- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
685-686

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peterspenningen l. Romarskotten - Peterssen, Hjalmar Eilif Emanuel - Petersskans. Se Kobron - Petersson, Per Johan - Petersson, Nils (P. i Runtorp) - Petersson, Axel Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diplomatarium", VI). För den följande tiden känner man
ej sådana omfattande redogörelser, men enstaka
kvittenser och fullmakter för påfliga uppbördsmän
visa, att skatten allt framgent indrefs. 1472
inskärptes dess utgörande särskildt i Skara
stift. Sista kända fullmakten för en påflig
kommissarie att i Sverige uppbära denna penning
är af 1515. På Västerås riksdag 1527 synes äfven
"romarskotten" varit på tal. Det uppges nämligen
i den latinska redaktionen af ordinantian,
att den hädanefter skulle ingå till kronan,
men den synes i stället från den tiden alldeles
försvinna. Den namnes för sista gången i ett
kontrakt mellan konungen och Linköpings kapitel
2 sept. 1527. - De ofvan nämnda räkenskaperna
och berättelserna ha för oss fått en egen
historisk betydelse. Man har lagt dem till
grund för folkmängdsberäkningar i Sverige under
medeltiden, och de äro i själfva verket så godt
som det enda användbara materialet för sådana. Se
härom 0. Montelius’ uppsats i "Svensk tidskrift"
(1870) och H. Hildebrands "Sveriges medeltid".

Endast namnet gemensamt med ofvannämnda
skatt till påfvestolen har den moderna
"peterspenningen". Den senare är en insamling
af gåfvor åt påfven. Sådana insamlingar
börjades först 1860 i Wien, men ha sedermera
vunnit efterföljd på skilda håll inom den
romersk-katolska världen och därigenom antagit
karaktären af en ständig frivillig skatt till
påfvestolen, särskildt sedan Pius IX 1871
afvisat garantilagens (se d. o.) inkomst. På
1870-talet steg denna frivilliga peterspenning
till omkr. 20 mill. frcs, men har betydligt
sjunkit, särskildt sedan franska kulturkampen
(uppges nu vara blott omkr. 3 mill. frcs). Se
0. Jensen, "Der englische peterspfennig" (1903),
och C. Daux, "Le denier de S. Pierre" (1907).
Ehd. (Hj. H-t.)

Peterssen, Hjalmar Eilif Emanuel, norsk målare,
f. 4 sept. 1852 i Kristiania, studerade i
Eckersbergs skola, vid akademien i Köpenhamn,
i Karlsruhe 1871 och vistades sedan 5 år i
München. Från denna tid härrör bl. a. den
lilla genretaflan Fördjupad i studier (1874,
Nationalmuseum i Stockholm), vidare Kristian
II underskrifver dödsdomen öfver Torben Oxe
(1876, museet i Breslau, ett betydande
kraftprof af en så ung målare, typiskt
Mün-chenmåleri i karaktär, stoffbehandling
och koloristisk hållning) samt Judaskyssen
(två varianter) och två damporträtt (1878, i
Kristiania nationalgalleri). 1879-83 vistades
han mestadels i Eom, målade Korsfästelsen och
Herdarnas tillbedjan (resp. Johannes- och Jakobskyrkan,
Kristiania) och slog under denna tid in på modernt
luftstudium med totalt uppgifvande af Münchenskolans
ateljékolorit: Siesta (interiör med figurer från en
osteria, målad 1880 i Sora, där Kröyer samtidigt vistades,
Nationalgalleriet i Kristiania). Friluftsbilderna
Piazza Montanara och Panteonplatsen följde 1883 och 1884.
P. bosatte sig nu i Kristiania, vistades i Paris
1896-97 och blef sistn, år led. ät svenska
konstakademien. Hans arbeten visa ett kraftigt
och intensivt sökande på olika områden:
Sommarnatt i Norge (1886, Nya pinakoteket i
München), Nocturne (samma motiv med en naken
kvinna, 1887, Stockholms nationalmuseum),
Kristus i Emmaus (1887, Kristiansands
domkyrka) och Getsemane (1889, Korskirke i
Bergen), karaktärsporträttet Mor Utne (1888,
Nationalgalleriet), den präktiga friluftstaflan
Lax fiskar e (utst. i Paris 1889), själf porträtt
(1890, Uffizi-galleriet), det utmärkta porträttet
af Arne Garborg (1894, Nationalgalleriet),
den figurrika och spirituella gruppbilden Det
norske Selskab med Wessel som hufvudperson
(1896), norska naturstämningai (Vid middagstid,
1897, Göteborgs museum), italienska solstudier
(Tvätterskor i Rapallo, 1903, Köpenhamns
konstmuseum). Under de senare åren har P. målat
hufvudsakligen porträtt, men äfven dekorativa
taflor (Gujamars sång, 15 väggstycken i en
privatbostad, 1904 ff.) samt altartaflor (Kristi
himmelsfärd, i Ullerns kapell, Kristiania, 1909).
G-gN.

Petersskans. Se Kobron.

Petersson, Per Johan, universitetslärare,
öfversättare, f. 8 maj 1816 i Skirö socken,
Jönköpings län, d. 19 juni 1874 i Uppsala,
vardt 1835 student i Uppsala, 1842 filos. doktor
och docent i latinsk poesi, 1847 adjunkt vid
Uppsala katedralskola, 1854 adjunkt och 1859
professor i latinska språket och litteraturen vid
universitetet där. Utrustad med poetisk känsla,
formtalang och improvisatorisk talegåfva, gjorde
P. sig mycket bemärkt vid de första skandinaviska
studentmötena (1843 och 1845). Han öfversatte
ypperligt Stagnelius på latinska hexametrar
(1840-42) och belönades 1843 med Svenska
akademiens 2:a pris för skaldestycket Sapphos
klagan. Hans förmåga att på svensk vers tolka
de latinske skalderna, i synnerhet de lyriske
och elegiske, var högst framstående. 1860 utkom
hans öfversättning af Tibullus elegier.

Petersson, Nils (P. i Runtorp), riksdagsman,
f. 26 apr. 1828 i Torsås, Kalmar län, d. 11 nov. 1896,
öfvertog eget hemman 1849 samt representerade Södra Möre
härad i bondeståndet vid ståndsriksdagarna fr. o. m. 1859.
1873–96 var han samma valkrets ombud i Andra
kammaren, där han genom sin ytterliga
sparsamhetsifver och den torroliga satir,
som kryddade hans anföranden, blef en af de
mera uppmärksammade personligheterna. P. var
den förste, som motionerade om inskränkning
i städernas representationsrätt, framträdde
som ifrig protektionist och invaldes efter
"nya landtmannapartiets" bildande i dess
förtroenderåd. I rent politiska såväl
som kulturella frågor var P. afgjordt
konservativ. Han var 1873–78 led. af
lagutskottet, 1879–96 af statsutskottet
och 1883 af försvarsutskottet, där han
genom sina prutningar väsentligt förstörde
alla utsikter till framgång för det Posseska
härordningsförslaget. Däremot understödde han,
väl närmast af politiska hänsyn, 1892 års
härordningsförslag. Som statsrevisor fungerade
han 1878, 1883 och 1888–90. I hemorten verkade
han som led. af Södra Kalmar läns landsting
från institutionens tillkomst 1863 till sin död
(med undantag af 1881).

V. M.

Petersson, Axel Jakob, svensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free