Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1883) och "Persia as it is" (1886), m:me
Dieulafoi, "La Perse, la Chaldée et la Susiane"
(1886), Hedin, "Genom P." etc. (1887),
"Konung Oscars beskickning till schahen
af P." (1891) och "Öfver land till Indien"
etc. (2 bd, 1910), Stahl, "Reisen in Nord- und
Zentral-P." (Ergänz.-heft 118 till Petermanns
Mitt. 118) och "Zur geologie P:s" (ibid. 122),
lord Curzon, "Persia and the persian question"
(2 bd, 1892, med bibliografi öfver europeiska
verk om P. åren 900–1891), O. E. G. Browne, "A
year amongst the persians" (1893), J. de Morgan,
"Mission scientifique" (5 bd, 1897–1904),
Radde, " Wissenschaftliche ergebnisse der
expedition nach Transkaspien und Nord-Chorassan"
(Ergänz.-heft 126 till Petermanns Mitt.,
1898), A. Falk, "Persien, folk och stat" (i
"Ymer", 1899), C. E. Yate, "Khurasan and Sistan"
(1900), P Sykes, "Ten thousand miles in Persia"
(1902), J. Greenfield, "Die verfassung des
persischen staates" etc. (1904), N. Malcolm,
"Five years in a persian town" (Jesd, 1905),
A. V. W. Jackson, "Persia, past and present"
(1906), I. Adams, "Persia by a persian" (s. å.),
och Ella Sykes, "Persia and its people" (1910).
(J. F. N.)
Historia. P:s historia utgår från det lilla
område vid Persiska viken, som af grekerna
kallades Persis (kilskr. Parsa, nypers. Pars,
arab. Fars), ett namn, hvarmed västerlänningarna
beteckna Iran (d. ä. i geografisk mening landet
mellan Tigris och Sind). Redan i äldsta tider
inbegrepos därunder oftast icke blott alla de
provinser, som tillhöra det nuv. P. (hvars
eget officiella namn är Iran), utan äfven
Afganistan och Belutsjistan, hvilka länder i
midten af 1700-talet lösrycktes från det öfriga
Iran. Namnet härledes vanligen från folknamnet
perser, som betyder "ryttarfolk" (af sanskr.
parasch, stridshäst).
I. Från äldsta tider till det mediska väldets
störtande (omkr. 550 f. Kr.}. Vid historisk tids
början beboddes hela Iran af indoeuropeiska
folk, som själfva kallade sig arier (fnpers.
ariya, östiran. airya, "herrar") och med
sig till största delen assimilerat (eller
ock utrotat) underkufvade stammar af annan
ras. Iranska personnamn omtalas från västra
Asien redan omkr. 1600 f. Kr. och förekomma
i Tell-el-Amarna-brefvet (fr. 1400 f. Kr.; se
Amarna) för åtskilliga furstar i Syrien
och Mesopotamien, hvilket anses häntyda på en
iransk framryckning västerut omkr. midten af 2:a
årtusendet f. Kr. Iranska krigare, kanske urspr.
i andra makters tjänst, torde därvid ha stiftat
egna små furstendömen i västra Asien, men om
dem känner historien nästan intet. De iranska
hjältesagor Firdausi (se d. o.) återger i sitt
berömda diktverk "Schah-name" ("Kungaboken")
börja med den äldsta kulturens grundläggare
på jorden och sluta med Jesdedjerd, den siste
sasaniden; någon trovärdig persisk urhistoria
är naturligtvis ej i dem att finna. På historisk
mark inträda dessa hjältesagor möjligtvis med de
siste konungarna af kajanernas sägenfrejdade ätt,
men Irans och därmed P:s verkliga historia börjar
först med omnämnandet i assyriska kilinskrifter,
från senare hälften af 800-talet f. Kr., af
Medien, hvars fornpersiska namn Mada, urspr.
turanskt, betyder "land". Medernas land var
nordvästra delen af nuv. P.; de bekände sig
till Zarathustras
lära och lågo i ständiga strider med
assyrierna. Om inre förhållanden i Medien och det
påstådda grundandet af en enhetlig medisk monarki
under Deiokes se Medien. Lydfurstar under den
mediske storkonungen torde ha styrt i Persis,
och en af dem, Kyros, af akemenidernas ätt,
störtade (omkr. 550 f. Kr.) det mediska väldet
och gjorde Medien till en del af det stora
persiska rike, hvars grundläggare han blef. –
II. Akemenidernas tid (omkr. 550–331 f. Kr.).
Kyros (se d. o. 1, lat. namn Cyrus, i bibeln
kallad Kores) härstammade från en lydfurste öfver
P., hvilken i grekiska skrifter kallas Achæmenes
(däraf dynastiens namn akemenider) besegrade
och tillfångatog omkr. 550 vid Pasargadæ den
mediske storkonungen Astyages, sammansmälte
Medien med P. till en riksenhet och utvidgade
under ständiga härnadståg sitt rike åt alla
håll. Lydien eröfrades (546), och babyloniska
väldet störtades (539), hvarefter judarna
tillätos återvända ur den s. k. "babyloniska
fångenskapen". I ö. omfattade hans rike Arachosia
(= sydöstra Afganistan) samt i n. Chorasmia (=
Chiva), Baktrien (nypers. Balch) och Sogdiana (=
nuv. Buchara och Samarkand). Sedan Kyros fallit
i ett fälttåg (enligt den vanligaste uppgiften
mot ett "skytiskt" folk, massageterna), blef
hans son Kambyses (kilskr. Kambudschija) det
 |
| Fig. 9. Dareios I:s sigill, med kil-inskrift på 3 språk ("Jag är Darayavus, konungen"). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
