- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1443-1444

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnsund - Stjärnsundsur - Stjärntid - Stjärnturné - Stjärntydningskonst - Stjärnvik - Stjärnår - Stjärnäppleträdet - Stjärnökalfskansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemmanen Ölmesund, Åviken och Stockbråtet samt
utvidgades genom köp och byte, så att godset omfattade
nästan hela Askersunds landsförsamling och en stor
del af Hammars socken. Det kom sedan genom gifte
till släkten Soop, i hvars ego det stannade med
ett afbrott genom reduktionen till 1717, då det
genom gifte kom till släkten Dohna. 1785 såldes
det till brukspatron Olof Burén, adlad Burenstam,
som lät uppföra det nuv. slottet. Hans måg, öfverste
O. J. Hagelstam, sålde det 1823 till konung Karl XIV
Johan, hvars arrendator lät egendomen förfalla i
alla afseenden. Oskar I sålde S. 1851 för 100,000
rdr b:ko till sin son prins Gustaf, som genom
intendenten P. A. Nyström lät slottet genomgå en
grundlig reparation. Efter hans död sålde konung
Oskar S. 1856 för 166,666 rdr 32 sk. b:ko till prins
August, som bodde där flera somrar, men 1860 sålde
det till brukspatron K. Cassel, hvars son Alb. Cassel
är dess nuv. egare. Egendomen är stamgård för den
svenska rödbrokiga kreatursrasen (se fig. 5 å pl. I
till art. Nötkreatursskötsel). Egaren af S. har
patronatsrätt i Askersunds landsförsamling. -
2. Järnbruk i Husby socken, Kopparbergs län,
vid S. station på Byvalla-Långshyttans järnväg
och det vattendrag, som afför Edskens (4,9 kvkm.),
Fullens (5,3 kvkm.) och Gryckens (10,5 kvkm.) vatten
till Amungen (5,2 kvkm.) och Dalälfven, omfattar
stång-, finjärns- och finstålsvalsverk, tråd-
och plåtvalsverk samt plåtslagarverkstad och
tillhör Klosters a.-b. Tax.-v. 250,000 kr., hvaraf
50,000 kr. på en ångsåg (2 ramar, kant-, klyf-
och stafverk). S. anlades 1699 af Kr. Polhem och
presidenten G. Stierncrona, hvilka blefvo egare
af hvar sin hälft och 1700 fingo privilegium att
af järn, stål, koppar och mässing tillverka kärl
m. fl. manufakturvaror. Där anlades då ämneshammare
med 2 härdar, plåthammare, slagpress, grofvalsverk,
2 spikhamrar, en maskin för tillverkning af
större och mindre ur, låsmaskin och tegelmaskin
m. m. Anläggningarna drefvos med vatten från en
damm, som var uppförd i den förbiflytande ån. Bruket
understöddes på flerahanda sätt af Karl XII, och
Polhems uppfinnarsnille hade där rikt tillfälle att
göra sig gällande. Något öfver 200 pers. hade 1734
där anställning och 1768 omkr. 400. En eldsvåda 1737
förstörde åtskilliga maskiner, men de återställdes
med undantag af en maskin för tillverkning af
tallrikar och andra kökskärl. Polhems hälft af
S. öfvergick 1760 genom köp till dottersonen
advokatfiskalen K. Rückersköld, som däraf
1785 gjorde ett fideikommiss inom Polhems släkt,
hvilket innehades af systersonen J. R. Steenman,
dennes måg Sal. von Stockenström och hans son
K. R. P. von Stockenström, men af den sistnämnde 1856
öfverflyttades till fastighet i Stockholm (12 Klara
södra kyrkogata). Den andra hälften af S. köptes från
Stierncronas arfvingar 1820 af Steenman, hvarefter
hela S. hade samma egare. M. F. Wærn köpte 1853
och 1857 S. jämte Rörshyttan, Silfhytteå masugn och
kvarn m. m. samt smidesrätt för sammanlagdt 138,333
rdr 16 sk. b:ko, sålde 1857 delar däraf till andra
personer, men 1871 öfverläts det hela för 250,000 rdr
till Klosters bruksegare, hvilka 1872 öfverläto köpet
på Klosters a.-b. Vid S. byggdes 1739 kyrka (af trä)
och anlades begrafningsplats, och särskild brukspredikant
var från 1750 anställd (sedan 1884 komminister);
ny kyrka (af slaggtegel) uppfördes 1885 -87, och
ny begrafningsplats anordnades bredvid densamma.
l o. 2. Wbg.

