Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pekarskij, Petr Petrovitj - Pekin - Peking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[BEIJING]
347
Pekin-Peking
348
Istorija Akademii nauk, ryska vetenskapsakademiens historia, i 2 dlr till 1764 (1870-73). Bland hans öfriga skrifter märkas Misterii i starinnyj teatr v Rossii (1857, Mysterierna och den gamla teatern i Ryssland), Predstaviteli kievskoj utje-nosti v XVII veke (1862, Den kievska lärdomens representanter på 1600-talet) och Materialy dlja istorii Zurnalnoj i literaturnoj dëjatelnosti Ekate-riny II (1863, Material till historien om Katarina II:s publicistiska och litterära verksamhet). A-d J.
Pekin [pi’kin], stad i nordamerikanska staten Illinois, vid floden Illinois, 15 km. nedanför Peoria. 9,897 inv. (1910). Spannmålsexport. J. F. N.
Peking [vanliga uttalet är Peting eller på mandarindialekten Betzing; "norra residenset"], hufvudstad i Kina, ligger i provinsen Tschi-li, på en stor alluvialslätt under 39° 54’ 23" n. br. och 116° 28’ 13" ö. lgd (observatoriet), 37 m. ö. h., 150 km. från hafvet, emellan floderna Pei-ho och Hun-ho och genomflytes af tre bäckar, som samlas till floden Ta-tung-ho, som vid Tung-tschóu faller ut i Pei-ho. Årsmedeltemperaturen 11,7°, växlande mellan 26° i juli och –4,7° i jan. samt med ett maximum af 40° och ett minimum af –21°. Vattendragen vid P. äro vanligen tillfrusna från dec. till febr. Årets medelnederbörd är 500–600 mm., hvaraf större delen faller under sommarhalfåret.
P. har en areal af 6,341 har (d. v. s. 4/5 af Paris) med en omkrets af 33 km. och en längd från n. till s. af 8,493 m. och en medelbredd af 7,000 m. En stor del af detta område upptages likväl af trädgårdar, kiosker och obebodda palats eller fullständiga ödemarker omväxlande med vattenpölar, gamla begrafningsplatser och öppna fält, ett par parker och ruiner. Mer än en tredjedel af stadens område upptages af sådana obebodda delar. Det är häraf tydligt, att P. aldrig kan ha haft den stora folkmängd, som man i äldre tider tillskref det; jesuiten Grimaldi på 1600-talet uppgaf den till 16 mill. (!), en annan jesuit (1765) till 2 mill., hvilket icke är omöjligt. I verkligheten är i våra dagar P. "hvarken den största staden på jorden eller den största staden i Kina eller ens den största staden i prov. Tschi-li" (Reclus). Dess folkmängd var vid census 27 febr. 1911 692.850 inv. Dock hade det förr en större folksiffra, ty P. är en stad i
förfall.
P. består af två städer (stadsdelar; se kartan), åtskilda genom en 9 m. hög och mycket bred mur. Norr om denna mur ligger mandschu- l. tatarstaden, äfven kallad den inre staden (Nei-tschöng), söder därom kinesstaden l. den södra staden (Nan-tschöng), äfven kallad den yttre staden (Wai-king). Tatarstaden, som är den äldre stadsdelen, har rektangulär form och omslutes af en 23,720 m. lång mur, 13–14 m. hög,
20 m. bred vid basen och 16–17 m. bred vid toppen och genombruten af 9 stadsportar, af hvilka tre gå till kinesstaden. Öfver portarna och i de fyra hörnen finnas 30 m. höga paviljonger (se pl., fig. 1 o. 3). "Dessa väldiga murar", säger G. Curzon, "äro en enastående företeelse i världen och återkalla i minnet Babylons mäktiga murar, som väckte forntidens förundran". Äfven kinesstaden omges af en 15,900 m. lång mur, som är af mindre dimensioner (8 m. hög) och genombruten af 7 portar samt prydd med hundratals tempel, kiosker och bönkapell och i hvarje hörn med paviljonger samt på sidan af hvar port med flaggstänger. Kinesstaden är likaledes af rektangulär form, men är något längre från ö. till v. än tatarstaden. Utanför alla murarna gå breda, vattenfyllda grafvar.
