Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sellin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
Selsmyrene-Semaja
44
han stod i begrepp att afresa från Norge. Få månader
därefter fick samfundet beteckningen "kongel." Urspr,
afsedt att verka för olika slags allmännyttiga
ändamål, omorganiserades det l jan. 1828 till
ett hushållningssällskap i fysiokratisk anda,
hvilket det fortfarande är. Enl. stadgarna (sista
redaktionen af 28 juni 1909) har S. till syfte att
främja landtbruket och dess binäringar. Samfundet
består dels af anslutna föreningar, dels af
enskilda medlemmar. Organisationen är understödd
af staten (37,500 kr. 1915-16). Samfundets kapital,
hvaribland legat, utgjorde vid 1914 års slut 664,280
kr. Direktionens säte är Kristiania. Samfundets
verksamhet har haft stor betydelse för Norges
ekonomiska utveckling och kulturella förkofran. Det
hade bl. a. väsentlig andel i universitetets
grundläggning 1811. Sedan 1894 har S. utgett
"Tidsskrift for det norske landbruk". 1895
upprättade samfundet ett landtbruksmuseum på Bygdö
kungsgård vid Kristiania. - Se 0. A. överland, "Det
kongel. selskap for Norges vels historie 1809-1909"
(bd l, -1813, 1909; icke fortsatt), och E. Hertzberg,
"S. 1809-1909" (i ofvan nämnda tidskr., 1910).
K. V. II.
Selsmyrene. Se Sel.
Seltersvatten, med., har sitt namn efter Selters,
en på alkaliska koksaltskällor rik ort, belägen
i Hessen-Nassau. Från Nieder-Selters försändes
s. k. äkta Seltersvatten, hvilket begagnas
dels som kurmedel i mag- och lungkatarrer,
dels, och hufvudsakligen, som läskedryck. Det
innehåller förnämligast klornatrium (koksalt)
och natriumbikarbonat (resp. 2,33 och 1,24 på
1,000 delar vatten) samt en riklig mängd fri
kolsyra. Vattnets temperatur i källorna är
+ 15° C. Seltersvatten eftergöres numera i
stor skala, och det konstgjorda vattnet har
mycket inskränkt förbrukningen af det äkta.
O. T. S. (S. J-n.)
Selun. Se Silo.
Selva l. Selven, norsk hamn- och handelsplats i
S. Trondhjems amt vid Agdenes’ befästningar s. om
Trondhjemsfjorden, strax innanför dennas mynning.
K. V. H.
Selvas (sp., "skogar") l. Bosques ("skogar")
kallas de af ogenomträngligt tät urskog bevuxna
slätterna i Syd-Amerika från 2° n. br. till 7°
s. br., d. v. s. från Orinoco och Amasonfloden i
n. till Brasiliens camposregion i s., utgörande
omkr. 6 mill. kvkm. Området har rik fauna, men gles
befolkning, indianer, som lefva af jakt och fiske.
J. F. N.
Se!ven. Se Selva.
Selves [sälv], Justin Germain Casi-m i r de, fransk
politiker, f. 19 juli 1845 i Toulouse, var advokat
i Montauban och därefter 1880-90 prefekt i olika
departement, 1890-96 generaldirektör för post och
telegraf samt 1896 -1911 Seineprefekt. Sedan 1909 är
han led. af senaten. Ehuru utan någon diplomatisk
skolning, blef S. 28 juni 1911, omedelbart före
Marokko-krisens utbrott, utrikesminister i ministären
Cail-laux. Under de långvariga förhandlingar med
Tysklan-d, som, efter att krigsfaran flera gånger
varit öfverhängande, omsider utmynnade i fördraget af
4 nov. s. å. om Marokko och Franska Kongo, förmådde
S. ej intaga den ledande ställning, hvartill hans
ämbete berättigade honom, och mot-
satsen i uppfattning mellan honom och
konseljpresidenten Caillaux försvagade
Frankrikes ställning vid förhandlingarna. Inför
det senatsutskott, som tillsatts att granska
fördragets tillkomst, vägrade S. (9 jan. 1912)
ostentativt att bekräfta Caillaux’ försäkran,
att inga hemliga politiska eller finansiella
förhandlingar förekommit vid sidan af de officiella,
och han inlämnade s. d. sin afskedsansökan,
hvilken dagen därpå framkallade hela ministärens
demission. Jfr A. Tardieu, "Le mystére d’Agadir"
(1912), och P. Albin, "Le ccoup3 d’Agadir" (s. å.).
V. S-g.
Selvjanka, biflod fr. v. till Njemen, infaller
60 km. ö. om Grodno. Under världskriget uppnåddes
S -linjen af de förbundna under prins Leopold af
Bajern 8 sept. 1915, då ryssarna drogo sig tillbaka
öfver S. Följande dag stormades höjderna vid Pjesky,
och ryska ställningarna vid öfre S. anföllos. 10
s. m. började de förbundna under strid öfvergå
floden; dagen därpå genombrötos ryska linjerna på
flera punkter, och ställningarna ö. om staden Selwa
togos; sista striden i denna linje utkämpades vid
nedre S. 12 s. m. L.W:sonM.
Selvretta. Se Silvret t a.
Selånger. 1. Socken i Västernorrlands län,
Medelpads västra domsagas tingslag. 14,797 har. 2,878
inv. (1915). S. utgör ett pastorat i Härnösands stift,
Medelpads västra kontrakt. - 2. F. d. tingslag i
Västernorrlands län, Medelpads västra domsaga och
fögderi, 1914 förenadt med Tuna och Torps tingslag
till ett gemensamt t:g.
Selö, socknar. Se Ytterselö och öfver-s e l ö.
Selö, norsk hamnplats i Austad härad, Lister og Mandal
amt, strax v. om Lindesnes. K. V. II.
Sem (fno. sceeimr, af scer, sjö, och heimr,
hem), härad och pastorat i Jarlsberg og Larvik
amt, kring staden Tönsberg, Norge. 100,is
kvkm. 6,375 inv. (1910). S., som omfattar
landet mellan Aas-gaardstrand och Tönsberg v. om
Kristianiafjorden, tillhör Norges flackaste och
lägst belägna härad. Industriella anläggningar vid
Vallo (se d. o.). I S. låg ö. om Aulielven redan på
Björn Farmands tid kungsgården S. (S ae h e i m r),
där denne konung 927 dräptes af brodern Erik Blodyx;
det blef senare hufvudgården på det under grefvarna af
Jarlsberg hörande godset (se J a r l s b e r g g å r
d). Här påträffades 1903 på gården Oseberg ett berömdt
praktskepp från vikingatiden (se Drake, sp. 818-819).
K. V. II.
Sem, Noas äldste son, enligt den mosaiska berättelsen
stamfadern för assyrier, hebréer, syrier och araber,
hvilka folk därför blifvit kallade semiter (l Mos. 5:
32; 10: 22 ff.). Jfr Semitiska språk.
Sem., farm.) förk. för semen, semina (se S em en).
Semachonitissjön. Se Jordan, sp. 109.
Semafor [-får; af grek. serna, tecken, och forofs,
bärare), en signalapparat. Se Signal. - Semaforera,
ge signal medelst semafor.
Semaja, ett i G. T. ofta förekommande personnamn. Mest
bekanta äro följande: 1. En profet, som af rådde
konung Kehabeam från att börja krig med Isarels rike
(l Kon. 12: 22 ff.). - 2. En till Babel bortförd falsk
profet, som motverkade profeten Jeremias sträfvanden
att bereda de depor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