Stjärnsundsur. Se Polhem, sp. 1229.

Stjärntid, astron., den tid, som bestämmes af
vårdagjämningspunktens dagliga rörelse. Jordens
rotationstid är eg. lika med det tidsmått, som
förflyter mellan tvenne successiva passager genom
en viss meridian af en som på himmelssfären orörlig
betraktad stjärna (fixstjärna). Af lämplighetsskäl har
man i st. f. en stjärna valt vårdagjämningspunkten,
hvars rörelse i förhållande till stjärnorna är
mycket långsam. Man kallar alltså tiden mellan två
successiva meridianpassager af vårdagjämningspunkten
för ett stjärndygn. Stjärndygnet
indelas på öfligt sätt i stjärntidstimmar,
-minuter och -sekunder, och den stjärntid, som
ett rättgående stjärntidsur skall ange, är sålunda
detsamma som vårdagjämningspunktens tim vinkel.
B-d.

Stjärnturné, gästspelsresa, företagen med en
mindre teatertrupp för att bereda någon särskildt
ryktbar artist ("stjärna") tillfälle att glänsa
med favoritroller i en helst jämnstruken omgifning
af medspelande.

Stjärntydningskonst. Se Astrologi.

Stjärnvik. 1. Gods i Risinge socken, Östergötlands
län, omfattande med Börsjö m. m. 55/s mtl, tax. till
204,600 kr. (1916), samt kvarn och flerbladig såg,
mejeri, växthus, kraftstation m. m., tax. till 101,000
kr. Manbyggnaden, som har ett synnerligen vackert
läge vid sjön Gron och ett par andra sjöar, om-
och tillbyggdes 1913 efter ritningar af I. G. Clason
samt omges af en mycket välskött trädgård och stor
park. En modern kraftcentral för tillvaratagande
af på egorna befintlig vattenkraft från tre fall
förser egendomen med kraft och belysning och lämnar
omkr. 400 hkr disponibel till försäljning. Äldste
kände egaren är majoren Knut ödla, som där 1640
anlade ett järnbruk med 4 hamrar och 7 härdar jämte
en knipphammare, hvilket allt nedlades af brist på
kol, utom en hammare, som sonen landsh. U. ödla lät
ånyo uppbygga. På 1720-talet tillhörde S. kapten
K. Du Rietz, som 1721 fick privilegium på en
knipphammare. Af hans barn såldes egendomen till
egaren af Finspång, hvarmed den var förenad till 1803,
tillhörde därefter medlemmar af släkten Eberstein
och köptes 1896 af nuv. egaren konsul O. Brynolf. -
2. Hafsbad på Vargön, en ö strax v. om Styrsö,
Askims socken, i yttersta hafsbandet i Göteborgs
södra skärgård, tillhör A.-b. S. hafsbad (1898),
har varm- och kallbadhus. Ångbåtsförbindelse flera
gånger dagligen med Göteborg. 1. Wbg.

Stjärnår, detsamma som sideriskt år (se
Siderisk). Af Charlier har denna benämning
(eng. stellar year) användts för ett helt annat
begrepp, nämligen en tidrymd af l mill. vanliga år.
B-d.

Stjärnäppleträdet, bot., namn på Chrysophyllum Cainito
(se Chrysophyllum).

Stjärnökalfskansen, äfven kallad Vammarsskans,
i Smålands skärgård, Tryserums socken, på en holme
s. ö. om Stjärnö, hade anlagts sannolikt på 1650-talet
om ej tidigare, men var 1675 "försvunnen". 1676
återuppbyggdes befästningen,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free