Tatarstaden består i sin ordning af tre delar: tatarstaden i egentlig mening, äfven kallad King-tschöng (hofstaden), där alla mandschuer måste bo och som omfattar de periferiska delarna af stadsdelen, kejsarstaden l. den gula staden (Hwang-tschöng), upptagande midten af stadsdelen, samt den förbjudna l. röda staden (Tu-kin-tschöng), som är
en del af den förra. Kejsarstaden är omgifven med 4–6 m. höga, 1,6 m. tjocka och 7 km. långa murar med 4 portar. I den finnas flera gräfda sjöar
(öfver den norra går den berömda marmorbron) och två uppkastade utsiktshöjder; den ena (King-schan, "utsiktskullen", l. Mei-schan,
"kol-kullen") är 66 m. hög, planterad med vackra träd och lämnar en vacker utsikt öfver omgifningen. Väster om sjöarna ligga den katolska
katedralen S:t Sauveur (Pai-tang) samt residenset för den apostoliske vikarien öfver P. och norra Tschi-li, ett prästseminarium, skola, boktryckeri och sjukhus. Öster om sjöarna ligger det 1892 öppnade universitetet (Tahsüe-tang) med bibliotek, tryckeri och samlingar. Undervisningen i naturvetenskapliga ämnen lämna japanska lärare, medan européer endast äro lärare i språk. Nya universitetsbyggnader ha uppförts n. om staden. Af äldre kinesiska byggnader i kejsarstaden må nämnas ett lama-tempel, förfädernas tempel och flera andra, den kejserliga familjens begrafningshall, riksarkivet. I den förbjudna l. röda staden, som är omgifven af en 5,8 m. hög röd tegelmur, ligga kejserliga palatset, bestående af flera särskilda byggnader (jfr fig. 5), i hvilkas praktfulla salar "himmelens son" höll sitt hof, äfvensom de högste dignitärernas forna palats, statsbiblioteket samt flera tempel, hvaremot ministerierna ha sina lokaler i kejsarstaden. I denna ligger äfven statstryckeriet, där statstidningen utges.
– King-tschöng upptar större delen af tatarstaden. I den ligga en mångfald tempel, residens för flera af de kejserlige prinsarna och det stora klocktornet med en öfver 50,000 kg. vägande klocka. Palatsens tak äro gula, mandarinernas och regeringsbyggnadernas ljusgröna, tempeltaken åter mörkblå, och de stora öppna platserna äro belagda med färgade glaserade tegel. I dess sydöstra del står det på Kublai-kans befallning (1279) byggda observatoriet, som sedermera sköttes af de romersk-katolske missionärerna. I södra delen af denna stadsdel ligger legationskvarteret, där efter belägringen af de europeiska ambassaderna under boxarupproret (se Kina, sp. 71) de europeiska makterna uppbyggt befästa legationshotell, och hela kvarteret är omgifvet med murar. Utom Europamakterna ha Japan, Förenta staterna, Belgien, Nederländerna och Spanien praktfulla legationspalats där (jfr fig. 8). Öfver hufvud är tatarstaden den förnämligare stadsdelen med de vackraste byggnaderna, bredare och renligare gator, de flesta templen o. s. v. Utanför dess östra, norra och västra vallar ligga tempel åt solen, jorden och månen. –
Kinesstaden är däremot handelns och industriens centrum och liknar snarare en stor marknadsplats än en stad, ehuru väl förhållandena betydligt ändrats efter boxarupproret, i det att hufvudgatorna nu stenlagts. Gatorna (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
