- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1223-1224

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenersen, Stener Johannes - Stenersen, Karen Tank Anker - Stenersen, John Anton Christian Nicolay - Stenersen, Oluf - Stenersen, Laurentius Borchsenius - Stenersen, Gudmund - Stene skans - Stenestad - Stenfalk - Stenficka - Stenflycht, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1223

Stene skans-Stenflycht

1224

Hersleb (se d. o.), uppträdde han ifrigt både som
föreläsare och författare för en nyväckelse af den
biblisk-ortodoxa kristendomen i strängt pietistisk
anda. Bland S:s många skrifter märkas Udsigt över den
lutherske reformation (1818-19; 2:a uppl. 1864),
Den christne kirkes historie (2 bd, 1823, 2:a
uppl. 1834-35) och H. N. Hauges liv (1827).

3. Karen Tank Anker S., den föregåendes
brorsdotter, författarinna, f. 1826, d.
1906 i Kristiania, öfversatte svensk och
tysk skönlitteratur och utgaf de älskvärda
berättelsesamlingarna Minder jra hjemmet (1889) och
En gammeldags prestegaard (s. å.). Äfven hennes
barnbok Fra scetervold til hav (1893, illustr. af
brorsonen Gudmund S.) innehåller ungdomserinringar.

4. John Anton Christian Nicolay S., son-till
S. 2, teolog, f. 1832, d. 1873, lärare vid Askers
lärarseminarium 1857-67, senare stiftskaplan
i Kristiania och sedan 1870 residerande kaplan
i Skjeberg, ombesörjde bl. a. ny uppl. af Nissens
"Samtaler över Luthers lille katechismus" (1865) och
författade bl. a. monografien Den mosaiske
gudstjeneste (1862) samt Methodismens historie
og Icere (1870).

5. Oluf S., den föregåendes broder, diplomat,
f. 17 maj 1834 i Kristiania, d. 6 dec.
1875 i Paris, blef juris kandidat 1857,
sekreterare i utrikesdepartementet i Stockholm
1858, legationssekreterare 1860, ministerresident i
Bruxelles 1869 samt envoyé och generalkonsul
i Washington 1870. Sedan 1860 var S.
kammarherre hos Karl XV.

6. Laurentius Borchsenius S., syss-ling till S.
2, klassisk filolog, numismatiker, f. 27
febr. 1843 i Ullensaker, blef filologie kandidat
1866, universitetsstipendiat 1875, föreståndare
för universitetets myntkabinett 1877 och filos,
doktor s. å. samt var skulpturmuseets
direktör 1881-88 och professor i klassisk
(i synnerhet latinsk) språkvetenskap 1888-1914.
Af hans skrifter på detta område märkas Fidias (1872),
gradual-afh. De historia variisque generibus
statuarum iconicarum apud Athenienses (1877), CatuVs
digt-ning (1887) och Udsigt över den romerske satir
es forskjellige arter og deres oprindelse (s. å.).
Därjämte har han (delvis tills, med A. W. Brögger)
utgett viktiga arbeten 1881-1912 i norsk numis-matik,
särskildt beskrifningar af norska myntfynd. S.
är led. af Vidensk. selsk. i Kristiania
och Trondhjem.

7. Gudmund S., brorson till S. 3, landskaps-och
figurmålare, f. 1863 i Ringsaker, blef student 1883
och praktiserade som tandläkare i Tönsberg 1886-89,
men egnade sig därefter helt åt målarkonsten samt
vistades 1889-94 mest utrikes och studerade hos Bonnat
och Cormon i Paris, senare i München och Italien.
Hans bilder från Sogn, Nordfjord och Jaederen
äro förträffliga. S. fick silfvermedalj i
Paris 1900 och guldmedalj i München 1901. Han är
representerad i många gallerier, i Norge bl. a.
i konstmuseet i Kristiania. Vid täflan om
plafondmålning i Nationalteatrets foajé 1899
fick han första pris. S. var 1908-10 ordf.
i Kristiania kunstnerforening och stiftade
1902 Bildende kunstneres sykekasse. 1-7. K. V. H.

