Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skofjärden ... - Skoglar Toste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tax. till 38,000 kr. (1915), och annan fastighet,
tax. till 448,500 kr.
Skoglar Toste. Se Skaguls-Toste.
Skoglig, som har afseende på
skog och skogsförhållanden. Ordet används
numera i facklitteraturen i st. f. forstlig,
en från Tyskland lånad fackterm, som numera
är föråldrad. Man tdar sålunda om skogliga
förhållanden, trädens skogliga egenskaper o. s. v.
G. Sch.
Skogman, svensk adlig ätt, som härstammar
från kyrkoherden Jakob S. i Perno församling (Nyland,
Finland), hvars son Karl David S. (se S. 1) adlades
1826 med bibehållande af namnet S. och 1854 erhöll
jriherrlig värdighet (han tog som friherre ej
introduktion).
1. K a r l (C a r 1) D a v i d S., friherre,
ämbetsman, författare, f. 26 okt. 1786 i Lovisa,
Finland, d. 20 febr. 1856 i Stockholm, studerade
vid Borgå gymnasium, blef 1803 student i Åbo,
där han större delen af studenttiden bodde hos
F. M. Franzén, samt aflade 1803 kansli- och 1804
hof rättsexamen. Sistnämnda år blef han auskultant
vid Åbo hofrätt och e. o. kanslist vid Inrikes
civilexpeditionen, 1806 kopist där, 1807 och 1808
protokollsförare i Rikets allmänna ärendens beredning
och de kungl. regeringarna. Inrikes-expeditionens
dåv. chef, M. Rosenblad, fäste snart sin uppmärksamhet
vid den dugande ynglingen, och 1809 anställdes han vid
den nyinrättade Handels- och finansexpeditionen, där
han 1809-11 hade H. Järta och 1811-12 G. F. Wirsén
till förmän samt 1811 utnämndes till förste
expeditionssekreterare. Året därpå i okt. sändes
han för att studera olika frågor, som rörde
statshushållningen, på statens bekostnad utomlands,
först till England, där han, inberäknadt en resa till
Skottland, stannade omkr. ett år, därefter till det
1813 till Sverige af trädda Guadeloupe, hvarest han
under den utsedde guvernörens frånvaro fick fungera
som dennes ställföreträdare, och for därpå, sedan ön
i maj 1814 - f. ö. i enlighet med hans önskningar -
afträdts till Frankrike, öfver S:t Barthélemy till
Förenta staterna, hvarifrån han i juli 1815 återkom
till Stockholm. Han hade under resan ingående studerat
de besökta ländernas näringslif och finansväsen i
olika riktningar. Efter hemkomsten förordnades han att
föredraga besvärsmål och s. å. äfven till led. i 1812
års tullförfattningskommitté, blef 1817 sekreterare
i kommittén för utredning af de finansiella frågor,
som skulle föreläggas riksdagen, samt 1818 led. af
statsberedningen och af kommittén för förändradt
räkenskspssätt vid tullverket. I april 1821
förordnades han tills vidare till statssekreterare i
Handels- och finansexpeditionen och blef s. å. led. af
Generaltulldirektionen samt utnämndes i mars 1824
till statssekreterare i nyssnämnda expedition, hvilken
maktpåliggande befattning han utöfvade ända till 1838,
då han
blef president i Kommerskollegium. Äfven under
statssekreteraråren och senare var han led. i
ett stort antal kommittéer, såsom 1822 års stora
finanskommitté, mellanrikshandelskommittéerna af åren
1824 och 1855 (ordf. i den senare), 1830 år^
beskattningskommitté, tulltaxekommittéerna af
åren 1839 (ordf.) och 1847, kommittén ang.
ordnande af kreditförhållanden och läroanstalter 1852
(ordf.), en rad kommittéer för omreglering af vissa
förvaltningsmyndigheter m. fl. 1830-35 var
han chef för myntverket och från 1833 till
sin utnämning till ämbetet t. f. president
i Kommerskollegium. 1836 blef han ordf.
i Konvojkommissariatet och 1838 i Teknologiska
institutet, hvars organisation
1825 härrörde från en kommitté, i hvilken
han medverkat; vid ett par tillfällen (1829 och 1831)
förvaltade han jämväl Öfverpostdirektörsämbetet
samt var led. af Stockholms stads sparbank från
dess inrättande 1821 m. fl. Utmärkelser kommo
honom också i stor utsträckning till del,
såsom
1826 adelskap och 1854, på femtioårsdagen
af hans inträde i statstjänst, friherrlig
värdighet, medlemskap i Vet. akad. (1825)
och i Svenska akad. (1847), hedersledamotskap i
Vitt. hist. o. ant. akad. (1842) m. fl. S. var
en energisk och driftig man med rik begåfning
och beläsenhet ej minst i klassisk litteratur,
mångsidiga insikter samt stor äm-betsmannaskicklighet.
Som statssekreterare hade han att främja
statsutvecklingen i handels- och finansärenden
under en tid, då dithörande frågor af olika skäl
trädde i förgrunden. På närings-lifvets
område började man under hans medverkan alltmer
mildra det starkt prohibitivistiska system, som
utmärkt åren närmast omkr. 1820. S.
var själf anhängare af en friare åskådning och
verkade för dess successiva genomförande.
Myntväsendets oredor alltsedan krigen påkallade ock
i stor utsträckning hans arbete, och vid tillkomsten
af 1830 års myntrealisationsbeslut medverkade han
kraftigt. I konungens villkor för sitt bifall
därtill - utsträckt delaktighet för konungamakten i
banklagstiftningen - var han därför starkt engagerad,
och att ständerna 1834 förkastade förslaget
om denna delaktighets grundlagsfästande, var för
honom alltså en betydande motgång, öfver hufvud
angreps han ganska häftigt af 1830-talets opposition,
ställdes både 1834 och 1840 inför riksrätt och
fick 1838 för sin medverkan till ett reglemente, som
i någon mån utsträckte judarnas näringsrättigheter,
sina fönsterrutor inslagna, men upptog med den
bildade mannens fördomsfrihet dylika angrepp lugnt.
Från riksrättsåtalen frikändes han ock. Som
medlem af Riddarhuset deltog han i samtliga
riksdagar till sin död, men yttrade
sig jämförelsevis sällan. 1848-56 var han
jämväl bankofullmäktig. Bland S:s skrifter märkas
arbetena Underrättelse om så kallade besparingsbanker
(1819), Arkivet (en samling politiska,
finansiella och statistiska uppsatser, 3 hftn,
1841-42), det värdefulla arbetet Anteckningar om
rikets ständers bank och allmänna lånerörelsen
i Sverige (I, II, 1845-46), vittra försök, som
utgåfvos under titeln Minnen af lediga stunder (1846),
m. fl. samt en öfv. (med inledning) af J. B.
Says "Afhandling uti hushållsläran" (1823-24).
Ett stort antal uppsatser, promemorior och
utkast af hans hand förvaras i Skogmanska samlingen
(Riksarkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
