- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1397-1398

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pampa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

publicerade kritiska studier under märket Novyj
poet
. Under samma pseudonym utgaf han 1859 en samling
parodiska dikter. Hans samlade verk utgåfvos 1860
och 1889. A-d J.

Panakeia (grek., af pan, allt, och a’kos, läkemedel),
grek. myt., "all-läkerskan", dotter till Asklepios
och personifikation af läkekonsten (jfr Panacé).

Panama. 1. P. eller Republica del Istmo,
sedan 4 nov. 1903 republik i Central-Amerika,
mellan Costa Rica i n. v. och Colombia i s.,
i n. och s. ö. omgifven af Karibiska viken och
Darienviken, i s. af Stilla hafvet, som här
bildar Panama-golfen. 87,480 kvkm. P. upptar
den smalaste delen af den amerikanska kontinenten
(Panamanäset). Kusterna ha blott få goda hamnar, ehuru
de äro mycket sönderskurna, i synnerhet den södra med
S. Miguelviken, Azuerohalfön; på den norra kusten
märkas Chiriquilagunen och Darienviken. Kordillererna,
som under växlande namn och med från v. till
ö. aftagande höjd gå genom landet, ha sina högsta
toppar i den västra delen, såsom Pico Blanco (2,942
m.), vulkanen Chiriqui (3,430 m.), Cerro Santiago
(2,827 m.) och Castillo Chico (1,933 m.), men sänka
sig därpå raskt och nå på Panamanäsets smalaste del
endast 82 m. höjd; ö. därom nå de högsta topparna
endast omkr. 700 m. Bergen bestå af urberg och
tertiära lager samt i stor omfattning af ungvulkaniska
bildningar. Af de många kustfloderna äro Rio Tuira,
Rio Bayano och Rio Chagres de största och tillika de
enda, som till någon del äro segelbara. Klimatet är
tropiskt med en årsmedeltemperatur (i Colon) af 26,2°
och en riklig nederbörd, särdeles på den atlantiska
kusten (i Colon 3,108 mm.). Därför äro de fuktiga
urskogarna hufvudsakligen belägna vid östra kusten;
till dem höra de viktigaste industri- och färgträden
(mahogny, kautschukträd, kokos- och andra palmer
etc.). Den västra kusten har s. k. torra skogar med
affallande löf, buskar och stora grässavanner. Här har
boskapsskötseln sitt hemvist. I det hela är P. mycket
fruktbart, men endast 3/8 af jorden är använd och
blott en mindre del däraf odlad i egentlig mening. Den
viktigaste markprodukten äro bananer, af hvilka
ett amerikanskt plantagekompani årligen exporterar
för 125,000 pd st. Kautschuk samlas af indianerna i
Kordillerernas skogar eller planteras af européer i
närheten af kusten (omkr. 130 ton fås årligen). Kaffe,
omkr. 500,000 buskar, odlas i prov. Chiriqui vid
gränsen till Costa Rica. I prov. Cocle vid atlantiska
kusten finnes en stor tysk plantageanläggning
med 75,000 kakaoträd, 50,000 kaffebuskar och
25,000 kautschukträd. Andra jordbruksprodukter äro
kokosnötter, kopaiva, sassaparill och ipecacuanha,
därjämte mahogny och andra värdefulla träslag. – 1905
utgjorde djurstocken 65,000 nötkreatur, 17,000 hästar,
1,500 mulor, 28,000 svin och 3,000 getter. Pärlfiske
drifves vid Pärlöarna i Panamagolfen och vid Coibaön
utanför södra kusten. Sköldpaddskal äro också en
värdefull exportvara. Flera metaller finnas, och
grufvor ha börjat bearbetas under de sista åren. –
Importen steg 1911 till nära 10 mill. balboas, hvaraf
öfver hälften (5,12 mill.) från Förenta staterna (till
stor del materiel för kanalbyggnaden); därefter följde
England (2,3 mill.), Tyskland (1,12) och Frankrike
(388,000). Exporten
1911 hade ett värde af 2,86 mill. balboas (bananer
2,14 mill.). – P. står på båda kusterna i segeltrafik
med Europa och Amerika. 1911 ankommo 782 fartyg om 1,5
mill. ton, flertalet till Colon och Cristóbal. P:s
egen handelsflotta räknar blott 2 ångbåtar och 1
segelfartyg. Landets enda järnväg (75 km.) förenar
Colon och Panama; en bana från staden P. till David
i landets västra del är under anläggning. Det finnes
96 poststationer och 37 telegrafbyråer i P. Landets
myntenhet är balboa, ett guldmynt af 1,672 gr. vikt
och 9/10 finhet, lagligen motsvarande en Förenta
staternas gulddollar (3,73 kr.). Silfvermynt präglas
i värden om 1 peso (25 gr., 1/10 finhet) samt 1/2,
1/5, 1/10 och 1/20 peso. Två silfverpesos äro =
1 balboa. Pappersmynt förekommer icke. – Flaggan
består af 4 horisontala band: det öfversta hvitt med
en blå stjärna, det andra rödt, det tredje blått,
det fjärde hvitt med en röd stjärna.

