- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1095-1096

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ottavandet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1095

Otter-Ottetto

1096

sjöman; statsman i högre bemärkelse var han ej. -
0. blef 1865 led. af örlogsmannasällsk. (1875
hedersled.), var 1867-71 föredragande där, 1869-72
redaktör för dess tidskrift och slutligen i 37
år sällskapets ordf. Sedan 1874 var han led. af
Krigsvet. akad. 2-3. H. W-l.

Otter [å’tter], Johan, orientalist, f. 23 okt. 1707
i Kristianstad, d. 26 sept. 1749, blef 1724 student
i Lund och öfvergick 1728 i Stockholm till katolska
läran, hvarefter han reste till Frankrike. I Rouen
intogs han i prästseminariet och tillbragte där tre
år, men ansåg sig icke kunna anlägga tonsuren. I
stället antog han, som redan med lätthet skref
och talade nästan alla europeiska språk, plats vid
postverket i Paris. Beskyddad af kardinal Fleury
och grefve de Maurepas, erhöll 0. 1734 uppdrag att
resa till Orienten dels för att grundligt studera
österländska språk, dels äfven för att tillse,
genom hvilka åtgärder Frankrikes handelsförbindelser
med Persien åter skulle kunna upprättas. Han reste
först till Konstantinopel samt begaf sig 1736 till
Ispahan i sällskap med den bekante Ahmed pascha
i Bagdad. I Ispahan och Basra uppehöll han sig,
delvis under ganska svåra förhållanden, till 1743,
ständigt sysselsatt med språkstudier och iakttagelser,
samt återvände då på kallelse till Frankrike efter
att ha lyckats åvägabringa en öfverenskommelse med
Ahmed pascha rörande franska handeln i Basra. Efter
återkomsten utarbetade 0. sina anteckningar och
utgaf 1748 Voyage en Turquie et en Perse (öfv. på
tyska 1781, 1789), ett arbete, som lämnar utmärkta
upplysningar om de persiska orter författaren besökt
och äfven meddelar en historik öfver Tahmasp Kuli
Chan och hans framfart. Reseskildringen väckte
betydligt uppseende samt åstadkom en fullständig
omhvälfning i dittills rådande åsikter och
kännedomen om dessa aflägsna orter. 0. erhöll en
pension och anställdes vid k. biblioteket i Paris
som uttolkare i österländska språk. 1746 utnämndes
han till professor i arabiska, blef 1748 led. af
franska vet. akad. och tog inträde där med ett
föredrag om Afrikas eröfring af araberna, hvilket
trycktes i akademiens handlingar. Han utgaf äfven en
öfv. af Dalins "Svea rikes historia" (l:a d. 1748).
-rn.*

Otteraaen [Wtteråen] 1. O trä, älf i Nedenes amt,
Norge, kommer från några högt liggande fjällvatten på
gränsen till Telemarken i Bratsberg amt, genomströmmar
Setesdalen, hvars vattendrag den bildar, och faller
efter ett lopp på omkr. 250 km. ut i Skagerak vid
Kristiansand. 0. bildar flera insjöar, af hvilka den
största är den 34 km. långa Byg-landsfjord (40 kvkm.),
hvars norra del kallas Aaraksfjorden och södra del
Aardalsf jorden. Längre s. ut i dalen ligga de mindre
sjöarna Breiflaa, Kilefjorden och Gaaseflaa. Älf ven
har 32 större och mindre vattenfall; bland de största
äro Bje-lands-, Huns-, Paulen- och Vigelandsforsarna,
alla använda för stora industrianläggningar. I sitt
nedersta lopp går 0. genom Lister og Mandal amt
och kallas Torrisdalselven. Hela nederbördsområdet
är omkr. 3,900 kvkm. Nedför 0. flottas årligen ända
till 400,000 timmerstockar. Nedanför Vigeiandsfossen,
14 km. från hafvet, fiskas mycket lax. Sedan 1913
pågå i 0:s vattendrag vidlyftiga regleringsarbeten.
K. V. H.

