- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
453-454

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid den fagra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungaporträtt. Med S:t Olofs och S:t Pers
landsförsamlingar utgör S. ett pastorat inom
Ärlinghundra kontrakt af ärkestiftet. Vid val af
riksdagsmän till Andra kammaren tillhör S.

illustration placeholder
Fig. 5. S:t Pers kyrkoruin.


Stockholms läns norra valkrets. – Om den folkhögskola
med hospits, som är under uppförande i S., se
Sigtunastiftelsen.
(Wbg.)

illustration placeholder
Fig. 6. S:t Olofs kyrkoruin.


I ett påfvebref under 1170-talet till konung Knut
Eriksson nämnes bl. a. Fornesitune, "som biskopssätet
egde, innan det flyttades till annat ställe". Ett
Fornsigtuna (å . nuv. Signesbergs egor, på andra
sidan segelleden till Uppsala) omtalas också i
jordeböckerna. Detta Fornsigtuna har antagligen före
det nuv. S:s anläggning varit en plats med religiös
och politisk betydelse. De sista årens fynd och
forskningar ha gett vid handen, att nuv. S:s ålder
går tillbaka till omkr. 1000 eller ungefär samtidigt
med Olof Skötkonungs officiella öfvergång till
kristendomen. Då Uppsala emellertid länge fortfor
att vara hedendomens medelpunkt, måste Olof söka
skaffa en ny stödpunkt för sina politisk-religiösa
nydaningsförsök. Det nyanlagda S. ser ut att ha varit
en betydande faktor härvidlag. Med sitt läge på
södersluttningen mot den vida fjärden, med sjöleder
åt tre håll och god hamn kunde det nya S. i vida
högre grad än det gamla erbjuda de långt större
utvecklingsmöjligheter för handel och religiös
samfärdsel, som de nya förhållandena kräfde. Såsom
kristen konung kunde Olof ej längre förestå offren
i Uppsala och erhålla den i samband därmed stående
skatten. Olof sökte då, efter närmast angelsaxiskt
mönster, införa penningskatt, och i S. upprättades
landets första med säkerhet kända myntverk,
där under såväl Olofs som under hans son Anunds
regering präglades mynt (se afbildningar af sådana i
art. Anund 3 och Olof 4). På grund af dåtidens nära
samband emellan de religiösa festerna och marknaderna
(mässamarknad) synes Birka (se d. o.), som vid denna
tid torde ha förlorat sin ursprungliga bestämmelse
som handels- och samlingsplats för

illustration placeholder
Fig. 7. Rådhuset i Sigtuna.


sjöfarande och till hvilket förbindelsen under årets
största högtid kunde vara, osäker, snart ha gått
upp i den kristna handelsplatsen S. För Olofs
planer och nya skattepolitik synes tiden dock
ej ha varit mogen. En återgång gör sig snart
märkbar. De kvarstående märkliga kyrkoruinerna
torde böra hänföras till 1000-talets senars hälft
och torde vara uttryck för den starka, hufvudsakligen
engelska missionsrörelse, som då gjorde sig gällande i
Svealand. Adams af Bremen uppgift, att biskop Adalvard
d. y. i S. på 1060-talet vid en enda mässa erhållit
70 marker silfver, synes också tyda på en större
kyrkobyggnadsverksamhet. Omkr. 1100 var hednatemplet
i Uppsala försvunnet, och omkr. 1125 sökte Uppsala,
sedan det vid denna tid fått en biskop, att åter
bli den religiösa centralpunkten i Svealand. Ej ens
sedan det nyinrättade ärkesätet 1164 efter långa
stridigheter förlagts till Uppsala, förmådde Uppsala
ännu på någon tid göra sin religiösa maktställning
emot S. helt gällande. Traditionerna från det hedna
Uppsala gjorde platsen länge mindre lämplig som
kristen medelpunkt. I påfvebref från 1215 (eller
1216) är nämligen fråga om det svenska ärkesätets
förflyttning från Uppsala till "Sittim", hvarmed
tydligen måste afses Sigtuna. Ehuru förflyttningen ej
kom till stånd, fortfor dock S. ännu att i kyrkligt
afseende vara en ort af stor betydelse. Under förra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free