- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1465-1466

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panteist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1465

Pantikapaion-Pantning

1466

traven hvilar utom på cylinderns inurverk äfven på
14 praktfulla korintiska 8,9 m. höga kolonner af gul
marmor (giallo-antico) och pavonazzetto. Det på senare
tiden restaurerade golf vet är belagdt med porfyr,
granit och olika slags marmor. Kolonnerna omsluta 7
nischer 1. exedror (se Exedra), omväxlande fyrkantiga
och rundade, där gudabilderna stodo, öfver nischerna
löper en gesims, som genom-brytes af ingången och
af en bland nischerna, som är större än de andra, i
hvilken kyrkans hufvudal-tare står. Mellan nischerna
finnas 8 kolonnomgifna små kapell (cediculce), prydda
med bildstoder. Det nya italienska kungadömet gjorde
P. till en graf kyrka för det savojiska huset; här
ligga Viktor Emanuel och Umberto begrafna. Den senare
har ett särdeles vackert graf monument; minnesvården
har kostat 450,000 lire. Flera andra stormän, bland
dem Eaffaele Santi, ha här sina hvilorum.

2. P. i Paris är beläget på vänstra Seinestrandens
högsta punkt och behärskar denna stadsdel. Här hade
Klodvig grundlagt en basilika, som fullbordades af
hans änka. Klodvig (d. 511) begrofs där och likaså den
heliga Genoveva (fr. S:te Geneviéve), som aflidit i
jan. 512. Ludvig XV beslöt, då han tillfrisknat från
en lifsfarlig sjukdom, att ersätta den gamla förfallna
kyrkan med ett tacksägelsetempel och helga det åt
Genoveva. Det uppfördes 1764-90 efter ritningar af
Souff-lot - domen fullbordades af J. Rondelet. Kyrkan,
korsformig, är 112 m. lång och 84 bred,

Fig. 4. Pantheon i Paris.

fasaden (fig. 4) prydes af en tempelhall efter mönster
af Eoms Pantheon med 22 korintiska kolonner. En
hög tambur uppbär kupolen, från marken till
lanterninen är 80 m. Byggnaden betecknar den stränga
klassiska smakens återuppståndelse efter barock-
och rokokotidens experimenterande. 1791 blef kyrkan
omdanad till graftempel för stora

medborgare. Frontenen bär inskriften Aux grands
hommes la patrie reconnaissante ("det tacksamma
fäderneslandet åt sina stora män"). Mirabeaus,
Voltaires, Marats m. fl:s stoft fördes dit, och
under kejsardömet grafsattes där Marceau, Lannes
m. fl. 1806-30 och 1851-85 var byggnaden kyrka,
dessemellan blef den åter graftempel, hvilket den
f. n. är. Under det sista skedet ha Victor Hugo,
presidenten Carnot, Zola m. fl. blifvit graf satta
i kryptan under templet. - Framför kolonnaden står
Eodins staty "Tänkaren", på platsen framför kyrkan
Corneilles och på högra sidan därom Eousseaus
staty. Interiören är prydd - ganska oroligt och
splittradt - med en mängd stora väggmålningar af
moderna franska målare. Bäst på sin plats äro Puvis
de Chavannes’ bilder ur Genovevas barndom och ålderdom

3. Pantheon har äfven användts som titel på samlingar
af lefnadsteckningar öfver namnkunniga personer.
1. J. C. 2. G-g N.

Pantikapaion. Se Kertj.

Pantin [påta7], stad i franska dep. Seine, 8
km. s. ö. om S:t Denis, l km. utanför Paris’ enceinte,
vid Ourcq-kanalen. 36,359 inv. (1911). Tillverkning
af järnvägsvagnar, ångmaskiner, glas, kemiska
produkter m. m. Där har staten också en tobaksfabrik.
J. F. N.

Pantlåneinrättning, Pantlånekontor. Se Pantbank.

Pantlånerörelse, jur., drifvande af
pantlåne-inrättning. Enär denna rörelse, där den
skötes som enskildt affärsföretag utan offentlig
kontroll, erbjuder alltför bekväma möjligheter
att i penningar omsätta orättfånget gods, har
det yrkesmässiga utöfvandet af densamma - liksom
förhållandet är flerstädes utrikes (i Danmark
enligt lag af 21 juni 1867, i Norge enligt lagar
af 26 maj 1866 och 17 juni 1869, i Tyska riket,
i Österrike, i England o. s. v.) - äfven i vårt
land gjorts till föremål för särskilda restriktiva
lagbestämmelser. K. kung. 7 nov. 1884, tillkommen
på framställning af öfverståthållarämbetet och
med en 16 dec. 1910 vidtagen ändring alltjämt
gällande, föreskrifver sålunda som nödvändigt
villkor för ifrågavarande rörelse tillstånd
af K. M:ts befallningshafvande och ålägger
pantlånare att öfver rörelsen föra särskild bok,
hvilken, liksom pantlånarens lager, skall hållas
tillgänglig för polismyndigheten. Aktiebolag, som har
pantlånerörelse till ändamål, behöfver (jämlikt lag
af 22 juni 1911) för att vinna registrering K. M:ts
stadfästelse på sin bolagsordning och får icke
drifva bankmässig inlåning från allmänheten. Det
anses nämligen olämpligt, att aktiebolaget
på sådant sätt förskaffar sig erforderligt
rörelsekapital. Däremot eger kommun utan hinder af
förenämnda bestämmelser inrätta anstalt för drifvande
af pantlånerörelse för kommunens egen räkning. Så
har ock (i socialt syfte) skett i åtskilliga
af Sveriges städer. Jfr Assistans-inrättningen.
C. G. Bj.

Pantning, Själfpantning, jur., uttagande i egen person
af någon sin rätt i annans lösöre. Ursprungligen
synes detta ha varit en allmän exekutionsform
(gammalsv. nam) för fordringars indrif-vande, men
skall i denna sin egenskap ha i Sverige af skaffats
af Knut Eriksson (1167-96). Af ver i gällande svensk
lag återfinnes emellertid detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free