Otterbäcken, hamn och lastageplats vid Vänern inom
Amnehärads socken, Skaraborgs län, odh ändpunkt för
Nora bergslags järnväg.

Otterndorf [å’ttera-], ort i Hadeln (se d. o.).

Ottersberg [å’tt-J, köping i preussiska
reg.-omr. Stade (Hannover), besattes 1631 af de
kejserlige, men återtogs 1632 af ärkebiskopen
af Bremen. Den besattes sedan af svenskarna och
förstärktes af dem 1647. Hösten 1675 intogs 0. af
de allierade, men återlämnades till Sverige 1679,
hvarefter de gamla verken underhöllos. 1712 gick
O. med hela hertig-dömet Bremen förloradt för
svenskarna. L. W:sonM.

Otterstad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 6,639 har. 1,657 inv. (1913). O. (med det
till socknen hörande Sankt Marie kapell) bildar ett
pastorat (äfven benämndt Kållandsö) i Skara stift,
Kållands kontrakt. Se vidare Kållandsö.

Ottery Saint Mary [å’t9ri sant måleri],
stad i engelska grefsk. De von, vid Otter,
n. ö. om Exeter. 3,699 inv. (1911). Stor och
vacker gotisk kyrka; latinskola. Tillverkning
af siden och band. I 0. föddes Coleridge.
J. F. N.

Otteröen O’tter-]. 1. En 143,1? kvkm. stor, skogrik
ö i Fosnes härad, n. om Namsos, Nordre Trondhjems
amt, Norge. Genom två låga, smala ed delas den
f. ö. fjällfyllda ön i 3 partier. 1,057 inv. (1910). -
2. En 76,oe kvkm. stor ö i Åkerö härad, v. om Molde,
Romsdals amt, genom Julsundet skild från fastlandet
i ö. Nord- och västkusten är flack och myrländt,
eljest brant uppstigande. 1,006 inv. (1910).
K. V. H.

Otterön, bebodd ö inom Tanums socken, Göteborgs och
Bohus län, utanför Gräbbestad.

O’ttesen, Otto D i dr i k, dansk målare, f. 3
apr. 1816 i Broager, d. 2 okt. 1892, målade
blomsterstycken med stor flit och allvarligt studium
(Rosor och smultron m. fl. i Kunstmuseet). Han jblef
akademimedlem 1866 och professor 1874. G-g N.

Ottesång (af otta, isl. ótta, sista delen af natten
strax före dagningen), den morgongudstjänst, som
hålles i de större städernas hufvudkyrkor och i
domkyrkorna på alla sön- och helgedagar, men i
de mindre städerna och på landsbygden endast på
jul-, påsk- och pingstdagen (åtminstone alltid på
juldagen, j u l o t t a) samt böndagarna. Efter en
inledningspsalm och en predikstolspsalm följer en kort
predikan öfver själfvald text, utom på böndagarna,
då texten bestämmes af K. M:t. Sedan den vanliga bönen
efter predikan, "Fader vår" och "välsignelsen" blifvit
lästa, afslutas gudstjänsten med psalmsång. Tiden
för ottesångens början är i praxis något olika,
beroende på lokala förhållanden. I Stockholm, där
ottesång söndagligen hålles i alla kyrkor utom
i slottskapellet, Adolf Fredriks, Kungsholms,
Skeppsholms, finska och tyska kyrkan, är tiden
i regel kl. ½ 9. Namnet otte"sång" härleder
sig från den katolska tiden, då "matutinen", mot
hvilken ottesången svarar, utgjordes af sång. Genom
lagen 27 okt. 1903 eger konsistorium, där sådant
af omständigheterna föranledes, förordna att, i
st. f. föreskrifna ottesångsgudstjänster i städerna,
andra offentliga andaktsstunder skola å lämplig tid
och plats hållas. Detta gäller dock ej beträffande
ottesångsgudstjänster å adventssönda-gen, juldagen,
nyårsdagen, långfredagen, påskdagen, pingstdagen
och böndagarna. J. P.

Ottetto [åtte’ttå], it., mus., oktett (se, d. Q,),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free