- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1325-1326

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palindrom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattnets rörelse, ha bekräftats af senare
tiders forskning.

Palissy-fajanserna tillhöra den europeiska keramikens
egendomligaste och mest fulländade arbeten. Gemensamma
drag för de sinsemellan ganska olika tillverkningarna
äro orneringen med relief och i färger, bland hvilka
blått, gult och grått äro de öfvervägande (jämte dem
grönt, violett, brunt och hvitt), samt den skäckiga,
om sköldpadd påminnande emaljen på baksidan. Föremålen
utgöras af fat, skålar, bäcken, korgar, kannor,
vaser, men äfven ljusstakar, bläckhorn, rökelsekärl
o. d. Mest berömda äro de s. k. rustiques figulines
(landtligt, d. v. s. med naturmotiv prydt,
lergods), fat, skålar, kannor o. s. v., prydda
med afbildningar i relief och färger af smådjur
(ormar, ödlor, kräftor, musslor m. m.) jämte
blad och blommor, allt formadt direkt efter
naturen (se som prof fig. 7 å färgpl. till art.
Keramik). I en annan grupp af tillverkningar härska
de sedvanliga renässansmotiven: akantuslöfverk,
blommor, maskaroner, kartuscher, omväxlande med
figurframställningar af bibliskt eller mytologiskt
innehåll och konstnärlig hållning. P. sluter
sig här till den samtida, ur det italienska
måleriet framgångna Fontainebleau-skolan. Han
utförde äfven statyer och statyetter samt andra
dekorationsstycken för af honom anordnade grottor
i de kungliga och furstliga lustgårdarna. – P:s
verksamhet fortsattes af hans anhöriga och andra
efterföljare, ehuru med aftagande konstnärlighet
och med mindre vårdad teknik. Hans originalarbeten
äro ganska sällsynta. Intet finnes i svenska statens
samlingar, men en praktpjäs finns på Stafsunds
slott. Däremot ha de blifvit på flera håll imiterade
med större eller mindre framgång. Statyer af P. äro
resta i Saintes, Sèvres och Paris.
Se arbeten om P. af
Dupuy (1902) och
Hanschmann (1903).

Upk.*

Palissya Endlicher, paleobot., ett inom rätiska
och liasaflagringar förekommande, efter B. Palissy
uppkalladt egendomligt barrträdssläkte, hvars
cylindriska eller smalt äggformade kottar uppbyggas af
glesa, lansettlika kottefjäll, som på insidans nedre
hälft bära en dubbel rad af parvis ställda, ända till
10 frön. De spiralställda, korta bladen äro smala,
barrlika. Släktets ställning inom familjen är ännu
ganska oviss.

A. G. N.

Palitzsch,
Johann Georg, tysk amatörastronom, f. 11 juni
1723 i Prohlis vid Dresden, d. 22 febr. 1788,
var bonde i sin födelseort, egnade sig på lediga
stunder åt naturvetenskap, särskildt astronomi. Han
upptäckte 23 dec. 1758, nära en månad tidigare
än någon astronom, den Halleyska kometen,
hvars återkomst vid denna tid blifvit förutsagd
af Halley, och 1782, samtidigt med Goodricke (se
d. o. 2), periodiciteten i ljusväxlingarna hos den
föränderliga stjärnan Algol (se Variabla stjärnor).

B–d.

Paljett (fr. paillette, af lat. palea, agn,
blomfjäll), en liten, glänsande metallskifva,
vanligen af rund form (1/2–1 cm.), försedd med
ett hål och afsedd att fastsys på tyg, att ingå i
ett broderi e. d. Paljetter ha rik användning som
garneringsartikel.

Palkovič [pa’lkåvitʃ], Jiri, tjechisk-slovakisk
författare, f. 1769, d. 1850, blef efter studier vid

universitetet i Jena innehafvare af den nyinrättade
lärostolen vid evangeliska lyceet i Pressburg
för tjechisk-slovakiska språket och litteraturen
(1803–37). Han var bland slovakerna målsmannen
för den tjechiska renässansen, men på samma gång
en ifrig försvarare af traditionen, och han ville
ej veta af nytjechernas nya ord och nya stafsätt.
Dock förenade han sig senare med dem mot de nya
sträfvandena att göra slovakiskan till skriftspråk
och lösslita slovakerna från den litterära gemenskapen
med tjecherna. P:s förnämsta arbeten äro
Musa ze slovenských gor (Sånggudinnan från de slovakiska bergen; en samling dikter, 1801),
Známost vlasti uherské (Ungersk topografi, d. I, 1804),
den tjechiska bibeln i ny revision (1808) och
Böhmisch-deutsch-lateinisches wörterbuch mit beifügung der den slovaken und mährern eigenen ausdrücke und redensarten (1820–21),
hvarjämte han skref en mängd böcker för folket. P. var
lutheran och må ej förblandas med sin katolske namne,
f. 1763, d. 1835, som utgaf en bibelöfv. efter Vulgata.

Lll.*

Palksundet, norra, smalare delen af
det hafssund, som skiljer ön Ceylon från Indiens
fastland och hvars södra, bredare del kallas
Manaarviken. 100 km. bredt. Båda hälfterna af detta
sund skiljas genom halfön Ramnad, öarna Rameswaram
och Manaar samt en mellan dessa öar löpande rad af
sandbankar, klippor och grund, den s. k. Adamsbron
(se d. o.). Förnämsta vägen genom sundet går
mellan Ramnad och Rameswaram (Pambam-kanalen).

(J. F. N.)

Pall. 1. Skpsb. Se Bråspel och Gångspel. –
2. Tekn., afsats vid grufbrytning (se d. o., sp. 390)
och sprängningsarbeten. – 3. Se Ladugård.

Pall., vid djur- och växtnamn förkortning för P. S. Pallas (se d. o.).

Palla, lat. Se Dräkt, sp. 928 och pl. I.

Palladian style [palei’diən stai’l] kallas i engelsk arkitektur
den tillämpning af Palladios stil, som har sin främste representant i
Inigo Jones och som länge fortlefde.

Palladin, Vladimir, rysk botanist, f. 1859 i Moskva,
docent i botanik vid landtbruks- och skogsinstitutet
i Novaja-Alexandria 1876, professor i växtanatomi
och fysiologi i Charkov 1879, i Warschau 1900 och
i Petersburg 1901. P. är en produktiv och originell
forskare inom växtfysiologiens kemiska branscher och
har till hufvudstudium valt andningsföreteelserna och
därmed besläktade ämnesomsättningar. Skrifter:
Atmung und wachstum (1887),
Bildung der organischen säuren in wachsenden pflanzen (1888),
Ueber eiweisszersetzung bei abwesenheit von freiem sauerstoff (1889),
Kohlenhydrate als oxydationsprodukte der eiweiss-stoffe (s. å.),
Recherches sur la corrélation entre la respiration des plantes et les substances azotées actives (1896),
Recherches sur la formation de la chlorophylle (1897),
Ueber den verschiedenen ursprung der während der atmung der pflanzen ausgeschiedenen kohlensäure (1905),
Die arbeit der atmungsenzyme der pflanzen etc. (1906),
Anaërobe atmung, alkoholgährung und azetonbildung etc. (s. å.),
Die atmungspigmente der pflanzen (1908),
Beteilung der reduktase im prozesse der alkoholgährung (s. å.),
Die verbreitung der atmungschromogene in den pflanzen (s. å.),
Einwirkung ver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free