- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1139-1140

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poincaré. 2. Raymond Nicolas Landry P. - Poinciana, bot. - Poinsettia, bot. Se Euphorbia - Poinsot, Louis - Point - Point de Galle. Se Galle, sp. 615 - Point Dungeness. Se Dungeness - Pointe - Pointe-à-Pitre - Pointe de Penmarch. Se Penmarch - Pointe des Galets - Pointe des Lacerandes. Se Dronaz - Pointelin, Auguste Emmanuel - Pointer, eng. Se Hunden, sp. 1312 och pl. I, fig 2 - Pointe Sèche. Se Dry point, sp. 922 - Pointillé - Pointillism - Point Loma - Points d'Alençon. Se Alençon och Spetsar - Points de Malines. Se Mecheln och Spetsar - Poir. - Poiré, Emmanuel (Caran d'Ache)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1139

Poinciana-Poiré

1140

ska hofvet, men de äfven beramade besöken i
Köpenhamn och Kristiania nödgades han inställa
på grund af spänningen mellan Österrike-Ungern
och Serbien och den däraf föranledda hotande
utrikes-situationen, hvilken en vecka senare
utmynnade i stormaktskriget (aug. 1914). Genom
att tillsätta en nationell koncentrationsministär
med sådana allmänt kända och aktade män som
Viviani, Delcassé, Ribot, Millerand och Briand
(26 aug.) skapade P. ökadt förtroende inom landet
för den verkställande maktens förmåga att leda
dess öden under jättekriget.

P. blef 1909 medlem af Franska akademien,
väsentligen på grund af sin politiska
vältalighet. Bland hans arbeten märkas. Du
droit de suite dans la propriété mobiliere-,
l’anden droit et le code civil (1883, hans
doktorsaf handlin g), Idées con-temporaines
(1906, en samling tal och studier i skilda
ämnen), Questions et figures politiques
(1907), Causes littéraires et arlistiques
(1908) och Ce que demande la cité. (1912, en
populär redogörelse för den franska statens
administrativa och politiska organisation).
1. I. F. S-e. 2. E. A-t.

Poinciana L., bot., trädsläkte af
fam. Legumi-nosæ, underfam. Cæsalpinioideæ,
med 3 arter i tropiska Afrika och Asien. Bladen
äro dubbelt parbladigt delade med talrika
små småblad, de stora röda blommorna sitta
i klasar vid grenspetsarna. P. regia,
flamboyant, som är vild på Madagaskar,
blommar nästan på bar kvist och erbjuder då
ett praktfullt skådespel. Jämte den likaledes
präktigt blommande P. elata odlas .den ofta
i Afrika och Ostindien som prydnadsträd.
G. L-m.

Pojnse’ttia, bot. Se Euphorbia.

Poinsot [poäså7], Louis, fransk matematiker,
f. 1777 i Paris, d. där 1859, blef 1809
professor i matematik vid Ëcole polytechnique
i Paris och var sedan 1843 medlem af Bureau
des longi-tudes. P. bidrog väsentligen
till mekanikens utveckling genom den rent
geometriska metod, som han angaf för lösningen
af frågor rörande kroppars rotation, samt
genom att vid härledningen af mekanikens
grundläggande satser utgå från teorien för
kraftpar. Inom den rena matematiken behandlade
han företrädesvis talteorien samt teorien för
polygoner och polyedrar, hvilken sistnämnda
teori af honom utbildades genom införande
af de s. k. stjärnpoly-edrarna (se P o ly
ed e r). Bland P:s skrifter må nämnas Théorie
nouvelle de la rotation des corps ii "Journal des
mathématiques pures et appli-quées", 1834) och
Elements de statique (1804; ll:e uppl. 1872), en
lärobok, som i många årtionden ansågs klassisk.
(I. F.)

Point [poa’], fr., eg. punkt. Jfr Poäng. - Point
d’appui [-pui’], understödspunkt för en häfstång,
stödjepunkt. - Point de vue [-da vy]> synpunkt. -
Point d’honneur [-dånnör], hederskänsla. -
Pointëra. Se Poäng.

