Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Posse. 15. Arvid Rutger Fredriksson P. - Posse. 16. Gustaf (Gösta) Maurits P. - Posse, Otto - Posselt, Ernst Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1883 afgick från statsministerposten och
utnämndes till president i Kammarrätten, i
hvilken egenskap han fungerade till 1889. Som
ledamot af Första kammaren för Södra Kalmar
län 1882–90 intog P. en tillbakadragen
hållning, men uttalade sig under tullstriden
mot spannmålstullar och prononcerade sina
sympatier för en moderat rösträttsreform. Som
parlamentstalare uttryckte P. sig kort och
klart, ofta med skärpa och alltid med lugn och
värdighet. Han var led. af Landtbruksakademien
(1879) samt hedersled, af Fysiogr. sällskapet
i Lund (1878) och Örlogsmannasällskapet (1880).
16. Gustaf (Gösta) Maurits P., den föregåendes
broder, landthushållare, politiker, f. 12
jan. 1823 på Hjälmshult i Malmöhus län,
d. 31 mars 1888 på Vreten, Skaraborgs län,
blef student i Lund 1839 och promoverades 1844
till filos. doktor. Han ingick därefter på den
militära banan och var 1849–54 underlöjtnant
vid Andra lifgrenadjärregementet, men egnade
sig sedermera åt skötseln af de jordegendomar
han sammanfört under namn af Vreten. Han
deltog också lifligt i sin orts allmänna
angelägenheter, var från Skaraborgs enskilda
banks stiftande ordf. i dess styrelse samt
1863-67 och 1870-87 led. af Skaraborgs läns
landsting (1873-74 som vice ordf. och 1875-84
som ordf.). Redan 1853 gjorde P. sitt inträde på
riddarhuset, där han (med undantag af 1862-63)
sedermera deltog i följande ståndsriksdagar. Han
ansågs tillhöra den jämförelsevis frisinnade
fraktionen, men sällade sig slutligen till
representationsförslagets motståndare. 1869–77
led. af Första kammaren för Skaraborgs län och
1878–84 för Kristianstads län, spelade P. där
en ej ringa roll som en af de mest verksamma
medlemmarna af den grupp, som i de gemensamma
voteringarna samverkade med Andra kammarens
landtmannaparti. 1880–82 var han led. af
landtförsvarskommittén.
– P:s son, Nils Fredrik P., f. 11 juni 1853, egare af
Vreten, Dala, Ljunghem m. fl. egendomar i Skaraborgs län,
som i många år bedrifvit en storartad affärsverksamhet
med mejeriprodukter och spelat en bemärkt roll
i länets landsting och hushållningssällskap,
är från 1910 led. af Första kammaren och
tillhör dess majoritetsparti.
1. M. G. S.
2, 3, 5, 6 o. 9. P. S.
4 o. 11. A. S.
8 o. 14. (S. C.)
10. O. A. L–r.
7, 12 o. 13. P. S. (L. S.)
15. (V. M.)
16. V. M.
Posse, Otto, tysk arkivman, f. 29 juli 1847 i
Weissensee (i Thüringen), var 1872-73 anställd
vid statsarkivet i Marburg och 1873-74 vid
statsarkivet i Weimar samt blef 1874 ämbetsman
vid "Hauptstaatsarchiv" i Dresden, hvars direktor
han är sedan 1906. Bland P:s många arbeten inom
genealogiens och sfragistikens områden märkas Die
siegel der Wettiner, der landgrafen von Thüringen
und herzöge von Sachsen (2 bd, 1888-93), Die
Wettiner, genealogie des gesamthauses Wettin
(1897), Die siegel des adels der Wettiner lande
bis zum jahre 1500 (3 bd, 1903-08) och Die siegel
der deutschen kaiser und könige von 751–1806
(4 bd, 1901–13). Vidare har han skrifvit handboken
Die lehre von den privaturkunden (1887) och
från 1881 ledt utgifningen af urkundssamlingen
"Codex diplomaticus Saxoniæ regiæ". P. har
inlagt betydande förtjänster om utbildningen af
metoderna för konservering af gamla handskrifter.
Posselt, Ernst Ludwig, tysk historiker,
f. 22 jan. 1769 i Durlach i Baden, d. 11 juni
1804 i Heidelberg, blef 1784 gymnasielärare i
Karlsruhe och 1781 "amtmann" i Gernsbach samt
nedlade 1796, till följd af sympatier för franska
revolutionens idéer, sitt ämbete och egnade sig
därefter helt åt historiskt skriftställen. Ett
olyckligt äktenskap gjorde honom hypokondrisk,
och 1804 greps han så starkt af den mot hans vän,
den franske generalen Moreau, af Napoleon öppnade
högförrä-deriprocessen och af ängslan för att bli
indragen i målet, att han begick själf mord. -
P:s historiska skrifter äro väsentligen endast
kompilationer, men de vittna om stor beläsenhet
och äro affattade i en fängslande stil, hvarför
de länge voro mycket lästa. Bland dem märkas
Geschichte der deutschen fur alle stände (2 bd,
1789-90; jämte fortsättning af Pölitz utg. i
ny uppl. i 4 bd, 1828), Geschichte Karls XII
(efter Voltaire, 1790), Geschichte Gustavs III
(1792; "Konung Gustaf III :s historia", 1812; 2:a
uppl. 1819) och Kleine schriften (1795). P. utgaf
äfven tidskrifterna "Taschenbuch fur die neueste
geschichte" (9 bd, 1794-1803) och "Europäische
annalen" (1795-1804; utkom till 1820); i dessa
framträdde hans lifliga sympatier för franska
revolutionen. P:s Werke utgåfvos af Weick i 6 bd
(1828 ff.). Jfr en biografi öfver P. af Gehres
i "Kleine chronik von Durlach", II (1827).
(V. S–g.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
