Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 1439-1440 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pansarfartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kastare uppställes på pansarfartygen för underlättande
af eldgifning nattetid m. m. - Ända till på sista
tiden ha pansarfartygen försetts med rarnm

Fig. 2 a. Super-Dreadnought.

Fig. 2 b. Engelska slagskeppet "King George V".

(se d. o.), men den börjar numera uteslutas
och ersättas med förstärkt förstäf. - De första
pansarfartygen voro fullriggade (jfr Fregatt),
naturligt nog, enär de voro enpropellrade och deras
maskiner dessutom mycket kolödslande; sedermera har
riggen för seglingsändamål borttagits och bibehålles
nu blott för signalering, eldledning och utkik samt
för hög placering af några strålkastare. - Åsikterna
om lämpligheten att tilldela pansarfartyg torpednät
(se d. o.) ha förut växlat inom olika mariner; numera
börja dylika nät införas i allt större utsträckning. -
Besättningsstyrkan å de nyaste pansarfartygen uppgår
till icke mindre än 1,000-1,100 man.

Utvecklingen af pansarfartygen under den gångna tiden
framgår af tabellen å sp. 1441.

Vid sidan af de ofvan omtalade egentliga slagskeppen
ha under de sista åren, äfvenledes efter engelskt
mönster (battle-cruiser), inom vissa mariner byggts
s. k. slagskeppskryssare (se d. o.).

Förutom slagskepp och slagskeppskryssare räknas
till pansarfartygen jämväl pansrade
kustförsvarsfartyg (jfr d. o.) och vanliga
pansarkryssare (se Kryssare 2) Pansrade
kustförsvarsfartyg
förekommo förut inom alla mariner, men byggas
numera endast inom de smärre. Hit höra svenska
flottans l:a, 2:a och 3:e kl. pansarbåtar. l:a
kl. pansar-båtarna utgöra kärnan i kustflottan, hvars
hufvuduppgifter äro dels att om möjligt afvärja
större landstigningsföretag samt att förhindra
eller försvåra en fiendes förbindelser öfver hafvet
äfvensom blockad och brandskattning, dels att trygga
rikets neutralitet. För dessa ändamål kräfvas af l:a
kl. pansarbåtarna kraftig bestyckning och bepansring
samt hög fart i förening med full sjöduglighet. 2:a
och 3:e kl. pansarbåtarna äro flytande, rörliga
pansarbatterier, afsedda att stödja torped- och
minförsvaret af vissa skärgårdsområden eller viktiga
kustorter.

l:a kl. pansarbåtarna kunna indelas i olika
typer, benämnda efter respektive typfartyg. -
Sveatypen (fig. 3), till hvilken ursprungligt
förslag uppgjordes af 1879 års s. k. certkommitté,
omfattar (siffrorna inom parentes ange årtal för
färdigbyggnad) "Svea" (1886), "Göta" (1891) och
"Thule" (1893). Den kännetecknades vid sin tillkomst
af, att det svåra artilleriet, 2 st. 25 cm. kanoner,
var uppställdt i ett pansartorn förut, under det
att det medelsvåra artilleriet, 4 st. 15 cm. kanoner,
stod akterut, skyddadt endast af skärmar och med sina
langningsanordningar oskyddade. Elden var således
mycket ojämnt fördelad rundt horisonten, i det att en
stor sektor (omkr. 70°) akterut icke kunde beskjutas
med det svåra artilleriet. Det lätta artilleriet
utgjordes å "Svea" af 2 st. 38 mm. kanoner och
några kulsprutor samt var alltså ganska svagt. Dessa
fartyg ha liggande kompoundmaski-ner och cylindriska
ångpannor af s. k. amiralitetstyp (tuberna placerade
i eldstadens förlängning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>