Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
615
Sinding
616
galleriet). Under en resa till Italien målade han
bl a. Tarantella (dans på en terrass i skarpt
solsken på Capri, en i norskt måleri ganska
ensamstående tafla). Han bodde sedan i München
och i Berlin till 1891, besökte dock ofta hemlandet
och gjorde studieresor utmed kusten. Från början af
1880-talet äro flera storslagna stämningslandskap
från Lofoten, däribland fjällbilden Från Reine
(1882, Nationalgalleriet). En resa till Ishafvet
1895 medförde friska, kraftfulla studier. 1895-96
målade han i Leipzig en panoramabild öfver slaget vid
Leipzig 1813. 1894 ff. utgaf han två diktsamlingar
och flera skådespel och komedier; bland dramerna
märkes Iråka (1896, som väckte stark polemik efter
uppförandet). Han visade dessutom en mindre vanlig
förmåga som teatermålare och var under slutet af
1890-talet äfven instruktör vid Kristiania teater och
därefter vid Centralteatern. S. slog sig sedermera
åter ned i München, där han blef professor. Han var
en ytterst mångsidig begåfning. Hans bästa område
är Nordlandsskildringarna, från vintermörker och
norrsken till de första solglimtarna och den ljusa
sommarnatten. Förutom i norska nationalgalleriet
är han representerad i Nationalmuseum i Stockholm
(Vid yttersta skären, sommarnatt, inköpt 1897),
i Köpenhamns konstmuseum (Vårdag i Lofoten) och i
Nya pinakoteket i Mtin-chen (Badande gossar, 1889).
2. Stefan Abel S., d.en föregåendes broder, skulptör,
f. 4 aug. 1846 i Trondhjem, blef student 1865, idkade
juridiska studier, innan han på allvar egnade sig åt
konsten, blef då till en början elev af J. Middelthun,
fortsatte studierna i Köpenhamn och 1871 i Berlin
för Alb. Wolff. Han utförde där sin första staty,
Völund smed. Återkommen till Kristiania, måste
han för att lifnära sig utföra handtverksarbeten,
dekorativ och ornamental skulptur. 1876 gjorde han en
resa till Paris. 1878 utförde han en staty, Fången,
i knä-böjande ställning, som väckte uppmärksamhet på
världsutställningen i Paris (ett något förändradt
exemplar i marmor, 1913, finns i Glyptoteket i
Köpenhamn). Från 1879 är reliefen Karl Johan lägger
grundstenen till Kristiania slott (i slottets
vestibul). 1880-85 vistades S. i Kom, från 1885
var han bosatt i Köpenhamn, och 1890 blef han dansk
medborgare. Från detta skede stamma hans betydande
monumentala verk, Barbarkvinna bär sin sårade son ur
striden (1883), Fången moder ger sitt barn di (1887;
afbildad å pl. VIII till art. Bildhuggarkonst), Två
människor (en ung man omfamnande en ung kvinna, 1891;
alla dessa finnas i marmor i Köpenhamns Glyptotek,
exemplar i marmor och brons äfven i Kristiania
national galleri) samt Ung kvinna vid sin makes
lik (1892, i brons i Köpenhamns konstmuseum). Han
utförde äfven åtskillig kyrklig skulptur, dessutom
en reproduktion af Freunds Valhallafris, som blifvit
förstörd vid Kristiansborgs brand
1884 (S:s modell 1887 i Glyptoteket), och
experimenterade med polykrom plastik. Högst
karaktärs-full är Släktens äldsta, en bild i helfigur
af en gammal kvinna, skuren i trä med fasthållande
i högsta möjliga grad af stockens form (1898,
Glyptoteket). 1899 utförde S. statyer af Henrik
Ibsen och Björn-stjerne Björnson (i brons utanför
Nationalteatern i Kristiania, en modell i zink af
Björnsonsstatyn i Glyptoteket). Den realistiska
uppfattningen väckte opposition och polemik. För
teaterns foajé utförde S. en staty af Laura Gundersen
i Hjördis’ roll. 1901 följde Ole Bulls staty (i
Bergen). Den stora gruppen Moder jord utfördes 1900,
gruppen Tillbedjan (en yngling knäböjande framför
en ung flicka) 1903. S. å. aftäcktes i Washington
ryttarmonu-mentet öfver general Sherman, påbörjadt
af Eohl Smith, som till följd af sjukdom ej kunde
fortsätta arbetet, hvarefter S. fullbordade det. 1904
hade S. modellerat en Valkyrja till häst (statyett i
elfenben och brons, Glyptoteket) -, den utfördes sedan
i monumental storlek och uppställdes på Grönningen i
Köpenhamn 1910. 1911 bosatte S. sig i Paris. Bland
hans nyare arbeten märkas Idyll (grupp i marmor,
en yngling och en ung flicka,
Lifsglädje, staty af Stefan Sinding.
1912), Lifsglädje (kvinnostaty, i brons och elfenben
1913, se fig.; båda dessa arbeten i Glyptoteket),
Angelus (ett gammalt par på knä med armarna om
hvarandras skuldror, 1914), Natten (grupp, s. å.),
Själf porträtt (staty i brons 1916, Glyptoteket),
flera graf monument och porträttbyster. S:s konst
är kraftfull realism, buren af lidelsefull energi
i komposition och formbehandling, af ett ständigt
sökande efter styrka och karaktär i form och
uttryck. S. fick 1897 professors titel. 1889 blef han
led. af svenska konstakademien. Göteborgs museum eger
af S:s arbeten två reliefer i marmor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
