Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, Daniel, i Tällberg - Persson, Per - Persson, Peter Adolf - Perstorp - Persulfat, kem. - Persvadera - Pert, sjöv. Se Pärt - Perth. 1. Grefskap i mellersta Skottland - Perth. 2. Hufvudstad i nämda grefskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtgörande härvid, som innebar en brytning
med liberala samlingspartiets ståndpunkt i
rösträttsfrågan, åstadkom stor misstämning inom
partiet och vållade, att han 1908 icke kom att
tillhöra partiets förtroenderåd, hvaraf han
eljest alltjämt varit led. alltsedan partiets
bildande 1900. Vid inträdet i riksdagen anslöt
sig P. till gamla landtmannapartiet, men gick
efter landtmannapartiernas sammanslutning som
vilde och var sedan en af inbjudarna till
samlingspartiets bildande. Han är led. af
frisinnade landsföreningens förtroenderåd och
verkställande utskott. Landstingsman sedan 1907,
var han landstingets vice ordf. 1910-11 och
ordf. sedan 1912. Han är också sedan 1908 vice
ordf. i länets hushållningssällskap. Han
var medlem af kyrkomötet 1909.
T-s.
Persson, Per, universitetslärare, språkforskare,
klassisk filolog, f. 31 dec. 1857 i Västra
Vingåker, Södermanlands län, blef 1875 student
i Uppsala, aflade 1878 filos. kandidat-
och 1883 licentiatexamen, promoverades 1886
till filos. doktor och utnämndes s. å. till
docent i klassiska språk därstädes. 1889-95
innehade P. gång på gång förordnanden att
förestå professuren än i latinska språket
och litteraturen, än i grekiska, än åter
e. o. professuren i klassiska språk. 1895
utnämndes han till professor i latinska
språket och litteraturen. Tidigt förvärfvade
han sig genom vetenskapliga arbeten namn som
en af våra mest framstående forskare på den
jämförande språkvetenskapens område. Redan
hans gradualafhandling, Studia etymologica,
behandlade några af denna vetenskaps
svåraste problem. 1891 utgaf P. Studien
zur lehre von der wurzelerweiterung
und wurzelvariation (i "Uppsala univ:s
årsskrift"), det grundläggande arbetet på den
indogermanska stambildningsläran. 1912 utkom
Beiträge zur indogermanischen wortforschung
(2 bd). Sällsynt behärskning af de olika
indogermanska språken, utomordentlig fyndighet
på det etymologiska området, skarpsinnig
semasiologisk kombinationsförmåga ha här
skapat ett verk af monumental karaktär,
hvilket torde bli af vägledande betydelse för
det fortsatta arbetet inom den komparativa
lingvistiken. Bland hans öfriga, den latinska
filologien mer direkt berörande arbeten märkas De
origine ac vi primigenia gerundii et gerundivi
latini (i "Skr. utg. af K. Humanistiska
vet. samf. i Uppsala", II: 2, 1894),
Adnotationum Plautinarum specimen I (s. å.),
Om ett nyligen upptäckt fragment af en romersk
kommunallag (i "Skr. utg. af K. Humanistiska
vet. samf. i Uppsala", V: 12, 1897) m. :fl. Som
akademisk lärare utmärker sig P. för
mönstergill klarhet och skarp framställning.
(E. N-n.)
Persson, Peter Adolf, målare, f. 25 sept. 1862
i Kvistofta, Skåne, d. 15 jan. 1914 i Tyrin-ge,
Skåne, studerade vid konstakademien i Stockholm
1882-86 och i Paris 1889 och 1890, målade
skånska landskap, skogsmotiv och företrädesvis
slättmotiv, i ganska sträf kolorit, men med
lokaltrohet och karaktär. "Pilalléernas gamla
knotiga åbäken, de smutsiga resterna af dikenas
snöbryggor och de bara, svarta markerna - allt
står fram i ärlig karghet och hårdhet och som
verkningsfull motsättning till det vida stycke
bygd i bakgrunden, där ett kyrktorn skiner i
ett sollyst fält" (P. Rosenius). Bland
hans arbeten märkas Tidig vår (utst. 1897),
I vårbrytningen (utst. 1909), Vinterafton i
Nordskåne (s. å., Hälsingborgs museum), Bondgård
vid landsvägen, Vinter m. fl. målningar i Malmö
museum samt äfven stämningar från Stockholms
skärgård, från Värmland . (Sommarmorgon,
Sommarnatt) och Norrland (Svarta templet,
snömotiv från Sylfjällen, utst. 1912).
