- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
13-14

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekvesterlåda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

Selden-Seldon

14

ly, f. 1835, d. 1909, som 1860 blef advokat, 1886
led. af underhuset, 1895-1905 var dess talman och
vid sin afgång erhöll peersvärdighet.

Selden [se’ldn], John, engelsk rättslärd,
skriftställare och politiker, f. 16 dec. 1584 i
Salvington i Sussex, d. 30 nov. 1654 i London,
blef vid unga år advokat i London och var från
1623 medlem af underhuset i alla parlament
under Karl I:s regering utom "korta parlamentet"
1640. Eedan 1621 hade han haft väsentlig andel
i tillkomsten af underhusets då afgifna, för dess
statsrättsuppfattning grundläggande protestförklaring
om husets rättigheter och privilegier. 1626 tog han
framstående del i oppositionen mot Buc-kingham och
1628 i gcnomdrifvandet af petition of right (se
d o.). Såsom en bland ledarna af det genom Karl
I:s olagliga skattepålagor framkallade tumultet
i underhuset 1629 insattes han för 8 månader i
Tower. Sedan han blifvit lösgifven, närmade han
sig det rojalistiska partiet, men invaldes 1640 i
"långa parlamentet" och deltog, en anhängare af det
mera moderata partiet, i flera af dess kommittéer för
religiösa, militära och andra frågors ordnande. - Sin
förnämsta betydelse vann S. som skriftställare. Efter
att ha offentliggjort några arbeten öfver de engelska
rättsförhållandenas utveckling utgaf han Titles of
honour (1614), ett ännu värdefullt arbete, De diis
syriis (1617), ett förträffligt verk i jämförande
semitisk mytologi, och History of tithes (1618),
hvilket arbete om tiondeinstitutionens utveckling
ådrog honom en anklagelse af prästerskapet inför Pri
vy council, arbetets indragning och förbud mot att
bemöta de motskrifter det framkallat. Mest bekant är
hans Mar e clausum (se d. o.), en 1635 publicerad,
men redan 1618 eller 1619 författad skrift, som
åsyftade att mot Grotius’ "Mare liberum" bevisa
Englands eganderätt till de haf, som skölja dess
kuster. Dessutom författade S. De jure naturali
et gentium juxta disciplinam ebrceorum (1640), De
synedriis et prefecturis juri-dicis veterum ebrceorum
(1650-55) m. fl. juridiska arbeten och en alltjämt
i England populär samling bordssamtal, Table talk,
hvilken utkom först 1689. Hans samlade skrifter,
Johannis Seldeni opera omnia. utgåfvos 1725 af
D. Wilkins. (V. S-g.) Seldener. 1. Henrik Johan
Fritiof S., orgelnist, f. 30 april 1829 i Göteborg,
d. 4 dec. 1880 som ’tullförvaltare i Oskarshamn,
egnade sig från ungdomen med hänförelse åt orgelspelet
och ansågs som Sveriges förnämste Bachspelare. -
2. Herman Patrik Thorild S., den föregåendes son,
tidningsman, f. 10 dec. 1874 i Oskarshamn, har såsom
medarbetare i "Nya dagligt allehanda", sedan 1908,
ådragit sig uppmärksamhet, särskildt genom sina (med
Bon S o i r signerade) burleska politiska kåserier.

Seldon, gemensamt namn för de olika anordnin-

gar, hvarmed oxen eller hästen drager fordonet. Vid
hästens användning för fordon tyckes i äldsta tider,
liksom ännu i fråga om oxen, ha brukats o k (se
d. o.); detta torde dock snart nog ha ersatts af
ett slags b r ö s t s e l e (se fig. 1), som saknade
linor, hvadan fordonet drogs medelst stången. Numera
drar hästen med linor eller skaklar, och draget
utgår från selens brösta eller l o k a, resp. koller
(se Sele), medan fordonet styres och hålles igen
förmedelst stången. Huruvida det är lättare att draga
med bröstsele än med öfriga sel-anordningar, är ett
särskildt spörsmål. Grundregeln för dragkraftens
rätta utnyttjande framgår af den

Fig. 1. Bröstsele å antikt förspann.

mekaniska lag, som lär, att en gifven kraft, noga
använd i den riktning rörelsen skall åstadkommas,
framkallar större verkan, än om samma kraft brytes
i en vinkel. Förutsatt, att marken är fullkomligt
jämn, böra draglinorna således ligga så horisontalt
som möjligt, men då terrängen oftast är kuperad och
därigenom uppstår ökad friktion af hjulen, måste
seldonet vara så konstrueradt, att draglinorna få en
lämplig lutning framifrån nedåt.

Fig. 2. Loksele.

Graden af denna lutning (se A och B på fig. 2,
som framställer en loksele) skall rättas efter
framhjulens höjd, hästarnas storlek och seldonets
beskaffenhet. En elastisk förening mellan dragarna
och lasten sparar kraft, upphäfver eller lindrar de
smärtsamma stötarna, som seldonet annars kan orsaka
dragarna, samt sparar sele och fordon. Med elastisk
anspänning dragés äfven betydligt större tyngd under
mindre ansträngning, hvarigenom hästens arbetseffekt
ökas, så att han längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free