furst Karl I; 5 kl. Ordenstecknet
utgöres af ett af gyllene strålar omgifvet
blåemaljeradt kors, på hvars af gröna ekkvistar
omgifna röda midtsköld är anbragt en gyllene örn med
omskriften In fide salus ("I tron frälsningen") på
blå grund, och bäres i rödt band med två blå ränder
vid hvardera kanten. – Rumäniens krona (rum. Coroana
României) l. Rumänska kronorden, st. 22 maj 1881 af
konung Karl I; 5 kl. – Elisabetsorden, för kvinnor,
st. 1878 af konung Karl I; 1 kl.

Ryssland. *Sankt Andreasorden, Rysslands högsta
orden, st. 30 nov. (n. st. 11 dec.) 1698 af Peter I;
1 kl.; utdelas åt alla de manlige medlemmarna af det
kejserliga huset vid dopet, åt utländska monarker
och furstar samt åt personer af generallöjtnants
rang, som ha Alexander-Nevskij- och Hvita örns
orden. Tolf riddare få årlig pension. – Ordenstecknet
föreställer aposteln Andreas, fäst på ett blått
Andreaskors, som hvilar på en gyllene, svartemaljerad,
tvehöfdad örns bröst. På korsets fyra armar
stå bokstäfverna S. A. P. R. (Sanctus Andreas
Patronus Russiæ
, "Den helige Andreas, Rysslands
skyddspatron"). Ordenstecknet har äfven en rysk
inskrift: "För trohet och tro". – Sankt Katarinas
orden
, för kvinnor, st. 24 nov. 1714 af tsar Peter I,
till hans gemål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free