G-g N.
Perstorp, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. 5,296 har. 1,384 inv. (1913). Annex
till Oderljunga, Lunds stift, Norra Åsbo
kontrakt. Inom socknen ligga Gustafsborgs
fiskodlingsanstalt och P:s ättiksyrefabrik
(se Gustafsborg).
Persulfat, kem., salt af öfversvafvelsyra SO3.OH,
t. ex. kaliumpersulfat K.O.SO3.
Persvadera (lat. persuadere), intala, öfvertala.
Pert, sjöv. Se Pärt.
Perth. 1. Grefskap i mellersta Skottland,
skildt genom Grampianbergen i v. och n. från
Argyll, Inverness och Aberdeen, genom Ochil
hills och Firth of Tay i s. ö. från Kinross,
Clackmannan och Fife, genom floden Forth
på en längre sträcka i s. från Stirling och
i n. ö. utan naturlig gräns stötande till
Forfar. 6,457 kvkm. 124,342 inv. (1911). 1901
talade 78 pers. endast gaeliska, 11,446 både
engelska och gaeliska. Beläget på gränsen till
Högländerna, omfattar P. nästan allt, som är
karakteristiskt för Skottland och erbjuder
en rik omväxling af hög- och lågland. Mellan
Grampianbergen i n., som med sina åsar och
isolerade höjder fylla omkr. 4/5 af landet, samt
Ochils i s. och deras fortsättning mot n. ö.,
Sidlaws, ligger ett mer eller mindre bredt
lågland, hufvudsakligen bestående af floddalar:
Strathtay, Strathmore, som sträcker sig in i
Forfar, Strathearn och Menteith, mellan Teith
och Forth, samt Carse of Gowrie, mellan Sidlaws
och Firth of Tay. Nästan utan undantag flyta
floder och strömmar mot ö. och s. ö. och nå
hafvet genom hufvudfloderna Forth och Tay. I
allmänhet utgå de från långsträckta sjöar
(lochs), hvilka bildats i fördjupningar vid
foten af bergen och af hvilka många, såsom Loch
Ericht, Rannoch, Tay, Earn, Voil och Katrine,
utmärka sig för sin storlek och sina vackra
omgifningar. Omkr. 20 proc. af arealen äro odlad
jord, 6 proc. skogbevuxna. Industrien lämnar
företrädesvis gröfre linnevaror, bomullsväfnader,
schalar o. d. Grefskapet genomskäres af flera
järnvägar, af hvilka en går öfver Grampianbergen
vid Drumochterpasset (460 m.). I Skottlands
historia har P. ett klassiskt rykte. Där lågo
de genom Ossians sånger förevigade platserna,
Macbeths slott samt den genom W. Scotts "Lady of
the lake" berömda Loch Katrine. – 2. Hufvudstad
i nämnda grefskap, vackert belägen vid foten
af Kinnoul hill, hufvudsakligen på högra
stranden af Tay, öfver hvilken en stenbro för
till förstaden Bridgend på andra sidan. 35,854
inv. (1911). Med undantag af kyrkan S:t John, som
till hufvudsaklig del härstammar från 1200-talet,
eger P. få byggnadsminnen kvar från medeltiden
och har nu ett modernt utseende. P. har ett
berömdt gymnasium och en 1760 stiftad akademi för
filosofiska, matematiska och naturvetenskapliga
studier. I stadens parker stå statyer af Walter
Scott och prins Albert. Industrien sysselsätter
sig hufvudsakligen med tillverkning af linne-,
jute- och ylleväfnader. Staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
