Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Port Vendres - Portvin - Portzpol. Se Ouessant - Portådern, anat. Se Blodomlopp - Portör - Porvoo - Porzana, zool. Se Kärrhönssläktet - Porös - pos. - Posada - Posada-Herrera, José de - Posadas, stad. Se Misiones - Posadowsky-Wehner, Arthur von - Posamenter-varor - Poschiavo, Val di
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1479
Portvin-Poschiavo
1480
handelshamnen och den nya krigshamnen, skyddad
af flera fort och batterier. Omkr. 2,568
inv. (1901). Hafsbad, tillverkning
af korkproppar, handel med vin.
J- F- N-
Portvin [part-; port. vinho do Porto’],
ett starkt, fylligt, något sötaktigt, till
färgen.brunrödt vin, hvars drufva växer i
de portugisiska provinserna Tras-os-Montes
och Beira-Alta kring floden Douros öfre
lopp. Det har sitt namn af staden Oporto,
stapelplatsen för handeln därmed. Skörden
företages i början af okt., och årliga
produktionen af exportvaran belöper sig till
100,000 hl. Särskildt berömda, om också icke
oöfverträffade, årgångar ha 1815 och 1820 års
skördar lämnat. Exportportvin försättes med
sprit, dels för att afbryta jäsningen, innan
sockerhalten nedgått för mycket, dels för att ge
vinet dess egendomliga typ, hvartill bidrar en
tillsats af garfämnesextrakt. Sprittillsatsen
sker i form af konjak, destillerad af inhemska
billigare vinsorter. Färgen regleras med
fläderbärssaft. Det sålunda beredda vinet har en
alkoholhalt af i medeltal 19 proc., under det
naturvinet blott når upp till 12 proc. Portvin
erfordrar 6-8 år för att mogna; goda märken
tilltaga därefter i kvalitet samt bli med åren
allt mjukare och lenare i smaken. Den betydliga
alkohol- och garfsyrehalten åstadkommer vinets
sammandragande smakegenskaper. "Hvitt" portvin
beredes af drufsaften ensam, rödt af drufsaft,
som fått jäsa tillhopa med skalen. Sedan 1876
har phylloxeran anställt svåra härjningar i
vingårdarna, som dock sedan 1890-talet åter
kunnat bringas i högre kultur. – Exporten
af portvin började på 1300-talet, då det
"svarta vinet" från Portugal blef bekant
i Italien. Sedermera kom det i smaken i
England och de skandinaviska länderna,
och 1693 utfördes redan 66,000 hl., hvaraf
hufvudparten till England, där det under
1700- och 1800-talen var synnerligen mycket i
bruk. Under perioden 1789- 1815 lär i medeltal
Englands årliga portvinsimport ha uppgått
till 210,000 hl. Emellertid framkallade den
stora konsumtionen en mängd förfalskningar,
och för att motverka denna för Portugals
export skadliga trafik stiftade den ryktbare
Pombal det s. k. Alto-Douro-kompaniet, som
1754-1833 hade uteslutande monopol på handeln
med portvin och utöfvade sträng kontroll
öfver tillverkningen. Monopolbolaget upplöstes
först 1866, sedan exporthandeln genomgått en ny
dekadensperiod. öfver hufvud torde få vinsorter
ha blifvit så utsatta för efterapningar och
förfalskningar som portvin, i Tyskland och
Amerika t. o. m. fabriksmässigt. Jfr Vin.
G. H-r.
Portzpol. Se Ouessant.
Portådern, Venæ portæ, anat. Se Blodomlopp.
PortÖr (af fr. porteur, bärare), ett slags
plattcylindrisk blecklåda, som botanister
nyttja för att däri hemföra växter från sina
exkursioner.
Porvoo [på’rvå], finskt namn på Borgå (se d. o.).
Porzäna, zool. Se Kärrhönssläktet.
Porös (fr. poreux), försedd med stora porer
(se d. o. 2), pipig, hålig, svampliknande till
sin byggnad.
pös., förkortning för positivus.
Posada [påsada], sp., gästgifvargård, värdshus.
Posäda-Herrëra, José de, spansk politiker, f.
1815 i Leares (prov. Oviedo), d. 1885 i Madrid,
blef vid unga år professor i nationalekonomi
vid universitetet i Oviedo och 1840 led. af
cortes, där han tillhörde liberalerna. P. var
inrikesminister 1858-63 under Isturiz och
O’Donnell och 1865-66 ånyo under O’Donnell samt
1868-69 spansk ambassadör i Kom. Från 1875
var han gång efter annan president i cortes
samt okt. 1883-jan. 1884 konseljpresident i en
"dynastiskt liberal" ministär.
Posadas [påsa’das], stad. Se M i s i o n e s.
Posadowsky-Wehner, Arthur von, tysk statsman,
f. 3 juni 1845 i Gross-Glogau, tillhör en
gammal schlesisk adelssläkt Posadowsky, som
1743 erhöll preussisk grefvevärdighet och
1761 till sitt namn fogade namnet Wehner, blef
efter studier i Breslau 1867 där juris doktor,
egnade sig först åt jordbruk och sedan åt den
administrativa ämbetsmannabanan samt blef
1873 i landtråd. 1882-85 var l han led. af
preussiska landtdagens deputeradekammare, var
1885- 93 landeshauptmann för provinsen Posen
och efterträdde aug. 1893 von Maltzahn som
riksfinansminister. Denna post utbytte han juni
1897 mot statssekretariatet för inrikes ärenden
samt blef samtidigt preussisk statsminister och
rikskanslerens ordinarie ställföreträdare. Han
råkade emellertid i konflikt med rikskansleren
von Bülow som konservativ motståndare till dennes
"blockpolitik" med åtföljande eftergifter åt de
liberala grupperna och afgick till följd däraf
i juni 1907. P. ådagalade som minister lifligt
och fördomsfritt intresse för sociala frågor
samt inlade synnerligen stora förtjänster
om utvecklingen af ålderdomsförsäkringen
för arbetare. Dessutom hade han stor andel i
tillkomsten af 1904-05 års handelstraktater och
tillhörde i riksdagen regeringsbänkens flitigaste
och mest auktoritativa talare. P., som 1907
blifvit medlem af preussiska herrehuset, invaldes
1912 ånyo i riksdagen, denna gång som vilde, enär
hans socialreformatoriska sträfvanden afiägsnat
honom från det konservativa partiet, hvars
grundåskådning han dock delar. P. åtnjuter genom
sina grundliga kunskaper, sin stora arbetsflit
och sitt upplyst patriotiska sinnelag stor
aktning inom olika partier. Förutom politiska
broschyrer (om handelspolitik, arbetarförsäkring,
bostadsfrågan) har P. utgifvit Geschichte
des schlesischen uradligen geschlechts
der grafen P. (1891). Jfr J. Penzler och
H. Ehrenberg, "Graf P. als finanz-, sozial-
und handelspolitiker, an der hand seiner reden
darge-stellt" (4 bd, 1907-11), och L. von
Wiese, "P. als sozialpolitiker" (1909).
V. S-g.
Posamentër-varor (fr. passementier, snörma-kare),
snörmakeriarbeten.
Poschiavo [påsk-], Yal di, alpdal i schweiziska
kantonen Graubünden, genomdragen af alpvägen
öfver Bernina och floden Poschiavino, hvars
hufvudkälla är Lago Bianco vid Berninapasset och
som i dalen bildar den 1,96 kvkm. stora Lago di
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
