Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ponceletmedaljen - Poncet, Ambroise och Jules - Ponchielli, Amilcare - Poncho - Poncy, Louis Charles - Pond - Pond, John - Ponderabel, fys. - Ponderation - Pondichéry - Pondoland - Pondus - Ponera - Ponera, zool. Se Ponerinæ - Ponerinæ, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1347
Ponceletmedaljen-Ponerinæ
1348
Ponceletmedaljen [påslä’-], en till åminnelse af
Jean Victor Poncelet (se d. o.) uppkallad medalj,
som utdelas af Franska vetenskapsakademien för
förtjänster inom de matematiska och fysiska
vetenskaperna. Den har en gång tilldelats en
svensk, professor E. I. Fredholm.
Poncet [pisa], Ambroise (f. 1835, d. 1868)
och Jules (f. 1838, d. 1873), två franska
Afrikaresande, gjorde med sin morbroder Yaudey
(d. 1854) på 1850-talet flera handelsresor i öfre
Nilens område och anlade flera handelsstationer
vid Nilen och Bahr-el-gasal. Förnämsta
resultatet af deras resor, skildrade i
Annales des voyages (1863-64), var en karta
öfver Nilens mellersta lopp och bifloderna
Dender, Sobat, Seraf och Djur. Se Ch. Buet,
"Les premiers explorateurs fran£ais du Sou-dan
équatorial A. Yaudey, A. et J. Poncet" (1887).
(Wbg.)
Ponchielli [pagkie’lli], Ami le a r e, italiensk
tonsättare, f. 1834 nära Cremona, d. 1886
i Milano, från 1881 domkyrkokapellmästare i
Piacenza, ansågs på sin tid för Italiens näst
Yerdi mest framstående operakompositör. Han
debuterade som dramatisk kompositör 1856
i Cremona med I promessi sposi. Vidare
skref han bl. a. operorna La savo-jarda
(1861, omarbetad under namnet Lina, 1877),
Roderico re dei goti (1864), La stella del
monte (1867), I Lituani (1874, omarb, under
namnet Alduna, 1884), Gioconda (1876, till
librett af A. Boito efter motiv ur V. Hugos
"Angelo"; uppförd i Stockholm 1892), II
figliuol prodigo (1880) och Marion Delorme
(1885). Af hans verk har endast "Gioconda"
funnit väg till utlandet. Denna opera är
italienskt melodirik samt i orkesterbehandlingen
ganska modern, men ingifvelsen har hämmats
af librettens orimligheter och frånstötande
drag; bäst är 3:e aktens storslagna final.
E. F-t.
Poncho [på’ntjå], sp., ett slags grof mantel,
som begagnas i Syd-Amerika och utgöres af ett
fyrkantigt stycke kläde eller annat ylletyg med
ett hål på midten, afsedt att träda hufvudet
igenom (se fig. 2 i art. Peru).
Poncy [påsi’], Louis Charles, fransk folkskald,
f. 1821 i Toulon, d. där 1891, var murare, då
han, inspirerad af Racine, började dikta. Han
uppträdde först med de enkla och melodiska
sångerna Mannes (1842) samt Le chantier
(1844). Beskyddad af Villemain, Arago,
G. Sand och Bé-ranger, förmåddes han lämna
muraryrket och sattes 1850 till sekreterare
vid handelskammaren i Toulon. S. å. utkom
hans diktkrans La chanson de chaque métier och
sedermera Contes et nou-velles (4 bd, 1868-73),
Poésies (5 bd, 1868) m. m.
Pond, holl., skålpund, = l kg. I äldre tider
motsvarade l pond 0,494 kg. Jfr P u n d.
Pond [på’nd], John, engelsk astronom, f. 1767
i London, d. 1836, blef 1811 Maskelynes
efterträdare som direktör för observatoriet i
Greenwich och inlade stora förtjänster om den
astronomiska observationskonsten. Särskildt
intresserade han sig för bestämningar af
fixstjärnornas orter och utgaf flera delvis
mycket omfattande stjärn-kataloger, grundade
på de i Greenwich verkställda observationerna.
