- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
317-318

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peder Månsson - Peder Månsson, släktforskare. Se Utter, P.M. - Peder Oxes frö. Se Amfibier, sp. 834 - Peder Paars - Peder Pedersson. Se Petrus Petrejus - Pedersen, Kristiern. Se Kristiern Pedersen - Pedersen, dansk konstnärsfamilj 1. Thomas Vilhem P. - Pedersen. 2. Viggo Christian Fredrik Vilhelm P. - Pedersen. 3. Thorolf Frederik Paludan-Müller P. - Pedersen, Tord - Pedersen, Holger - Pedersen Mols, Niels. Se Mols, N. P. - Pedersen, Axel. Se Tott - Peder Sunnanväder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskrifning på ädelstenar i alfabetisk
anordning, samt ett kalendarium med prognostika
äfvensom början af en Glaskonsth, handledning
i glastillverkning, och andra strödda
tekniska rön och uppsatser. I afskrift från
senare delen af 1500-talet finnas i Uppsala
universitetsbibliotek Ärligom, welbördigom,
vngom barnom till godh lärdom schriffs thenne
bock på swensko
och Bergzmennom skriffz thenne
book snille bliffwendes på bergzbrukningh
. Den
förra skriften, den s. k. "Barnaboken", är
en fri och med intressanta tillägg försedd
öfversättning från Erasmus af Rotterdam,
"Institutio principis christiani", hvari
humanismens pedagogiska ideal för första
gången företrädes på svenska; den senare,
"Bergsmanskonst" (förr mindre riktigt citerad
under titeln "Bergsbok"), är en afhandling i
mineralkunskap och bergsbruk. Hvar och en af
dessa skrifter har ett slags företal på vers,
som med skäl räknas till vår medeltida vitterhets
bättre alster. Samtliga fem på Klemmings tid
kända "förspråk" af P. äro af honom utg. i
"Svenska medeltidsdikter och rim" (1881-82;
i "Sv. fornskr.-sällsk:s samlingar"). En
upplaga af P:s skrifter är sedan 1913 under
utgifning af R. Geete i nämnda samlingar. Jfr
C. Eichhorn, "Svenska studier" (II; 1872),
E. Hildebrand, "Den svenska kolonien i Rom under
medeltiden" (i "Historisk tidskrift", 1882),
H. Schück, "Medeltidsstudier, 4. Barnaboken" (i
"Samlaren", 1885) och R. Geete i K. bibliotekets
årsberättelse 1909, s. 8 ff. -rn. (R. G.)

Peder Månsson, släktforskare. Se Utter,, P. M.

Peder Oxes frö. Se Amfibier, sp. 834.

Peder Paars [pårs], en komisk hjältedikt af
Holberg (se d. o., sp. 969)

Peder Pedersson. Se Petrus Petrejus.

Pedersen, Kristiern. Se Kristiern Pedersen.

Pedersen, dansk konstnärsfamilj. 1. Thomas
Vilhelm
P., f. 28 jan. 1820, d. 13 mars 1859,
var sjöofficer, studerade under en treårig
tjänstledighet på konstakademien och för
Marstrand och utförde - starkt påverkad af denne
- teckningar till Andersens sagor, som vunno
stor popularitet (tysk upplaga 1848, dansk 1849,
ny samling sagor 1855). Teckningarna, utförda med
blyerts på papper, kopierades i Leipzig af annan
hand på trä och skuros. Deras naiva friskhet
och omedelbarhet kom ej till sin rätt i denna
öfversättning i en annan teknik. I den danska
"konstupplagan" 1902 äro originalteckningarna
återgifna på fotokemisk väg.