Point de Galle [p<wä de ga’l]. Se Ga 11 e,
-sp. 615.

Point Dungeness [pai’nt dandjine’s]. Se
Dungeness.

Pointe [poa’t], fr., spets, udd; udden i en
kvick-"het eller i ett epigram, det pikanta i
en anekdot (sv. form vanligen poäng).

Pointe-å-Pitre [pwät a pitr], folkrikaste staden
och förnämsta handelsplatsen på franska ön

Guadeloupe i Västindien, ligger på sydvästra
kusten af Grande-Terre och har en af
de bästa hamnarna på Antillerna. 22,664
inv. (1911). Eegelbunden ångbåtsförbindelse
med Europa. Export af socker, kakao och vanilj.
(J. F. N.)

Pointe de Penmarch [påä’t da päma’rj]. Se
Penmarch.

Pointe des Galets [poät dä gala], den
viktigaste hamnen på franska ön Kéunion i
Indiska hafvet, belägen på öns nordvästra
kust, har järnvägsförbindelse utefter
kusten med S:t Benoit och S:t Pierre jämte
mellanliggande orter (bl. a. S:t Denis).
J. F. N.

Pointe des Lacerandes [pwä’t dä lasrä’d]. Se D
r o n a z.

Pointelin [pcoätlå7], Auguste Emmanuel,
fransk målare, f. 1844 i Arbois, Jura,
egnade sig först åt vetenskapliga studier,
öfvergick 1866 till måleriet och blef lärjunge
af Maire i Paris. Han målar landskap med poetisk
uppfattning och är i synnerhet mästare i att
framställa stora vidder i stämningsfull ton,
med starkt uttryck af enslighet, såsom Morgon
i bergen,. Morgonrodnad, Regnväder, Höstbild i
Jurabergen och Septemberkväll. Landskap i olja
och pastell af P. finnas i Luxem-bourggalleriet
och flera franska museer. Ett typiskt landskap
från S:t Eoche eges af Göteborgs museum.
G-g N.

Pointer [påi’nte], eng. Se Hunden, sp. 1312 och
pl. I, fig. 2.

Pointe séche [pwät säj]. Se D ry point, sp. 922.

Pointillé [pwåtije], fr. (af pointe, spets,
udd). En målning, teckning eller gravyr säges
vara utförd au pointillé, då den är utförd
medelst fina punkter i st. f. med breda
penseldrag eller fortlöpande linjer. Jfr
Punkteringsmaner.

Pointilli’sm [pö>äntill-; se Pointillé], i
målarkonsten sättet att lägga färgen oblandad
på duken i prickar, som, då man ser målningen
på något afstånd, sammanflyta för blicken
till en färgyta. , Metoden lämpar sig bäst
för framställning af atmosfä-risk liflighet
och rörlighet. Jfr Impressionism. - P o i n t
i 11 i’s t, målare, som hyllar pointillismen.
G-g N.

Point Loma [påi’nt låu’me], en hög udde, som
skjuter ut i Stilla hafvet, delvis omslutande
den naturliga hamnbassängen vid staden San
Diego i Kalifornien. Där finnes, förutom en
militärstation, det internationella centrum
för Universella broderskapet och Teosofiska
samfundet. O-m.

Points d’Alencon [pwä daläså7]. Se Alen-9 o n
och Spetsar.

Points de Malines [pol de mali’n]. Se Me-c h e
l n och Spetsar.

Ppir., vid växtnamn förkortning för J. L. M. P
o i r e t (se d. o.).

Poiré [pwarë], Emmanuel, fransk tecknare under
pseudonymen Caran d’A c h e, f. 1858 i Moskva,
d. 1909. Hans farfader, fransk officer under
Napoleon I, hade gift sig i Ryssland med en
polsk dam. P. kom till Paris 16 år gammal,
egnade sig, sedan han fullgjort sin värnplikt,
uteslutande åt teckning och blef en af den
moderna karikatyrens främsta representanter
i Frankrike. Hans teckningar i "Chat noir",
"La vie parisienne", "Le rire" och "Le figaro"
röra sig inom politik, finans-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free