(B-d.)
Ponderabel (lat. ponderäbilis), fys., vägbar,
en egenskap, som tillkommer all materia. Som
motsättning häremot ställdes fordom s. k. i m
p o n-
d e r a b i l i e r (se d. o.),
senare ersatta af världsetern.
(L. B. i3.)
Ponderatiõn (af lat. po’ndus, vikt, tyngd),
väg- ning, af passning, en sådan anordning af
de olika partierna af en figur, en grupp, en
teckning eller målning, att de liksom uppväga
eller motsvara hvarandra.
Pondichéry [<i>pådiʃeri’]. 1. Fransk besittning
på Koromandelkusten i Indien, inom brittiska
distriktet South Arcot, Madras, består af 8
kommuner: P., Oulgaret, Villenour, Bahour,
Tiroubouvané, Vettapacom, Modeliarpet och
Anaucoupom med en sammanlagd areal af 291
kvkm. och 184,840 inv. (1911). - 2. Hufvudstad
i Frankrikes indiska besittningar, ligger i
ofvannämnda område, 143 km. s. om Madras, och
är genom en bibana till Villapuram förenad
med södra Indiens järnväg. Staden består af
två kvarter: européernas "hvita stad" och
infödingarnas "svarta", hvilka äro skilda
genom en kanal, och har 47,539 inv. (1912),
hvaraf omkr. 2,000 européer och afkomlingar
af sådana. Den är säte för guvernören öfver
de franska besittningarna i Indien, de högsta
civila och militära myndigheterna, en ärkebiskop
och har college, prästseminarium, bibliotek,
botanisk trädgård, teater samt åtskilliga
fabriker, bl. a. ett bomullsväfveri och
några spinnerier. P. har blott en öppen
redd, hvars ringa djup, i förening med
den starka bränningen, tillåter endast
flatbottnade farkoster att inlöpa. Likväl
är P. medelpunkten för fransmännens indiska
handel. – P. anlades 1674 på ett af rajan i
Bijapur till fransk-ostindiska kompaniet afträdt
område, innehades af holländarna 1693–99 samt af
engelsmännen 1761–63, 1778–85 och 1793–1816 och
återlämnades sistn. år definitivt åt fransmännen
med villkor, att de ej skulle få anlägga några
fästningsverk där eller underhålla trupper.
1 o. 2. (J. F. N.)
Pondoland [på’ndåHländ], territorium i brittiska
Kapkolonien, mellan 31°-32° s. br., omfattande
landet mellan Natal, East Griqualand, Tembulan<3
och Indiska hafvet. 10,147 kvkm. 234,637
inv. (1911), hvaraf 1,383 européer eller hvita;
af återstoden utgöres största delen af de
till kaffrerna hörande pondo (1. amapondo),
omkr. 1,100 äro hotten-totter. Landet höjer sig
från kusten i terrasser till omkr. 1,200 m. och
genomflytes af S:t Johns-floden. Skogar täcka
de högre delarna. De viktigaste produkterna
äro palmer, bananer, oranger, citroner,
bomull, nötkreatur och hästar. - Denna del
af kafferlandet besattes under strider med
infödingarna redan 1878 af engelsmännen, men
först 1894 införlifvades det med Kapkolonien.
J. F. N.
Po’ndus, lat., egentligen vikt, tyngd; styrka och
eftertryck i tankar och ord; personligt anseende,
myndighet, inflytande, värdighet.
Ponöra (lat. põnere), förutsätta, antaga,
tänka sig.
Pone’ra, zool. Se Ponerinæ.
Ponerinæ, zool., underfamilj af myror, omfattande
former med 1-ledad petiolus och starkt utvecklad
gadd samt med pupporna höljda i af larverna
spunna kokonger. Såväl i kroppsbyggnad som
lefnadssätt visa sig ponerinerna vara de lägst
stående bland alla " myror, men på samma gång den
gemensamma stam, af hvilken öfriga underfamiljer
kunna betraktas som yngre skott. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
