Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottlista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skottspole. Se Väfning.
Skottspole-Halle. Se Halle, sp. 1120.
Skottsystem, bot. Se Skott, sp. 1142.
Skottsår. Se Sår.
Skott-tecken, jaktv., alla de märken och tecken,
hvaraf man kan sluta, om och huru ett påskjutet djur,
som ej blir på platsen, är såradt. Dylika tecken äro
dels djurets beteende vid projektilens anslag och så
länge det under flykten är inom synhåll -. djurets
sätt att "teckna i skott" -. dels afskjutna hår å
skottplatsen (se d. o.) samt blod på skottplatsen och
i spåren. För sårade djurs eftersökande och jaktens
humanisering är en rätt tydning af skott-tecken af
största vikt. G. G.
Skottvidd, krigsv., afståndet från ett eldvapens
mynning till den punkt, där kulbanan träffar vågplanet
genom mynningen, vågrät skottvidd, eller ock till
den punkt, där banan skär siktlinjen, skottvidd
på siktlinjen. Den senare är mindre än den förra,
om målet är öfverhorisontellt, tvärtom om det är
underhorisontellt. Skottviddens storlek beror i
främsta rummet på projektilens utgångshastighet och
belastning samt på vapnets elevation. Till följd af
luftmotståndet uppnås största skottvidden ej vid 45°,
såsom fallet skulle vara i lufttomt rum, utan vid
en elevation, som understiger den nyssnämnda med ett
visst mått, större, i den mån utgångshastigheten är
större. Sålunda ligger gränsen för skottviddsökningen
hos en kastpjäs vanligen vid 40 à 42°, hvaremot
den vid en kanon med hög utgångshastighet uppnås
redan vid 30 å 35°. Med de kraftigaste nu i
bruk varande kanonerna, 41 cm. kustkanoner med
omkr. 850 m. utgångshastighet, kan uppnås en
skottvidd af närmare 30 km. Ang. skottvidden
vid öfriga vapen se Handeldvapen, Haubits,
Kanon och Mörsare. Jfr Kulbana och Riktning.
G. af Wdt.
Skottår. Se Kronologi, sp. 40.
Skotussa, forngrekisk stad i Tessalien (Pelasgiotis)
s. om Larissa, anses ha varit den första plats, på
hvilken det sedan till Dodona (se d. o.) flyttade
oraklet gett sina svar. Ruiner finnas vid Supli. I
närheten ligga de i forntiden under namnet
Kynoskefalai (se d. o.) kända bergshöjderna. J. C.
Skotväg, detsamma som lunnväg. Se Lunnkälke.
Skougaard [skau’går]. 1. Lorentz Severin S. (med
konstnärsnamnet Skougaard-Severini), norsk sånglärare,
f. 1837 vid Farsund, d. 1885 i New York, studerade
för Garcia, Duprez och Panofka, debuterade i Saluzzo
1860 som Edgardo i "Lucia" samt uppträdde med framgång
på flera orter i Tyskland, Italien och Skandinavien
(i Stockholm sjöng han 1864 Fernando i "Leonora"
och Manrico i "Trubaduren"). 1866 bosatte han sig i
New York och blef en af denna stads mest eftersökta
sånglärare, utmärkt för grundlig metod, samt höll
årliga elevkonserter. Bland hans elever märkes svenske
sångläraren K. A. Lagerheim. I Kristiania uppträdde
S. sista gången som Ernani 1876.
2. Johan Kristian S., den föregåendes broder,
ingenjör, f. 31 juli 1847 i Ekvaag, vid Farsund,
har sedan 1873 haft anställning i statens vägväsen,
sedan 1904 som "veidirektör". Han har
tagit en mycket framstående del i arbetet för
vägarnas utveckling och utgett bl. a. Det
norske veivæsens historie, I (1899), II
(1914). l.A.L.* 2. K.V.H.
Skovgaard [skah’går], danska målare. 1. Peter Kristian Thomsen S.,
f. 4 april 1817 i trakten af Ringsted, d. 13 april
1875, var elev af konstakademien i Köpenhamn och
af J. L, Lund, men den akademiska undervisningen
passade föga för hans lynne. Han tog hufvudsakligen
intryck af Höyen som rådgifvare och af sin kamrat
Lundbye; han tecknade efter naturen och målade
porträtt och små interiörer med figurer. Med ens
framstod han som en betydande skildrare af dansk^
natur i Skogsparti vid Jægerspris (1843),
som inköptes för K. målerisamlingen, där äfven
flera af hans följande målningar hamnade. 1845
vann han utställningsmedaljen. 1854 reste han till
Italien, som han sedan åter besökte 1869. Han fick
professors titel 1860, men blef först 1864 medlem
af akademien. Han skildrade naturen i olika delar af
Danmark, framför allt i Dyrehaven vid Köpenhamn. Den
sista större tafla, han fullbordade (1875), skildrade
en Sommardag i Dyrehaven med förbidragande åskväder
(konstmuseet). I återgifvandet af bokskogens karaktär
stod S. främst bland de samtida danske målarna. Hans
studium - yttrade Lundbye - omfattade först och sist
"grönskans lif, från det stora trädet till den lilla
fina gräsplantan". Hans styrka låg i behandlingen
af begränsade motiv, det atmosfäriska lifvet
sysselsatte honom mindre; därför kan det ligga något
torrt öfver hans stämningsskildring. Han gaf öfver
hufvud mindre stämningar än fakta. Måleriskt stå
hans studier högre än hans genomarbetade taflor. Men
han hade den skarpaste blick för naturens former,
för "allt som hör jorden till och som gror upp
ur jorden". Typiska för hans landskapskonst äro
hans parkmotiv med yppig vegetation ; trots det
omsorgsfullt och tålmodigt analyserande och minutiöst
detaljerade i hans sätt att måla och trots den
hårda, oljetrycksartade färgen ge de ett dekorativt
intryck. Han gaf det danska landskapet en stil,
som blef af betydelse för samtidens och för senare
tids danska naturskildring. S. är representerad
i Köpenhamns konstmuseum af ett 20-tal landskap,
dessutom af prof på hans interiör- och porträttmåleri
(det förträffliga porträttet af skulptören Freunds
hustru 1861), i Hirschsprungs museum (12 landskap
och flera teckningar), i Glyptoteket och norska
nationalgalleriet. Monografi af Röder (1902). -
2. Joakim Frederik S., den föregåendes son, f. 18
nov. 1856 i Köpenhamn, lärde teckna af fadern, sattes
i målårlära och studerade vid konstakademien 1871-76,
biträdde under elevtiden F. C. Lund vid dekoreringen
af taket i Viborgs domkyrka (1874-75), debuterade
med små solida, men ganska torra landskap, målade
Fårklippning på Lolland (1878,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
