Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plädera - Pläner, Planerkalk - Pläter - Plöjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Plädera-Plöjning
1106
Plädera (fr. plaider, mlat. placitäre, af
pla’ci-tum, godtfinnande, åsikt), hålla ett
försvarstal inför rätta; tala till förmån för
någon eller något.
Planer, Plänerkalk, kallas i Sachsen en
gråhvit, märgelaktig, ofta glaukonitisk
kalksten med anledning af sina jämna och plana
förklyft-ningsytor. Plänern tillhör kritsystemet,
och stundom har namnet äfven användts att
beteckna under-afdelningar af detta (t. ex. undre
och öfre planerkalk och plänermärgel,
motsvarande turon- och, delvis, senonetagerna).
B. L-n.*
Pläter (ty. plattirte arbeit, af sp. platå,
silfver; fr plaqué), plåt eller bleck af en
mindre dyrbar metall, som man på en eller båda
sidor belagt med en dyrbarare sådan för att
spara på den ädlare metallen och ändock ge det
hela utseende af sådan. Sålunda pläteras silfver,
guld eller platina på koppar, guld eller platina
på silfver, tenn på bly o. s. v. Pläteringen
tillgår sålunda, att på den ytterst väl rengjorda
ytan af underlaget (koppar-, silfver-, blyplåten)
lägges ett likaledes ytterst väl rengjordt, lika
stort, men tunnare bleck af plä teringsmetallen
(silfver, platina, guld), hvarefter alltsammans
utvalsas till tunnare bleck, hvarvid de båda
metallerna sammanhållas endast genom adhe-sion
mellan ytorna. Genom de stora framsteg, som
galvanoplastiken (se Galvanoteknik) under senare
tiden gjort, har användandet af pläter i betydlig
grad minskats. Jfr Förgyllning och FörsiHring.
C. A. D. (F. S-e.)
Plöjning användes hufvudsakligen för att
luckra och vända jorden och därigenom befordra
dess för-vittring och förmultning, hvarigenom
växtnäring blir tillgänglig för växterna, samt
underlätta utsädets myllning. Genom plöjning
ger man dessutom åkerjorden önskad form (tegar,
drillar), förstör ogräs samt myllar gödsel och
gröfre utsäde. Bearbetnin-
Fig 1. Plogtiltans form och vridning.
gen mellan grödorna inledes därför vanligtvis
med plöjning, och denna utgör en väsentlig
del af jordens trädesbehandling. Efter djupet
skiljer man mellan skum-, vanlig och r a j o l-
1. d j u p p l ö j-n i n g, allteftersom plogen
arbetar endast i ytan (7,5-10 cm.), genom hela
matjordlagret eller äfven upplöjer en del af
alfven (se D j u p k u 11 u r). Vanligen plöjes
jorden i tegar (fig. 2), skilda genom slut- eller
tegfåror för ytvattnets afrinnande, men stundom
köres rundt fältet - f i g u r-, c a r r é-
1. fyrkantplöjning (fig. 3) -, hvarvid
jorden kommer att ligga platt, utan
vattenfåror. Tegplöjningen sker i viss ordning,
tegläggning, vanligen
Fig. 2. Teglagd åker. a viiridteg,
b tegrygg, C slutfåra.
så, att fältet uppdelas i parallella kullriga
tegar, med en kring fältet löpande vändteg (a i
fig. 2). Vanligen sker tegläggning med växling,
så att tegrygg
Fig. 3. Anordning af figurplöjning.
(tegens upphöjda midt) lägges i den förra
tegfåran (fig. 4-5), och plöjningen sker antingen
som sam-manplöjning, då man kör rundt tegryggen
vändande åt höger, eller som isärfällning, då man
vänder åt vänster, körande rundt slutfåran, d.
Fig. 4. Ryggläggning på tegen.
v. s. ömsevis på hvardera af två närgränsande
tegar. Då tegläggningens ändamål är att
underlätta ytvattnets afrinnande, göras tegarna
smalare och kullri-gare, ju mindre genomsläpplig
jorden är, från 3,s
Fig. 5. Tegläggning, slutfårans bildande
(24-25-26).
m. bredd på styf lerjord till 21,5 m. eller mer
på lätt jord och vid trädesbruket. Vid detta
plägar en plöjning ske i rät vinkel mot den
vanliga tegrikt-ningen för att utjämna åkerytan,
s. k. tvärplöjning. För att befordra vattnets
afrinnande och jordens ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