P:s invånare utgjorde 1910 337,142 pers. (4 inv. på 1
kvkm.), hvaraf 46,323 hvita, 191,933 mestiser, 48,967
negrer (mestadels från de engelska västindiska öarna),
47,606 indianer och 2,313 kineser. Till religion voro
(1910) 267,736 katoliker, 26,829 protestanter, 2,088
buddister, 505 judar och 39,096 hedningar. Staten
underhåller 294 folkskolor med 315 lärare och
19,362 barn. Ett universitet (Instituto nacional)
har öppnats i hufvudstaden. Dessutom finns omkr. ett
dussin enskilda skolor, och 47 unga män samt 15
unga kvinnor studera på statens bekostnad i Förenta
staterna och i Europa.

Författningen är af 13 febr. 1904. Enligt den är
P. en republik, som styres af en president, utsedd
för 4 år af alla röstberättigade och hvilken icke
kan omedelbart återväljas, samt en ministär af
5 ledamöter. Någon vicepresident finns icke, men
representationen väljer hvartannat år 3 designados,
af hvilka den förste eventuellt skall efterträda
presidenten. Representationen består af en kammare
(deputeradekammaren), bestående af 32 ledamöter (1 för
10,000 inv.), valda för 4 år af alla män, som fyllt 21
år; för valbarhet fordras att ha fyllt 25 år. Kammaren
sammanträder 1 sept. hvartannat år. – P. är deladt i
7 prov. (P., Los Santos, Colon, Chiriqui, Veraguas,
Cocle och Bocas del Toro) samt kanalzonen.

Historia. P. är det område på Amerikas kontinent,
som spanjorerna först bosatte sig på. Redan Columbus
hade 1502 upptäckt kusten, och 1508 grundlades där
en koloni, och 1513 framträngde Balboa till Stilla
hafvet (Mar del Sur, "Söderhafvet"). Kolonien fick
sin betydelse därigenom, att mesta delen af handeln
på Amerikas västkust gick öfver densamma. Det spanska
herraväldet uppsades 28 nov. 1821, och P. slöt sig
då frivilligt till Colombia, men ofta bröt P. denna
förbindelse samt hemsöktes af revolutioner ej mindre
än de andra centralamerikanska republikerna. Alltsedan
det första bolaget för byggande af en kanal genom
Panamanäset 1846 bildades, har kanalplanen varit en
bestämmande faktor för P:s politik. En tid hotades
denna tanke genom planen på Nicaraguakanalen (se
d. o.), men sedan en senatskommission från Förenta
staterna uttalat sig för, att kanalen borde byggas
genom P., framkallades en definitiv brytning med
Colombia. Denna stat sökte nämligen draga finansiella
fördelar af kanalen, hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free