- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1091-1092

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ottavandet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bytown, men fick namnet O., när det 1854 blef
stad. 1858 utsåg drottning Viktoria O. till Dominions
hufvudstad. –- 3. Stad i nordamerikanska staten
Illinois, vid Fox rivers förening med Illinois och vid
Illinois–Michigankanalen. 9,535 inv. (1910). Pleasant
view Luther college (samskola, grundlagd 1896 af
norska lutheraner i norra Illinois). Tillverkning af
vagnar, glas, cement, tegel m. m. – 4. Stad i staten
Kansas, vid Osage river, 85 km. s. v. om Kansas
city, vid Atchison, Topeka and Santa Fé-banan,
som där har stora reparationsverkstäder. 7,650
inv. (1910). Ottawa university (baptisternas, 1865),
Carnegiebibliotek. Forest park på stadens område
är en mycket besökt samlingsplats vid religiösa och
andra möten, särskildt för den årliga O. Chautauqua
assembly.
1–4. J. F. N.

Ottavandet [-vannet]. Se Otta.

Ottava rima [ått-; it.; oftare i plur. ottave
rime
], metr., den från Italien härstammande
åttaradiga jambiska stansen, en strof, som består
af 8 femfotade jambiska versrader med sådan
rimställning, att raderna 1, 3 och 5 rimma inbördes,
raderna 2, 4 och 6 likaså samt slutligen raderna 7
och 8 bilda ett rimpar, enligt schemat abababcc.
Detta ståtliga, klangrika versmått bragtes till
ryktbarhet af Boccaccio (i ”La Teseide”, 1340)
och nyttjades sedan 1400-talet af italienarna
i större romantiska och burleska epos (Ariostos
”Orlando furioso”, Tassos ”Gerusalemme liberata”;
Pulcis ”Morgante maggiore” o. s. v.), så ock af
Camões i ”Os Lusiadas” och Byron i ”Don Juan”. I
svenska vitterheten infördes ett slags ottave rime
af G. Dahlstierna i ”Kungaskald”, där verserna
likväl äro sexfotade (d. v. s. alexandriner),
efter tyskt exempel. Med riktig versifikation
återinfördes versmåttet af L. Hammarsköld
(1806), Atterbom och Geijer m. fl. nyromantiker.
Det har i Sverige behandlats med en viss frihet
och skiftningsrikedom. Dels, men mera sällan,
har man iakttagit den stränga italienska formen
med idel tvåstafviga rim:

Hvad är all ära? – Fackla, fälld vid båren,

sen hon bränt upp den hand, som henne burit! –

Helt andra eder Ungdomen och Våren

gemensamt vid Naturens altar svurit.

När årtal kräfvas, för att fylla spåren

af ärr, dem hjältens grymma klinga skurit,

behöfs blott tiden af en kyss att hela

de sår, dem ömma bröst i kärlek dela.

                         (Atterbom)


Dels, och vanligen, har man låtit hvarannan rad
af de sex första utgå på enstafvigt rim (alltså
antingen raderna l, 3 och 5 eller 2, 4 och 6), och
understundom ha äfven de två slutraderna rimmats
enstafvigt. Rent enstaka finns versmåttet med idel
enstafviga rim (t. ex. ”Örnen” i ”Poetisk kalender”
för 1813). Friare rimflätning är icke sällsynt, och
det finns exempel på användning af trestafviga rim
(hvarigenom verserna bli tolfstafviga). Det finns
äfven stansrimmade strofer med fyrfotade rader,
som torde böra betraktas som variationer af ottavan
(Karlfeldt, ”Höstens vår”); man har också frestat
trokeiska ottave rime. - Användningen i svenskan af
detta versmått har icke varit ringa. Dels har det
bibehållits vid öfversättningar af ottave-rimedikter
(t. ex. af Strandberg, Kullberg m. fl.), dels har
det nyttjats i festliga program- och hyllningsdikter
(Atterbom, Geijer), episk och
lyrisk poesi (Tegnér, Stagnelius, Nicander,
Scholander) m. m. Jfr Spenserstansen.
(R–n B.)

Ottawas [å′təwəs], indianstam. Se Chippeways.

Ottave rime. Se Ottava rima.

Ottaviano (Octavianus), motpåfve. Se
Viktor IV.

Ottelia alismoides, bot. Se Hydrocharitaceae.

Ottelin, Odal, språkman, f. 8 maj 1868 i
Gamlakarleby, Finland, filos. doktor i Uppsala 1901
och docent i nordiska språk där 1901–04, utnämndes
sistn. år till lektor i modersmålet och svensk
litteraturhistoria vid Högre lärarinneseminariet
i Stockholm. O. har författat Studier över Codex
Bureanus
(1900-05), Utkast till svensk uttalslära
(1903), Det offentliga talandets konst (1913) samt
språkliga och pedagogiska uppsatser. Sedan 1906 är
han led. af Folkbildningsförbundets öfverstyrelse.
R–n B.

Ottenby, kungsladugård i Ås socken, på södra udden
af Öland, omfattande 8 3/8 mtl, med en areal af 1,547
har, hvaraf åker 271 har, äng 564 har samt skogs-
och hagmark 656 har, och ett tax.-v. af 330,000
kr. (1912). O. tillhörde från slutet af 1200-talet
Nydala kloster, inköptes 1402 af drottning Margareta
och har alltsedan varit kungsladugård, tid efter annan
bortförlänad åt olika personer, sedan 1744 mestadels
utarrenderad, f. n. åt L. von Mühlenfels. Den
årliga arrendeafkastningen, f. n. 11,061 kr.,
disponeras af Stuteriöfverstyrelsen för hästafvelns
befrämjande. Den nuv. hufvudbyggnaden uppfördes
1804. På egendomen har i långa tider underhållits
stuteri. Först anlades ett sådant af konung Karl X,
men det synes endast en kort tid egt bestånd. Därefter
utarrenderades kungsladugården med villkor, att
stuteri där skulle underhållas. Detta nedlades 1809,
men återupprättades i början af 1830-talet. Genom
k. br. 1 nov. 1872 bestämdes, att O. fortfarande
skulle bibehållas som stamstuteri (pépinière] med
hufvudsaklig uppgift att uppdraga och vidmakthålla en
i möjligaste mått ädel afvel, men därjämte innefatta
en mindre depå af hingstar eller landtbeskällare
för det landtbeskällarområde (Kalmar län), som var
förlagdt under nämnda depå. Men emedan stamstuteriet
blef omåttligt dyrt, beslöt 1892 års riksdag, att
stuteriet med hingstdepå skulle nedläggas och gården
utarrenderas fr. o. m. 1894. 1894–1904 var aftal
träffadt mellan arrendatorn och Arméförvaltningen om
upprättande af en remontdepå vid O. med plats vinter
och sommar för 200 remonter och på sommaren dessutom,
om så erfordrades, för ytterligare 200 remonter, åt
hvilka arrendatorn skulle tillhandahålla betesmark,
foder och vatten. En af K. M:t till 1913 års riksdag
aflämnad proposition om anläggande vid O. af ett
statsstuteri afslogs af riksdagen. – Till O. hör den
bekanta O. lund (225 har), bestående af ek, björk, asp
och al, som Ahlqvist kallar ”en härlighet för landet
och ett vittne från forntiden hvad Öland kunnat vara”.

Ottensen [å′tt-], förstad i preussiska prov.
Schleswig-Holstein, införlifvades 1889 med Altona.

Ottenwald [å′ttenvalt]. Se Odenwald, E.

Otter [åtter], von, svensk adlig ätt, som inkom
från Tyskland med Kasten O. (f. 1589 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:20 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free