Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 135-136 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serafimermedaljen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungtertiära berg, som blott genom en smal, af floden
bildad dalfåra stå i förbindelse med hvarandra.

Floder. Norra S:s viktigaste floder äro gränsfloderna
Donau och Save samt de till dem flytande Drina,
Morava och Timok. Af dessa kan Morava framhållas
som S:s hufvudflod, enär landets förnämsta del är
Moravas flodområde. Genom vinsten från Turkiet 1913
fick S. ännu en betydande flod, Vardar, som i sitt
öfre lopp flyter genom serbiskt område och jämte sina
bifloder afvattnar denna del af landet. Endast landets
allra västligaste delar afflyta till Adriatiska
hafvet, hufvudsakligen genom Ochridasjöns aflopp
Svarta Drin.

Klimat. Växt- och djurvärld. Klimatet är ganska
kontinentalt och uppvisar stora olikheter mellan
låglandet vid Donau och de södra
bergstrakterna. Belgrad har en jan.-temperatur af
-1° med extremer ända till -15°, medan
julitemperaturen är 23° och årsmediet är omkr. 11°. I
Skoplje (290 m. ö. h.) vid öfre Vardar har jan.
-1,1°, juli 24,1° och året 11,8° i medeltal; men
i bergen ligger snön flera månader. Nederbörden
faller hufvudsakligen på våren och försommaren
(april–juli) samt i okt. och stiger i Belgrad till
660 mm. Floran påminner om södra Rysslands eller
mellersta Europas. Den saknar Medelhafsregionens
alltid gröna löfträd. Slätterna sakna trädväxt,
men bergen äro skogklädda. Vid Sjar planina gå ekarna
till 1,500 m., därofvan vidtar en alpregion
till 2,500 m. De talrikast förekommande löfträden
äro ekar af flera arter, som ge upphof till den
stora svinafveln, vidare bokar, askar, almar,
lindar och valnötsträd. Barrträden spela liksom
på den öfriga delen af halfön en mindre roll och
förekomma hufvudsakligen på bergen i sydvästra delen
af landet. Vid Ochrida växa pinjer och cypresser.
Svårgenomtränglig småskog täcker stora områden.
Faunan
eger flera märkliga representanter. Björnen förekommer
i aflägsnare bergstrakter, vargen är allmän. Stengeten
vistas i stort antal på Sjar planina, hjortar,
rådjur och vildsvin uppträda i alla större skogar,
örnar, storkar, fasaner och en mängd vattenfåglar
äro likaledes allmänt förekommande; floderna äro rika
på fisk.

Serbiska folkdräkter.

Befolkningen utgjorde i det gamla området 2,911,701
inv. 1910, med öfvervikt för mankönet (mot 1,000
män 937 kvinnor). Folkökningen är snabbare än i
något annat europeiskt land utom Ryssland (16 per
1,000 inv. årligen; i Sverige 7,6). I de delar, som
vunnos 1913, har folkmängden beräknats till 1,636,291
pers. Af 1910 års befolkning bodde endast 382,882
(13,3 proc.) i städer. Folktätheten var 1910 61
inv. på 1 kvkm., den högsta på
Balkanhalfön, men de nytillkomna delvis glest befolkade
landskapen torde sänka siffran. Ehuru S. har en
etnografiskt ganska blandad befolkning, utgöra dock
de icke-serbiska folkelementen – rumäner, bulgarer,
albaner, greker, turkar, österrikare och ungrare,
tyskar, judar (5,729) samt zigenare (46,148) –
endast ett mindretal, medan de rene serberna voro
2,778,706. Detta enligt 1910 års statistik. Genom
eröfringen 1913 har serbernas antal växt, men
äfven albanernas, grekernas och turkarnas, så
att proportionen mellan folken sannolikt icke är
mycket ändrad. Ty i detta nya område bo serber i
stort antal, och det turkiska vilajetet Kosovo,
som var en del af detsamma, kallades Gamla Serbien,
emedan det varit centrum i det medeltida storserbiska
riket. Den serbiska folkstammen tillhör den stora
slaviska folkfamiljens södra gren, är således närmare
besläktad med ryssar än med polacker och tjecher,
men har dessutom med säkerhet i sig upptagit största
delen af landets ursprungliga befolkning. Serbiska
folket är, trots

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>