- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1227-1228

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stengods - Stengolf - Stengravyr - Stengyckel - Stengård (Stengärdsgård) - Stengården - Stengårdsholma - Stengårdshult - Stengärsen - Stenhallon - Stenhammar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

massa, som är klingande och så hård, att den ej
repas af stål, samt mycket motståndskraftig mot
kemiska lösningsmedel. Fint stengods, såsom de
engelska wedgwood- och jasper - varorna,
närmar sig i form- och färgbehandling det äkta
porslinet. - Vanligt stengods har en orent färgad,
grå, gul eller brun grundmassa och förses ofta med
s. k. saltglasyr på det sätt, att man mot slutet
af bränningen i ugnen inkastar koksalt, hvilket
förflyktigas och med vattenångorna omsätter sig till
klorväte och natron, som med leran sammansmälter
till natrium-aluminiumsilikat. Hit höra de bekanta
krusen från Nassau (jfr fig. å bildsidan till
art. Dryckeskärl) samt det högt värderade engelska
stengodset (stoneware) från Staffordshire och
Lambeth. Den numera viktigaste användningen af
stengods är för framställande af destillationskärl
för syror, s. k. turiller (se Soda, sp. 240),
kylslangar, insatser för Glovertorn (se Svafvelsyra),
zinkretorter, syrepumpar, kranar etc.,
hvarigenom stengodset blifvit lika viktigt för
den kemiska storindustrien som platinakärl för
de kemiska laboratorierna. Utmärkta sådana varor
tillverkas i Tyskland och Österrike, t. ex. vid
Euskirchen, Friedrichsfeld, Aussig m. fl. st. -
Från egentligt stengods (ty. steinzeug) bör man
väl skilja tyskarnas steingut, som omfattar en
del glaserade lervaror med jordartadt, poröst, ej
glasigt
brott. Hit höra t. ex. majolika och en del
fajanser. I Sverige kallas saltglaserade lervaror
med poröst brott stundom, ehuru oriktigt, stengods.
K. A. V-g.

Stengolf. Se Golf, sp. 1440.

Stengravyr. Se Litografi, sp. 792.

Stengyckel, miner. Se Cronstedt 5, sp. 895,
och Mineralogi, sp. 580.

Stengård (Stengärdsgård). Se Gärdsgård.

Stengården, geol. Se Strandvallar.

Stengårdsholma, kronopark i Helleberga och Algutsboda
socknar, Uppvidinge härad, Kronobergs län, tillhör
Kosta revir af Smålands öfverjägmästardistrikt. Den
har bildats dels därigenom, att förra
militieboställena 3/8 mtl Trolleboda, 1/4 och 1/3
mtl Borstatorp samt 2/3 mtl Stengårdsholma kronogård
enl. bestämmelserna i k. br. 6 juli 1888, 4 juli
1889 samt 1 mars 1895 förklarats för kronopark, samt
dels enligt bestämmelserna i k. br. 26 mars 1892, 17
nov. 1893 och 23 nov. 1894, hvarigenom hemmanen 3/4
mtl Stengårdsholma Jönsagården, 1/4 mtl Bocklareboda
samt 1/2 mtl Deragård inköpts af kronan. Kronoparken
hade vid 1910 års slut en areal af 2,333 har. S-r.

Stengårdshult, socken i Jönköpings län, Mo
härad. 9,546 har. 576 inv. (1916). S. bildar med
Norra Unnaryd, Öreryd, Norra Hestra och Valdshult
ett pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.

Stengärsen, zool. Se Simpsläktet.

Stenhallon, Stenbär och Jungfrubär, bot., i
folkspråket förekommande benämningar på frukterna
af den i långa, krypande refvor växande och
med trefingrade blad och hvita blommor försedda
Rubus saxatilis. Stenhallonen äro sammansatta
af 2-4 relativt stora stenfrukter med röd färg,
syrligt fruktkött i mindre mängd och tämligen stora
stenkärnor. Denna hallonart förekommer
allmänt å steniga ängsbackar i nästan
hela Sverige. Frukten kan användas till
saftberedning. O. T. S. (G. L-m.)

Stenhammar, kronodomän i Flens och Skyllinge socknar,
Södermanlands län, bestående af S., l mtl, och
8 1/8 mtl underlydande i Flens socken taxeradt till
315,000 kr. (1916), jämte 28,000 kr. å tomter i Flens
municipalsamhälle, 4,13818 mtl i Skyllinge socken
(tax.-v. 78,000 kr.) samt frälseränta i Mellösa
s:n (tax.-v. 300 kr.). Sammanlagda egovidden utgör
omkr. 2,030 har, hvaraf 650 har åker. Den slottslika
och med flera torn försedda hufvudbyggnaden vid Västra
stambanan nära Flens station är berömd för sitt
sköna läge mellan två sjöar, Valdemaren l. Vammeln
och Kyrksjön. Urspr, benämnd Slæthammar

illustration placeholder

Hufvudbyggnaden på Stenhammar.

l. Slædehammar, egdes gården strax före
och i början af unionstiden af Laurens Birgersson
(Lilje), "konungsdomhafvande", och därefter af
hans son Ingevald Laurensson Lilje, på 1500-talet
af Jöns Arp och kom därefter genom gifte till
släkten Rosenhane. Riksrådet Joh. Rosenhane, äldre
broder till skalden Gustaf Rosenhane, uppförde i
midten af 1600-talet det delvis ännu kvarstående
slottet. Genom reduktionen fråndömdes S. änkan och
tillerkändes landshöfdingen, frih. L. Ribbing, på
grund af dennes fordran hos kronan, och tillhörde
därefter sonen, presidenten Konrad Ribbing och
dennes dotter Beata Katarina, den af Dalin besjungna
"Carin, som Stenhammar eger". Gift med landshöfdingen,
frih. G. Falkenberg, ärfdes hon af sin 1787 aflidna
dotters son, frih. G. Falkenberg. Han sålde 1809
S. till grosshandl. A. P. Söderberg i Stockholm,
hvilken ärfdes af dottern, 1824 gift med sedermera
landshöfdingen, frih. R. von Kræmer. Denne företog
1845-49 en ombyggnad af slottet och gjorde väsentliga
förbättringar i gårdens odling. 1870 öfvertogs S. af
äldste sonen, majoren frih. A. R. von Kræmer, som
ytterligare påbyggde och förskönade slottet. I sitt
testamente förordnade han, att S. skulle tillfalla
svenska staten för att af konungen på lifstid upplåtas
mot ett årligt arrende af 1,000 kr. till någon prins
af det kungliga huset, som har eventuell arfsrätt till
tronen, med företräde för hertigen af Södermanland,
om någon sådan finnes. På grund däraf tillträdde
nuv. hertigen af Söderman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free