2. Viggo Christian Frederik Vilhelm P., den
föregåendes son, f. 11 mars 1854 i Köpenhamn,
studerade från 1871 på akademien samt för
P. C. Skovgaard och senare för la Cour. Efter
längre tids vistelse i Paris och Italien bosatte
sig P. på danska landsbygden. Han är en af den
fria utställningens stiftare och främsta krafter,
utställer där sedan 1891 och blef medlem af
akademien 1903. P. började som landskapsmålare,
men har försökt sig äfven i religiösa motiv,
porträtt, hem- och h vardagsskildringar. Under
sina studier i utlandet utvecklade han
sin måleriska uppfattning i djup och kraft
till lysande stark kolorism. Hans landskap
voro därtill intimt kända och kraftfullt
studerade. Som figurmålare uppträdde han med
stiliserade kompositioner, såsom Marias bebådelse
och Isak ser Rebecka nalkas, den sistnämnda
originell och storstilad.
Ur familjelifvet har han målat många älskvärda
och känsliga bilder, som i motiven, men alls
ej i behandlingssättet, peka tillbaka på äldre
dansk hemkonst (Solsken i hvardagsrummet,
Konstmuseet). Från de sist förflutna åren äro
flera dylika stämningar af Själlandsnatur, men
äfven figur- och landskapstaflor från Italien
samt Ängeln och kvinnorna vid Kristi graf. P. är
representerad i konstmuseet af flera landskap,
likaså i Hirschsprungska galleriet (den äldsta
studien 1876, den senaste 1897). P. har präktigt
illustrerat danska dikter.

3. Thorolf Frederik Paludan-Müller P.,
den föregåendes broder, f. l maj 1859 i
Köpenhamn, studerade vid akademien,
debuterade med figurtaflor, öfvergick
så till mariner och väckte uppseende med
den stiliserade målningen "Brede sejl över
Nordsjö gaar
" (1895, Konstmuseet). S. å. blef
P. dekorationsmålare vid k. teatern. Han
har likväl ej uppgifvit marinmåleriet,
l-3. G-s N.

Pedersen, Tord, norsk pedagog och historiker,
f. 11 aug. 1857 i Asker, Akershus amt, tog
1884 filologisk ämbetsexamen och är sedan 1910
öfverlärare vid Drammens högre skola. P. har
redigerat och delvis utarbetat en omfångsrik
jubileumsskrift om Drammen 1811-1911 och Drammen
(I, 1912), en lokalhistorisk monografi, samt,
jämte professor O. A. Johnsen, en lärobok
i nordisk historia för gymnasiet (1909).
K. V. H.

Pedersen, Holger, dansk språkforskare,
f. 7 apr. 1867, filos. doktor 1897 efter
studier vid tyska universitet och vidsträckta
resor. 1900 vardt han docent, 1903 professor
i slaviska språk vid Köpenhamns universitet
och 1913 prof. i jämförande språkvetenskap
efter Vilh. Thomsen. Bland P:s arbeten
må nämnas Albanesische texte mit glossar
(1895), innehållande af P. upptecknade sagor,
Aspirationen i irsk (1897), Zur albanesischen
volkskunde
(1898) och Vergleichende
grammatik der keltischen sprache
(1909-11).
E. Ebg.

Pedersen Mols, Niels. Se Mols, N. P.

Pedersson, Axel. Se Tott.

Peder Sunnanväder, vanligen kallad Peder kansler,
biskop, upprorsman, hette egentligen Peder
Jakobsson
(latiniseradt Petrus Jacobi) och uppges
ha varit född i Vadstena. 1508-09 var han kanik
i Linköping, 1510-20 kyrkoherde i Stockholm och
omtalas efter 1516 som dekanus vid Västerås’
domkapitel. Sedan 1506 var han därjämte Svante
Stures och sedermera äfven Sten Sture d. y :s
kansler samt uppträdde som Hemming Gads vän och
danskarnas ifrige fiende. Under olycksåret 1520
arbetade han i Stockholm med all kraft emot
Kristian II och afgick i febr. såsom Kristina
Gyllenstiernas befullmäktigade sändebud till
Danzig och Polen för att där söka förbund och
hjälp. Med honom följde den unge Nils Sture. På
danska sidan troddes allmänt, att hans sändning
gick ut på att erbjuda konungen af Polen Sveriges
krona. Kristian utverkade därför en påflig
bannbulla af 13 maj 1520, där i stränga ordalag
"förtappeisens son, Petrus Jacobi", förklaras
fågelfri. Trots P:s nit hade hans mission ingen
lycka; så länge Sverige var i Kristians våld,
måste han dröja utomlands. Efter Gustaf Vasas
första segrar återvände han till fosterlandet,
där kapitlets enhälliga val (i slutet af 1522
eller början af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free