- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
381-382

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somerset - Somerset house - Somerset-Nilen - Somersworth - Somers-öarna - Somerville - Somerville, Mary

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

381

Somerset house-Sommar

382

utmärkte han sig genom lysande tapperhet vid
stormningen af Badajoz (1812). Yid Waterloo, där han
var med som Wellingtons militärsekreterare, blef
han så svårt sårad i högra armen, att amputation
måste företagas (1815). S. å. gifte han sig med
en brorsdotter till Wellington och var dennes
sekreterare från 1819 vid generalfälttyg-mästarämbetet
och 1827-52, då Wellington var arméns högste
befälhafvare. 1818-20 och 1826- 29 var S. medlem af
underhuset. Han blef 1852 generalfälttygmästare
(master general of the ord-nance), upphöjdes
s. å. till baron Raglan, erhöll 1854 generals grad
och fick s. å. befälet öfver de engelska trupper,
som sändes till Krim. Han gaf där prof såväl på god
organisationsförmåga som på diplomatisk skicklighet
vid förhandlingarna med de franska och turkiska
militära myndigheter, med hvilka han hade att
samverka. Han vann 20 sept. 1854 segern vid Alma
och 5 nov. segern vid Inker-man, efter hvilken han
utnämndes till fältmarskalk. De förfärande brister
i utrustning och hälsovård, som utsatte de brittiska
trupperna utanför Sevastopol för så svåra lidanden den
stränga vintern 1854-55, skylldes först af allmänna
opinionen på S., men vållades faktiskt hufvudsakligen
af försumlighet hemma i England. De orättvisa
anklagelserna, fältlifvets umbäranden och bekymmer
öfver misslyckandet af stormningsförsöket 18 juni 1855
nedbröto honom fullständigt, och han dukade under för
en häftig magsjukdom i kriget framför Sevastopol. -
Hans äldre broder, lord Edward S., f. 1776, d. 1842,
utmärkte sig under Pyreneiska kriget som regementschef
i slagen vid Talavera, Busaco och Salamanca, ledde
vid Waterloo (1815) lifkavalleribrigadens berömda
kavalleriattack mot Milhaus kyrassiärer och utnämndes
1841 till general. 1-2. V. S-g..

Somerset house [sa’m9set häu’s]. Se L o n d o n,
sp. 1052.

Somerset-Nilen [sarineset-], S.-floden. Se Nilen,
sp. 1013.

Somersworth [sa^sweth], stad i nordamerikanska
staten New Hampshire, 8 km. n. ö. om Dover. 6,704
inv. (1910). Staden ligger vid Salmon Falls river,
som lämnar drifkraft åt dess bomulls-, ylle- och
skofabriker. S. blef stad 1893.

Somers-öarna [sa’m9s-]. Se B e r m u d a-öarna.

Somerville [sa’m9vil]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, omedelbart n. om Cambridge
vid Boston (se plan till art. Boston). 86,854
inv. (1915). Stora slakterier, sockerraffinaderi,
glas- och maskinfabriker. - 2. Stad i nordamerikanska
staten New Jersey, vid Raritan. 5,060
inv. (1910). Högre skolor. Maskinfabriker.
1-2. J. F. N.

Somerville [sarm9vil], Mary, skotsk författarinna,
dotter af amiralen W. G. Fairfax, f. 1780 i Jedburgh,
d. 1872 i Neapel, gifte sig 1804 med kapten Samuel
Greig och, efter dennes död (1812), med W. Somerville,
läkare och författare af didaktiska poem. Under den
sistnämndes ledning egnade hon sig åt studiet af
naturvetenskaperna. Hennes bearbetning af Laplaces
"Mécanique céleste", Me-chanism of the heavens (1831),
gjorde henne med

ens ryktbar. Äfven hennes senare arbeten: Con-nection
of the physical sciences (1834; ll:e uppl. 1859),
Physical geo-graphy (2 bd, 1848; 7:e uppl. 1877;
"Fysisk geografi", 2 bd, 1854-56) och Molecu-lar
and microscopic science (2 bd, 1869), vunno lifligt
erkännande. 1835 blef hon hedersled. af Royal
astro-nomical society och erhöll en statspension om
300 pd. Hennes Personal recollections, skildringar
af såväl kulturhistoriskt som biografiskt intresse,
utkommo 1873. Se E. Fries. "Märkvärdiga qvinnor"
(I, 1890). Something is rotten in the state of Denmark

is rå’tn in tho stcYt ev de^mäk], "Något är ruttet
i Danmarks land", citat från Shakspere, "Hamlet"
I, 4. Uttrycket begagnas numera - ej sällan som
partislagord - för att antyda, att någonting är sjukt,
att det finnes anledning att misstänka oredlighet
eller bristande vilja.

Somino, by i ryska guv. Novgorod, vid floden Somina,
står genom kanalsystem i förbindelse såväl med
Finska viken som med Volga och är en betydande
handelsplats. Stora mässor hållas där årligen strax
före och strax efter mässan i Nizjnij-Novgorod.

Somis [såmi], fransk släkt. Se C l a r y, sp. 398.

Somlyö-Våsårhely [jå;mjå väjärhäj], ung. Se S c h o
m l a u.

Somma [så’m-]. 1. (S. L o m b a r d o) By
i italienska prov. Milano (Lombardiet), vid
järnvägen Milano - Arona. 6,723 inv. i hela
kommunen (1911). Bomullsindustri, färgerier och
spetstillverkning. - 2. (S. V e s u v i a n a) By
i italienska prov. Neapel, på norra sluttningen af
Vesuvius. 10,406 inv. i hela kommunen (1911). Den af
kala askkullar omgifna byn förstördes 1906 nästan
fullständigt af ett stenregn från vulkanen. Efter
S. kallas norra kanten af Vesuvius Monte di Somma
(i Punta Nasone, 1,132 m.). l o. 2. J. F. N.

Sommacampagna [-pa’nja], kommun i italienska
prov. Verona, s. v. om staden Verona. 4,300
inv. (1911). Inom kommunen ligger byn Custozza (se
d. o.).

Sommar, den af de fyra årstiderna, som astronomiskt
(men ej meteorologiskt) för norra jordhalfvan
begynner vid sommarsolståndet (21 juni) och slutar vid
höstdagjämningen (23 sept.). För södra jordhalfvan
däremot infaller sommarsolståndet 21 dec. och
höstdagjämningen 21 mars. Jfr D a g j ä m-ning,
Meteorologiska årstider och P o l a r d a g.

Sommar, Magnus, den siste katolske biskopen i
Strängnäs stift, inskrefs 1500 vid universitetet i
Rostock, befann sig 1514 i Rom som magister och kanik
i Strängnäs, blef 1516 (ej 1518) domprost där och
valdes 1522 till biskop, men invigdes först 1528. Vid
1527 års ryktbara riksdag uppträdde han medlande och
försonligt, och hans slott Tyn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free