Stene skans, i Norge på toppen af en midt för

gamla färjstället (nu Stene bro) liggande höjd vid
Vserdalsälfven nära dess sammanflöde med Sulu-älfven
och 10 km. s. ö. om Vserdalens kyrka, fanns redan 1658
och fick då för en tid svensk besättning. S., som var
timrad och nedtill omgifven med ett retranchement,
var i godt stånd 1700, då general K. G. Armfelt
l sept. kringgick densamma, hvarigenom där och i
en del förhuggningar stående 1,800 norrmän under
generalmajor Vincents Budde tvungos att skyndsamt
draga sig tillbaka. Som S. var viktig, enär vägen
från Jämtland gick fram mellan själfva skansen och
retranchementet, hvarefter den förenade sig med
vägen öfver Tromsdals bro, och som den då skulle
inrättas till magasin för de förnödenheter, som
väntades från Sverige, kvar-lämnade Armfelt där
500 man under öfverstelöjtnant v. Bildstein. Vid
jultiden s. å. antände denne skansen och sprängde
dess bestyckning samt anträdde återmarschen till
Dufed. Ännu kunna spår af befästningarna skönjas.
L. W:sonM.

Stenestad, socken i Kristianstads län, Södra Åsbo
härad. 3,134 har. 650 inv. (1916). Annex till Kågeröd,
Lunds stift, Luggude kontrakt.

Stenfalk, zool. Se F a l k s l ä k t e t, sp. 1316.

Stenficka. Se Stenkista.

Stenflycht, Johan (hette urspr. Segersten), krigare,
f. 1682 på Säby rusthåll, Hofs socken, Östergötland,
d. 21 juni 1758 på Nöbbele, Veders-löfs socken,
Småland, bestämdes af fadern, som var underofficer
vid Östgöta kavalleri, för den civila banan, men
efter faderns död (1701) begaf han sig till armén i
Kurland och antogs där till trossdräng vid Östgöta
kavalleri, deltog i kriget i Polen och avancerade
till regementsadjutant. Då armén låg i Sachsen,
öfverföll och sårade Segersten en officer, rymde
och tog sig namnet Stenflycht. Han var 1707-10 i
furst Råköczis tjänst i kampen mot de kejserlige i
Ungern. Med 120 ryttare ämnade han sig 1710 genom
Polen till kung Karl i Bender, men öfverfölls af
Sieniawski och nödgades af skeda sin trupp. Han
samlade dock snart i Polen en handfull folk. nedgjorde
spridda ryska och sachsiska trupper samt uppsnappade
och förstörde föror. På hösten 1711 kom han till
Pommern, värfvade till en början 50, slutligen 150
dragoner och svärmade 1711-12 om med fienden vid
Stralsund. Samma dag slaget vid Gade-busch (1712)
stått, förordnades han för sin bravur af Stenbock till
öfverstelöjtnant, blef med denne fången vid Tönning
(1713), fick passeport och tog under Karl XII:s
ögon del i striderna vid Stralsund 1715, utnämndes
s. å. till öfverste vid Dnjesterska dragonerna och
adlades 1716. På konungens befallning hade han trädt
i brefväxling med de polacker, som 1715 bildade
en konfederation och upptogo striden emot konung
August. Vid Stralsunds kapitulation (dec. 1715) blef
S. sachsarnas fånge och fick vistas i Mecklenburg,
men begaf sig 1716 under en skenfager förevändning
in i Polen, lät taga sig af de konfedererade, samlade
adeln i Stör-Polen till landtdag i Szrim. eldade dess
mod, tillbakaslog ett sachsiskt öfverrumplingsförsök
och tog med stormande hand det befästa Posen samt
fick Thorn i sina hänaer. Sachsiske fältmarskalken
Flemming satte ett pris af 50,000 rdr sp. på S:s
hufvud. Med 3,600 man och 24 kanoner drog denne in
i polska Preussen, där 6.000 man polsk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free