Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stegeborg - Stegeborgs skärgårds tingslag - Stegeholm (Stäkeholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1524 förlänades S. åt konung Gustafs
svåger, grefve Johan af Hoya, men han innehade det blott ett
år. Det slott, hvars ruiner ännu ses på slottsholmen,
lär vara uppbyggdt af konung Gustaf, af sten från
Söderköpings klosterbyggnader. 1537 gafs S. jämte
Söderköpings stad och fem härad till konung Gustafs
svåger Svante Sture, som innehade S. till 1543,
då det utbyttes mot Läckö. Sistnämnda år anfölls
det af Dackes anhängare. 1568 öfverlämnades fästet
till hertigarna Johan och Karl. 1569 fick drottning
Katarina Jagellonica S. slott och län med staden
Linköping till lifgeding, och 1571 lämnades det
till änkedrottning Katarina (Stenbock). 1595,
19 mars, stod där det s. k. Onsdagsbröllopet (se
Gyllenstierna 4). 1578 befallde Johan III, som var
född på S., att det skulle befästas, och från 1593
arbetades åtminstone i 10 år på slottsbefästningarnas
förstärkande. 1608 förlänade konung Karl IX S. till
hertig Johan. 1622 lämnades det med Hammarkinds och
Björkekinds härad samt en del af Östkind i underpant
till pfalzgrefven Johan Kasimir och 1651 i ersättning
för den hans gemål tillkommande brudskatten af
100,000 riksdaler, hvarvid han samtidigt upphöjdes
till hertig af Stegeborgs län. Sedan pfalzgrefven,
som 1645 låtit iståndsätta befästningarna, dött,
1652, tillföll slottet den äldre sonen, Karl Gustaf,
sedermera Karl X, som vid sin kröning förlänade det
till sin yngre broder, hertig Adolf Johan, hvilken
var född där 1629. På S. hade denne olycklige furste
sitt sorgliga hof. Såväl han som hans
senare gemål dogo där 1689. 1657 hade ett par
skansar byggts i skären utanför S., och invid
slottet byggdes några träbefästningar. Sedan det
genom reduktionen, efter hertig Adolf Johans död,
kommit till kronan, förföll det efter hand, och på
konung Fredriks tid, då hufvudbyggnaden ännu var
någorlunda bibehållen, beslöto ständerna slottets
rasering för att lämna material dels till Stockholms
slott, dels till ett kronomagasin i Norrköping. Ännu
återstå murar, delvis af 6 m. höjd, och på västra
sidan af ruinen finnes ett torn med tre rader
fönstergluggar samt en höjd af 14-17 m. Slottet är
afbildadt i Sueciæ-verket (fig. 1), och i Nescherska
samlingen i k. biblioteket finnes en planritning af
detsamma och slottsholmen från midten af 1600-talet
(återgifven i A. Ridderstads "Östergötland", II).
1901 anvisades medel att skydda ruinerna (fig. 2)
från ytterligare förstöring, och en enskild person skänkte
till Vitt. hist. o. ant. akad. 6,000 kr. till undersökning
af det äldre S. Ruinen är aftecknad i Thersners
"Fordna och närvarande Sverige". – 2. Gods i Skällviks
socken, Hammarkinds härad och Östergötlands län. Detta
gods, som kallades södra kungsladugården, i motsats
till den inom Rönö belägna norra, hörde fordom under
Stegeborgs slott. Efter reduktionen hörde det under
kronan samt var utarrenderadt till 1731, då det köptes
till skatte af kommerserådet Jakob von Hökerstedt,
till hjälp för ett nu för längesedan nedlagdt blyverk.
Af honom såldes det 1734 till Rikets ständers bank
och köptes s. å. af öfversten grefve V. D. von
Schwerin (d. 1762), i hvars släkt det stannade
till 1863. Sistnämnda år köptes det af brukspatron
0. Mannerstråle (d. 1893) och tillhör nu (1917)
f. d. kapten Hak. Wijk. S. med Yxeltorp utgör 10 mtl,
egovidd 922 har tax.-v. 233,600 kr. (1916), samt
kvarn m. m., 18,200 kr. Den gamla manbyggnaden af sten
härjades af eldsvåda 1788. Nuvarande manbyggnaden af
tegel uppfördes 1806 af kammarherren grefve V. D. von
Schwerin (d. 1810) och har ett utmärkt vackert läge vid
inloppet till Slätbaken. Vacker park och trädgård omge gården.
– 3. Se Stege. 1. B. S. (L.WrsonM.) 2. B. S.*
 |
| Fig. 1. Stegeborg i slutet af 1600-talet, efter Suecise-verket. |
|
| Fig. 2. Stegeborgs slottsruin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
