- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
595-596

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertit, miner. - Pertkunta, sjöv. Se Knop - Pertlina, sjöv. Se Kabelslaget och Pärt - Pertonerad, fonet. - Per tot discrimina rerum - Pertteli. Se Bertils, Sankt - Pertuis - Perturbation - Pertussin l. Timjansirap, farm. med. - Pertussis, med. Se Kikhosta - Perty, Joseph Anton Maximilian - Pertz, Georg Heinrich - Peru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pertkunta-Peru

596

(mikroklin) och albit, hvarvid albiten bildar
tunna strimlor eller blad, inlagrade på bestämdt
sätt i .ortoklasen. Om albitinlagringarna äro
redan ma-kroskopiskt eller med svag förstoring
iakttagbara, kallas sammanväxningsprodukten
pertit; äro inlagringarna mikroskopiskt fina,
kallas den mikropertit; sjunker slutligen
deras storlek under gränsen för mikroskopisk
iakttagbarhet, kallas den kryptopertit. I
sistnämnda fall spåras albitens närvaro i
ortoklasen dels genom optiska, dels genom kemiska
af-vikelser från hvad som annars karakteriserar
en normal, ren ortoklas (= kalifältspat). A. Hng.

Pertkunta, sjöv. Se Knop.

Pertlina, sjöv. Se Kabelslaget och Part.

Pertonërad, fonet., tonande. Se Accent, sp. 85,
och S t ä m t o n.

Per tot discri’mina rerum, lat., genom så många
faror, citat ur Æneiden (I: 204). Jfr Per varios
c a s u s etc.

Pe’rtteli. Se Bertils, Sankt.

Pertuis [pärtull. 1. Namn på tre sammanhängande
sund vid Frankrikes västra kust: P. Bre-ton,
n. om ön Re, P. d’Antioche, mellan denna ö
-och ön Oléron, samt P. de Maumusson, emellan
fastlandet och Oléron. - 2. Kommun i franska
dep. Vaucluse (Provence), vid Lëze, en biflod
till Durance, och Lyon-järnvägen. 4,838
inv. (1901). College, sidenspinnerier,
oljeproduktion.

l o. 2. J-F. N.

Perturbation (lat. perturbätio). 1. Förvirring,
bestörtning, omhvälfning. - 2. Astron. Se D
e-k Ii nation och Störinga r. - 3. Fys., en
starkare, oregelbunden ändring i jordmagnetismen,
förrådande sig genom ovanliga rörelser hos de
jordmagnetiska instrumenten. Se Deklination,
Jordmagnetism och Norrsken, sp. 3.

Pertussin 1. Timjansirap, farm. med., blandning
af sockersirap och ett på herba Thymi (af
Thymus vulgaris) beredt, flytande extrakt, som
ges för att mildra den häftiga hostretningen
vid kikhosta (pertussis) och akut katarr i
luftrör och strup-hufvud. Det försättes ofta med
flytande extrakt på herba Serpylli (af Thymus
Serpyllum) med brom-salter, bromoform m. m.
C. G. S.

Pertu’ssis, lat., med. Se Kikhosta.

Pe’rty, Joseph Anton Maximilian, tysk filosof,
f. 1804 i Ornbau, d. där 1884, professor i Bern,
utvecklade en mystisk spiritism, bl. a. Die
mystischen erscheinungen der menschlichen
natur (1861; 2-a uppl. 1872) och Der jetzige
spiri-tualismus und verwandte erfahrungen der
vergan-genheit und gegenwart (1877). Jfr P
:s själfbiografi, Erinnerungen aus dem leben
eines natur- und see-lenforschers des 19:ten
jahrhunderts (1879). S-e.

Pertz, Georg Heinrich, tysk historieforskare,
f. 1795, d. 1876, var till börden hannoveran
och innehade befattningar vid kungliga arkivet i
Hannover, men ådrog sig äfven tidigt preussiske
ministern v. Steins uppmärksamhet och fick af
denne i uppdrag att leda utgifvandet af Monumenta
Germania? histonca (1826 o. f.). Han utgaf till
största delen själf källorna för den karolingiska
tiden samt redogjorde i "Archiv der gesellschaft
fur ältere deutsche geschichtskunde" (bd 5-14,
1824-72) för dessa arbeten och sina forskningar i
tyska och främmande handskriftssamlingar. 1842
åkallades han såsom k. öfverbibliotekarie
till Berlin

med titel af geheime öfverregeringsråd och valdes
till medlem af vetenskapsakademien. 1873 trädde
han tillbaka från öfverbibliotekarietjänsten
och 1875 från sin själfständiga ledning af
arbetet med "Monumenta". Till Tysklands nyare
politiska historia lämnade P. viktiga bidrag
genom Leben des ministers freiherrn von Stein
(6 bd, 1849-54) och det af H. Delbrück afslutade
Leben des feldmar-schalls grafen N. von Gneisenau
(3 bd, 1864-69, 2 bd, 1880-81). Han var sedan
1833 korresponderande ledamot af Samfundet för
utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia.

Peru [pero’], off. República del Perú,
republik på Syd-Amerikas västra kust, mellan
3° 21’ och 17° 55’ s. br. samt 68° 50’ och
81° 19’ v. lgd (Punta Parina, Syd-Amerikas
västligaste udde), gränsar i n. till Ecuador,
i ö. till Brasilien och Bolivia, i s. till Chile
och i v. till Stilla hafvet (se 2 kartor öfver
Syd-Amerika vid art. Amerika). P. ligger i ännu
oafgjorda gränstvister med alla sina grannar,
bl. a. med Chile, som i freden 1884 erhöll
prov. Tacna på 10 år, men ännu icke återställt
densamma. Området omkring Amasonfloden i v. till
Pongo de Manseriche och i n. till bifloden
Caquetá göra såväl Ecuador som P. och Colombia
anspråk på. P:s areal anges därför mycket olika,
växlande mellan 1,137,000 och upp till 1,871,100
kvkm. Den officiella uppgiften är 1,769,804
kvkm., den sannolikaste omkr. 1,300,000 kvkm. Den
2,150 km. långa kusten saknar nästan alldeles
vikar och goda hamnar äfvensom öar. – Största
delen af landet (utom längst i n. ö.) uppfylles
i hela sin bredd af Anderna, lämnande endast en
50–200 km. bred kustremsa mellan sig och hafvet,
hvilken dock på några ställen, såsom s. om
Guayaquilviken, är fullständig öken. Bergen dela
sig vid Ecuadors gräns i tre hufvudkedjor, skilda
från hvarandra genom Amasonflodens och

illustration placeholder
Fig. 1. Berg- och dallandskap i norra Peru: kedjor af Anderna, med den snötäckta

toppen Huailas.


Huallagas floddalar. Den västligaste (Cordillera
occidental) höjer sig mot s., där den i
Huascan når 6,721 m. och innesluter en och
annan högslätt, såsom Cajamarca, samt förgrenar
sig i sin sydliga ända i två kedjor, som
omsluta Rio Santa l. Huaraz, P:s mest betydande
kustflod. Skild ifrån dessa berg genom Marañons
dal, går Cordillera central med toppar intill
5,000 m. och ofta splittrad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free